Meningen med denna artikel är att i skrift försöka visa hur "Hållnäskan" låter och hur den skall uttalas samt att försöka bevara ord, meningar och uttryck till eftervärlden.

Klicka här för en "Liten ordlista"

Vill vi se vetenskapligt på Hållnäs-dialekten så kommer vi fram till följande: Enligt de vanliga handböckerna i dialektkunskap har så gott som hela Tiundaland (den nordligaste delen av Uppland) många språkdrag som också finns i norrländska mål som tillexempel "norrländsk förmjukning" det vill säga g och k blir j eller dj respektive tj inuti ord framför bland annat e och i: som i sko:jin (skogen) och sättjin (säcken). I vår trakt övergår dessutom sk till sj som i ordet fisjin (fisken). Dessa företeelser är ytterst sällsynta och av allt att döma är de numera på utdöende.
I dialekten ingår även tjockt l (mjölk och klöpp).
I Hållnäs är den fornsvenska ändelsevokalen i bevarad som i kôrjin (korgen).

DIFTONGER
Diftonger förekommer i Hållnäskan. Mest diftongteringen av gammalt långt e till eä eller ie; här med långt å i orden fåor (får), da'olit (dåligt). Med långt ö; bröy (bröd) och i långt u sleut (slut). Diftongtering kan man likna vid att man sätter till en extra vokal så att man får en "krumelur" i ordet. (min anmärkning)

INFLUENSER FRÅN ÅLAND
I Hållnäskan skjuts det in ett d ibland mellan vissa konsonanter och i slutet på ordet; våordn (våren) och fåorden (fåren). Vi finner också en vokal som låter mellan ö och å och som betecknas ô som i ordet döm (de, dem). Det märks att Hållnäsarna har haft livlig kontakt med Åland och Finland, det ser vi i orden; daolit (dåligt) och i fö'da (föda). Vi har också dä (där), hä (här) eller med diftongtering här (det).

Ordet vårtt (bli, blir) härstammar från det tyska ordet wort (bli, blir) som vi hittar i översättningen av Nya testamente från 1526, vilket inte är så konstigt när bibeln var en viktig skrift.
Hållnäskan tappar också ändelser, " de va ti tjör etter ett lass" (det var att köra efter ett lass)

Det är dock svårt att visa i skrift hur Hållnäskan lät och låter, oftast blir det överdrifter i uttalet när man ska imitera språket.

SKOLPROJEKT
Under vårterminen 1999 hade eleverna i Hållnäs skola ett temaarbete som handlade om Hållnäs. Med läraren, Anita Hallengrens hjälp, samlade barnen in, översatte och skrev Hållnäska. Här är första versen på Alice Tegnérs: Mors lilla Olle, översatt till Hållnäska

Mors liss Olle i sko:jin geck,
roser pau kin'dn å solskin i blick.
Läppa smau utåv beir äiro blau.
Bärra ja slaåå så jemsammen dau.

OLOF THUNMAN
Någon gång under 1920-talet skrev skalden Olof Thunman några dikter som han översatte till Hållnmäska, dikten "Störm" som är publicerad i Hållnäs Förr och nu från 1989-90 och här nedan dikten "Vals" som även finns tonsatt av undertecknad.

Ja har furri så vida på blaunande vaug
Ja all vej har ja segla kring Afrikas lann
Å dänne dum sköjnaste ritchen ja saug
me palmer sum spejla ve strann

Söm en öjn har ja sväjva aur etter aur
I sol å i störm i kring have ja flöjg
Men i skojin vi Hånn min stuggu nu staur
Si skära å vijka de söjg

Så nu säjglar ja hänne me sköjtar å baut
Å i blann finns he silver i have å fau
Å en flecka ja vejt sum ja snaular aut
Den sköjnaste flecka ändau

När ho kömmer te strann genom lövlumme njär
blir he spejlande fröj i båd hjärshta å sinn
Söm snöllra ho dansar söm soln ho ler
Ho ha lövva ha lövva bli min

Är man mycket intresserad utav att lyssna hur Hållnäskan lät så finns möjligheten att besöka SOFI (språk och folkminnesinstitutet) i Uppsala tel. 018-65 21 60 som har ett sjuttiotal grammofon- och bandinspelningar som är gjorda i Hållnäs under mitten av 1900-talet.

En personlig reflektion: Hållnäskan har i stort sätt dött ut! Det finns inte många kvar i livet som talar dialekt längre. Detta beror nog mycket på radions och Tv:s intåg i våra hem. Plötsligt fick man höra andra röster och rikssvenskan tog över, man skämdes för att prata dialekt, det var inte tillräckligt fint. Även in- och utflyttningar i Hållnäs har gjort sitt.

Maria L Hallengren

Källor: Uppländska - språkprov med kommentarer från Dialekt och folkminnesarkivet Uppsala, Hållnäs skolas temaarbete om dialekten samt Elna och Johan Holmström, Klungsten.