Rödmalva - kallas i folkmun också kattost p.g.a den ostliknande formen på de omogna frökapslarna. Såväl blommor som blad används i medicinska syften.

Rödmalvans lindrande egenskaper utnyttjas framför allt vid förkylningssjukdomar med hosta och bronkit, liksom vid irriterade slemhinnor i mun och hals. Den lindrar även vid torr rethosta, heshet och halsfluss. Malvate är ett milt medel vid diarré och blåskatarr. Utvärtes används malvaomslag för att läka sår.

Te - Häll 2,5 dl kokande vatten över 2-3 tsk malvablad. Låt dra i 10-15 minuter och sila sedan. Eller lägg bladen i 2,5 dl kallt vatten och låt dra i 2-3 timmar. Rör om då och då och sila sedan. Drick långsamt en kopp te flera gånger om dagen eller använd teet till att skölja munnen och gurgla halsen med. Söta med honung så får du ett gott te mot hosta.

Omslag - Blanda 20 g av vardera rödmalvablad, rot från läkemalva och kamomillblommor med 40 g krossade linfrön. Häll en kopp sjudande vatten över 1 msk av blandningen. Låt svälla i 10 minuter och sila sedan.

Ringblomma - Redan under antiken lovprisades ringblomman för sina många läkande egenskaper och har sedan dess använts som läkeört. Man använder framför allt blommorna, men till färskpressad växtsaft används allt utom roten.

Ringblomman används huvudsakligen utvärtes. Blommans inflammationshämmande och sammandragande förmåga på kapillärerna underlättar sårläkning, förhindrar varbildning och gör så att såret sluter sig snabbt. Invärtes används ringblomman för gall- och leverbesvär samt vid magkatarr och magsår. Ringblomman har också en mild östrogen verkan och den används ofta för att minska menstruations-smärtor och reglera blödningen.

Te - Häll 2,5 dl kokande vatten över 1-2 tsk torkade kronblad. Låt teet dra i 10 minuter och sila av blommbladen. Drick en kopp varmt ringblommste om dagen. Man kan även dränka in en kompress med teet och lägga på mindre sår och lätta brännskador, för att påskynda läkningen.

Ringblomssalva - Blanda ner två nävar färska kronblad av ringblomman i 500 g varm ister (60 grader). Håll blandningen varm på denna temperatur i 1 timme. Sila av, kyl och stryk på salvan försiktigt. Färdig salva finns i hälsokostbutiker.

Anis - är en av våra äldsta läkeväxter och sedan gammalt ett folkkärt örtläke-medel. Anis är också omtyckt som aromatisk och matsmältningsbefrämjande krydda i bröd, olika maträtter och alkoholhaltiga drycker. Man använder sig av blommans frön.

Den eteriska anisoljan är matsmältningsbefrämjande och har kramplösande verkan på magen och den övriga matsmältningsapparaten. Anis är tillsammans med fänkål en beprövad huskur mot matsmältningsproblem och gasbildning hos småbarn. De kramplösande egenskaperna utnyttjas också vid en del krampartade gallbesvär, samt mot kramp i andningsvägarna som kan uppstå vid katarrer. Anis har även slemlösande och hostdämpande egenskaper, och har länge använts som mjölkdrivande medel av ammande mödrar.

Te - Till beredning av te stöts de torkade frukterna i en mortel, eller mals i en kryddkvarn strax innan de ska användas. Häll 2-2,5 dl kokande vatten över 1-2 tsk anisfrön till en kopp te. Låt teet dra i 10-15 minuter och sila det sedan. Vid magbesvär intas 1-2 msk te flera gånger dagligen. Drick en kopp te morgon och kväll för att lösa slem. Spädbarn och småbarn med magbesvär kan få 1 tsk te i vällingen.

Anisolja - Vid väderspänning och lindrigare magkramper intas 1-5 droppar anisolja utsätt i te eller vatten. Oljan används också tillsammans med andra eteriska oljor i frilistade naturmedel mot förkylning.

Ärenpris - Under medeltiden var ärenprisen ett prisat undermedel som användes mot allehanda besvär. Det är bara de blommande skottspetsarna som används.

Invärtes anväds örten som slemlösande, upphostningsfrämjande och retlindrande medel vid t.ex. luftrörskatarr och astmatiska besvär. Te på örten gynnar aptiten och anses lösa magkramp och väderspänning. Dessutom anses ärenpriste ha blodrenande verkan och lämpar sig därför för behandling av reumatiska besvär och gikt. Utvärtes används teet som understödjande behandling av eksem, åldersklåda och annan hudklåda samt för sår som läker dåligt.

Te - Häll 1,5-2 dl sjudande vatten över 0,5 tsk ärenprisört, låt dra i 5 minuter och sila det sedan. Drick en kopp te 2-3 gånger dagligen vid hosta och förkylning. Som aptitretande medel dricks teet före måltiden.

Pressaft - Färsk pressad saft från den blommande örten intas vid olika hudbesvär.

Basilika - Under antiken och medeltiden trodde man bl.a. att basilikan kunde fördriva onda andar, den har också varit symbol för hatet, döden och djävulen.

Idag används basilikan, p.g.a. sina lugnande egenskaper, mot väderspänningar, orolig mage, nervös oro och sömnsvårigheter. Örten ökar aptiten och verkar gynnsamt på matsmältningen och gallflödet. Den milda men kryddiga basilika-smaken ökar salivproduktionen vilket gör att kroppen lättare kan smälta maten.

Basilika som luktsnus - Vid förkylning och huvudvärk kan basilikasnus lindra. Den torkade örten krossas i en mortel och dras in i näsan.

För bättre matsmältning - Basilikavin verkar värmande och gynnar mat-smältningen. Blanda ner 30 g basilika i 700 ml vitt vin. Låt blandningen dra i 24 timmar och sila sedan bort bladen. Drick ett likörglas basilikavin till varje måltid.

Dill - är en gammal ört som användes redan 300 f Kr. Den omnäms också i Bibeln där man får veta att den tillsammans med mynta och kummin användes som betalningsmedel för skatt.

Dill används traditionellt mot magknip, kolik, matsmältningsproblem och för att lugna nervös mage. Men örten har också en milt vattendrivande effekt. Dillen är även svagt bakteriedödande men skadar inte den nyttiga tarmfloran. Te på dillfrön ökar bröstmjölksproduktionen hos ammande mödrar och kan lindra kolik hos spädbarn. Överkonsumera inte dillfrön då detta kan ha negativ effekt på njurfunktionen.

Hjälper mot hicka? - Te bryggt på dill ansågs på medeltiden ge snabb bot mot hicka. Häll en kopp kokande vatten över 1 tsk torkade dillblad och låt det dra i 10-15 minuter. När avkoket svalnat, drick det i små klunkar.

Frisk andedräkt - Dillfrön gör andedräkten frisk och det är lätt att tugga några dillfrön då och då. Den eteriska oljan i fröna verkar desinficerande på munhåla och svalg.

Vitlök - är en av de äldsta kulturväxterna och anses vara "den inre reningens ört".

Vitlök har en kraftigt antiseptisk och antibakteriell verkan. Den är också bra för blodcirkulationen, den motverkar högtblodtryck, förebygger åderförkalkning, bekämpar inälvsparasiter samt sänker blodsockerhalten.

Mot åderförkalkning - Vitlök sänker kolesterolhalten och blodtrycket, samt tunnar ut blodet, vilket underlättar blodflödet genom blodkärlen och minskar risken för blodpropp. Vitlök rekommenderas därför för att förebygga hjärt- och kärlbesvär.

Mot fotsvamp - Tack vare sin antiseptiska verkan hjälper vitlök även mot fotsvamp. Pressa några vitlöksklyftor och gnid in de angripna ställena med massan.

Pepparmynta - Myntorna är ett talrikt släkte och många är betydelsefulla läkeväxter. Till skillnad från de flesta andra myntaarter har pepparmynta en mycket hög mentolhalt.

Pepparmynta understödjer produktionen av matsmältningsvätskor, särskilt galla, vilket gör örten till ett bra matsmältningsmedel. Genom sin inflammations-hämmande verkan och lugnande effekt på tarmen, lindrar örten vissa diarréer samt väderspänningar. Vidare kan te, drucket klunkvis, användas vid behandling av tillfälligt illamående och åksjuka. Hett pepparmyntste och eterisk peppar-myntsolja, är också beprövade huskurer vid feber och förkylningar med snuva.

Te - Ett te av pepparmynta och kamomill hjälper vid mag- och tarmbesvär. Häll 2,5 dl kokande vatten över 1 rågad msk pepparmyntsblad och kamomillblommor. Låt teet dra övertäckt i 10 minuter innan det silas. Drick dagligen 2-3 koppar osötat te vid besvär.

Varning - pepparmynta innehåller mycket mentol som småbarn ofta är mycket känsliga mot. Behandla därför inte barn med pepparmynta eller andra mentolhaltiga preparat.

Äppelcidervinäger - I äppelcidervinäger finns nästan alla äpplets näringsämnen kvar. Det anses också ha många gynnsamma egenskaper och är nyttigare än andra vinägersorter.

Den höga kaliumhalten i äppelcidervinäger verkar stärkande på hjärtmuskeln och höjer kroppens motståndskraft. Vinägern reglerar blodets pH-värde och har stor betydelse för att rena kroppen från slaggprodukter. Vitamin C och betakarotin binder de s.k. fria radikalerna, som annars skadar cellerna och försvagar immun-systemet. Syrorna hämmar tillväxten av jästsvampar i tarmen och pektinet sänker kolesterolhalten i blodet.

Mot åderbråck - Om du har åderbråck eller svullna ben hjälper detta omslag. Dränk in en linnetrasa med äppelcidervinäger och linda runt benet. Täck med en handduk och ligg ner med benen högt i 30 minuter. Även daglig massage med ren äppelcidervinäger förbättrar blodcirkulationen och stramar upp vävnaderna. Om huden är mycket känslig kan du späda ut vinägern lite.

Vid feber - Doppa ett par sockor i en blandning av lika delar äppelcidervinäger och vatten. Vrid ur sockorna och sätt dem på fötterna. Upprepa proceduren några gånger. Denna behandling är särskilt bra för barn. Vid hög feber bör du uppsöka läkare.

Echinacea - även kallad röd solhatt, hörde till indianernas främsta läkeörter. De använde den bl.a. till att förhindra förgiftning vid ormbett.

Echinacea har genom sin kombination av verksamma ämnen en allmänt stimulerande verkan på kroppens försvarssystem, vilket gör att leverns, lymf-knutornas och slemhinnornas verksamhet stimuleras. Sjukdomsalstrare kan därmed lättare tas om hand, förstöras och avskiljas från kroppen. Ytterligare substanser i echinacea har sårläkande och bakteriedödande egenskaper.

Mot munsår - Munsår, orsakat av herpesvirus, är ett vanligt gissel som snabbt kan lindras med echinacea. Badda det drabbade området med en bomullstuss med några droppar växtsaft. Blåsorna blir då inte lika stora eller bildas inte alls. På apoteket finns färdig salva med echinacea.

Omslag med echinacea - Fukta en bomullstuss med en lösning av 1/3 tinktur och 2/3 vatten och lägg på det berörda stället. Denna behandling lindrar körtelsvullnader, blodkärlsinflammationer, varbildningar, lättare brännsår och smärtor vid insektsbett eller stick.

Citron - Det är inte bara saften som är hälsobringande utan även bladen och den eteriska oljan som utvinns ur skalet.

Vid invärtes bruk verkar citronen inflammationshämmande, regenererandeoch matsmältningsfrämjande. Frukten stärker kroppens försvarskraft, lugnar, verkar kramplösande och uppfriskande. Gifter, bakterier och svampar oskadliggörs av ämnen i citronen. Besvär som gikt och reumatism lindras och blodkärlsväggarna stärks av bioflavonoiderna i frukt och skal. Utvärtes ökar citronen blodgenom-strömningen i huden.

Avkok på citronblad - Häll 2,5 dl kokande vatten över 3 tsk torkade citronblad och låt dra i 10 minuter. Två koppar om dagen verkar febernedsättande och kramplösande. Om drycken sötas med honung fungerar den som lindring vid hosta och astma. Om drycken avnjuts 30 minuter innan du går till sängs somnar du lugnt.

Få stopp på näsblod - Citronsaft är starkt sammandragande på kroppens vävnader och kan därför användas för att stoppa ihållande näsblod. Droppa lite saft på en bomullstuss och badda nässlemhinnan upprepade gånger.

Gurka - består av 95 % vatten och är därför ett bra mellanmål för den som försöker gå ner i vikt. Gurkvatten används också sedan gammalt i kosmetika och ansiktsvatten.

Gurka tillhör de basiska grönsakssorterna. Den verkar urindrivande och löser upp urinsyra samt är blodrenande och driver ut slaggprodukter. Vid utvärtes användning gynnar den genomblödning i den ytliga vävnaden, verkar sammandragande, kylande och fuktighetsgivande.

Vid hudirritation - Ta 500-700 g färsk slanggurka. Skölj och skala gurkan och ät den osaltad, fördelad över dagen. Gurkan är vätskedrivande och blodrenande och gynnar läkningen av hudutslag och eksem inifrån. Behandlingen måste pågå under minst 5 dagar. För att understödja behandlingen kan man lägga färska gurkskivor över det drabbade hudpartiet. Under kuren bör man om möjligt undvika koksalt, kött, skinka, korv och ost. Färskost är dock tillåtet.

Blekning av fräknar - Badda sommarfräknarna med färskpressad, kall gurksaft. Saften har blekande verkan, framför allt på nybildade fräknar.