ONDSKAN

"Slaget träffade högt upp på höger kindben. Det var precis det han avsett när han vred huvudet några centimeter snett uppåt just som farsan slog."

Ondskan är en självbiografi där man får följa Jan Guillou, som i boken heter Erik, under sin skoltid. Erik blir slagen hemma av sin pappa. Det händer alltid efter maten - eftermatenstryket som Erik kallar det. Det gäller för Erik att inte spilla något under maten, inte reta sin bror och låta farsan, som Erik kallar honom, få en ganska bra träff i ansiktet när han gör sin vanliga ”snärta-till-på-näsroten-slaget” som han alltid gör under maten.

Efter maten låser så farsan in sig själv och Erik i sovrummet där farsan, lite beroende på vilket humör han är på, slår Erik med diverse tillhyggen såsom klädborste, björkris och det allra värsta - hundpiskan.

När Erik blir slagen gäller det för honom att tänka på hur mycket han hatar farsan för då känner han ingen smärta. Han måste koncentrera sig på att inte börja gråta eller röra sig när farsan slår för då tappar farsan räkningen på antalet rapp de tillsammans bestämt att Erik skall få och då kommer farsan bara att ge honom ännu fler rapp.

Erik går i skolan Läroverket. Han är ledare för ett gäng som håller på med diverse olagligheter. De stjäler skivor från olika affärer och säljer på skolgården. De lånar också ut pengar och de som inte betalar tillbaka i tid får stryk. Situationen blir så småningom allt mer kritiskt för Erik och de andra medlemmarna i gänget. Till slut åker de fast och Eriks kompisar säger att det är Erik som har tvingat dem att vara med och ifall de inte hade gjort som han sagt skulle han ha slagit dem.

 

...att Ondskan, enligt Guillou själv, är hans bästa roman hittills. Samtidigt är det den som blivit mest utskälld...

Rektorn och lärarna går på de andras linje och det blir Erik som får ta hela smällen - han blir relegerad och därmed utslängd från skolan.

Relegeringen bryr sig Erik inte särskilt mycket om. Det som bekymrar honom mest är hur mycket stryk han kommer att få av farsan när han får reda på vad som hänt.

Som tur är befinner sig farsan lyckligt ovetande på sitt arbete när Erik kommer hem från skolan. Eriks mamma har blivit underrättad om det inträffade och har handlat väldigt snabbt. Hon har ordnat tågbiljett och plats på en internatskola vid namn Stjärnsberg till Erik.

På tågresan till Stjärnsberg bestämmer sig Erik för att det får vara slut på våldet för hans del. Han ska bli en lugn ung man som sköter sig och läser sina läxor.

 

...att den franska utgåvan Ondskan tilldelades franska radions pris för bästa översatta roman 1990.

På skolan får han dela rum med en annan elev, Pierre. Till skillnad från Erik gillar Pierre att läsa och hatar sport. Trots dessa skillnader blir Erik och Pierre riktigt goda vänner.

På Stjärnsberg möter Erik ett system som han är alldeles främmande för. Systemet kallas för kamratuppfostran och går ut på att de äldsta på skolan har ett råd som fungerar ungefär som en regering. Följs inte deras order har de rätt att ge de yngre eleverna olika straff. Dessa straff verkställdes ibland i vad som kallades "rutan". Det är en plats på skolans baksida där två två fjärderingare slogs mot den straffade. Det var den enda plats där man fick slåss. Man vann genom att den ena gav sig. Allt våld var tillåtet och ingen utanför ringen fick angripa. Erik var och tittade när en annan ny blev slagen i rutan en gång och då såg han att fjärderingarna inte kunde slåss, något som Erik blivit expert på under sin tid på Läroverket.

När det sen blir dags för Erik att gå upp i "rutan" för att möta två fjärderingare går han upp med ganska nedslående odds - ingen hade någonsin lyckats vinna över fjärderingare i "rutan".

 

...att Ondskan var tänkt att bli första delen i en trilogi om motståndsrörelsen. Andra delen - Vargen - blev istället TV-pjäs. Tredje delen har hittills inte blivit av.

Men den trenden bryts givetvis av Erik, som därmed bryter mot sitt löfte att han inte skulle slåss mer. Segern i "rutan" för också med sig att Erik blir utsatt för extra mycket pennalism av de äldre och till slut är Erik beredd att ta det avgörande steget...

Med Ondskan har Jan Guillou yppat händelser från uppväxt som många tidigare inte kände till. När man idag ser honom på TV har man svårt att tänka sig, att han varit på ungefär det sätt som Erik är i boken. Nuförtiden visar han oftast upp en machoattityd där han framstår som världens starkaste och beslutsammaste människa. Nästa gång man ser honom kanske man tänker på, att det bakom den tuffa fasaden antagligen döljer sig en annan människa som varit med om fruktansvärda saker i sitt liv.

1966, när Guillou vikarierade på herrtidningen FiB/Aktuellt, skickades han till Solbacka - skolan som stått förebild för Stjärnsberg i boken - för att göra ett repotage om de missöfhållanden som sades råda på skolan. Guillou lyckades, mycket tack vare detta reportage, se till att skolan några år senare lades ner.