|
Hålberg
De första nybyggarna
Den första nybyggaren inom Arvidsjaur socken var förre
soldaten Pehr Israelsson Käck som anlade nybygge i
Glommersträsk år 1757. Före nybyggarna bestod
befolkningen till största delen av präster och lappar.
Nybygget Myrträsk (1769)
De första nybyggarna i Myrträsk var de forna soldaterna
Nils Nilsson Tysk och Jon Larsson Västerbottning. Den
senare var fosterson till Pehr Israelsson Käck.
Nybyggarna anlände med sina familjer till Myrträsk under
midsommarveckan 1769. Tysk hade tidigare varit på
platsen och påbörjat timringen av bostadshus och
ladugård men husen var inte färdiga och under tiden
bodde därför familjen i riskojor. Bostaden låg på en
mager tallhed. Myrträsk var en fiskrik sjö och det fanns
slåtterängar i närheten. Tyvärr var marken runtomkring
nybygget inte lämpad som åkermark varför nybyggarna även
insynade mark runt Hålberg och Svartliden.
Nils Nilsson Tysk (1736-1812) var från Finnfors,
Byske. Han hade varit soldat, korpral, och deltagit i
kriget vid Pommern. När han kom tillbaka bodde han i ett
soldattorp i Storkåge, Skellefteå. År 1768 var det
generalmönstring vid Västerbottens regemente då blev
Tysk avskedad därför att han var för kort! Han nådde
inte minimimåttet, vilket var fem fot och åtta verktum
(ca 168 cm). Av någon anledning tyckte de dock att han
dög till krig!
Nils Nilsson Tysk gifte sig med en fattig soldatdotter
från Umeå, Lisa Johansdotter (1739-1818). Hennes far
hade stupat i slaget vid Villmansstrand i Finland 1741.
Hon själv hade i tidiga år tagit tjänst i Umeå
prästgård, där hon blev uppfostrad i finare seder än
tjänstefolk i allmänhet och var dessutom kunnig i
matlagning, varför hon ofta var anlitad vid bröllop-,
grav- och prästöl. Tysk själv sysslade med snickeri och
svarvning. Dessutom lärde han barn att läsa och fick
ersättning för det.
Nybygget Hålberg (1821)
Hålbergs ursprungliga namn var Reikevare, som är av
lapskt ursprung men med samma betydelse som det svenska
namnet. Fram till 1820-talet använde bönderna i Myrträsk
åkermarken i Hålberg främst för odlingar av brödsäd och
potatis, vilket inte gick att odla i Myrträsk. Pehr
Jönsson (född 1769) och svärson till Jon Larsson
Västerbottning samt Nils Nilsson Tysks son Nils Nilsson
(den andre 1768-1857) utsynade under 1821 ny mark för
bostad och åker i Hålberg och var de första som
tillsammans med sina familjer bosatte sig i byn.
Nilssons mark var belägen på byns västra sida och
Jönssons på den östra. Under 1830-talet delades Nilssons
(den andres) mark och överläts till sönerna Nils
Nilsson (den tredje 1804-1897) och Abraham Nilsson
(1805-1885).
Fotografi 1
Jonas Larssons hus. Bilden tagen i samband med ett
husförhör i Hålberg under 1893.
Smeden Jonas Larsson (1829-1901), svärson till Abraham
Nilsson och även Nils Nilsson (den tredjes) fosterson,
fick 1859 lagfart på Nils Nilsson (den tredjes) hemman.
Den långa backe som går upp till byn gick till den
fastighet där smeden Jonas Larsson bodde och har fått
namnet ”Smess backen” efter denne.
Fotografi 2 Smess
backen fotograferad omkring 1930
Under 1890 genomfördes en folkräkning i Sverige. Den
visar att Hålberg hade 69 innevånare fördelade på 10
fastigheter och 16 familjer. Drängar och pigor samt
födorådstagare räknades som egna familjer. Av de 69
innevånarna var 29 barn under 18 år. Endast 6 personer
var över 60 år. Den äldsta var Nils Nilsson (den tredje)
som var 86 år.
Släkten Lindström i
Hålberg
Smeden Jonas Larssons dotter Marta Jonsdotter
(1867-1939) gifte sig 1891 med Nils Johansson Lindström
(1861-1938) från Varuträsk, Skellefteå. Marta är stammoder till
släkten Lindström i Hålberg.
Fotografi 3 Marta
Jonsdotter (1867-1939) och Nils Lindström (1861-1938)
Martas far var smeden Jonas Larsson (1829-1901), även
kallad "Jon Larsa". Jonas Larssons faster och farmor
dömdes i det för trakten berömda Arsenikmordet i
Glommersträsk år 1825 och satt båda fängslade fram till
sin död i Stockholm.
Martas mor var Anna Efrosyna Abrahamsdotter (1835-1889). Hon
var barnbarnsbarn till nybyggaren Nils Nilsson Tysk.
Fotografi 4 Utanför
ladugården hos Marta och Nils vid 1900-talets början.
Marta och Nils var bönder och bosatte sig på den
fastighet som idag (2003) bebos av Kurt Lundqvist. Sonen
Saul övertog så småningom denna och Marta och Nils
bosatte sig 1924 på den fastighet som idag (2003) bebos
av Ivar Lindström. På denna uppförde de bostadshus och
ladugård. Martas föräldrahem, Smess, bebos idag (2003)
av Henrik Lundqvist.
Källor:
Glommersträsk - Byn där Käck började : Henning
Larsson, 1977
Kyrkoböcker från Arvidsjaur.
Folkräkningen 1890.
Anteckningar från böcker i Piteå domsaga.
Teresia Lindströms och Torsten Holmgrens anteckningar.
Sammanställt av:
Marita Lindström 2003-01-15 (rev 2006-11-08)
|
