Han fick både mat och sängplats. När han hade lagt sig inne i kammaren på kvällen, såg
han hur en fin ljusstråle föll rakt mot sänggaveln, ungefär i brösthöjd och han fann att det
kom från ett hål i väggen nära dörren. Han blev misstänksam och bäddade i stället åt sig
i resfällen, vid andra hörnet på rummet, med pistolen laddad. Efter en stund hördes röster
följt av ett skott och steg som avlägsnade sig. Handelsresanden avvaktade vad som skulle
hända härnäst. Efter en halvtimme öppnades dörren och in kom husbonden med sin son.

-Upp med händerna!, skrek handelsresanden och steg fram ur mörkret, mot det minst sagt
förvånade paret. Han uppmanade de båda att gå ut till stallet och sela på hästen, så att han
kunde ge sig iväg. Han hade mycket pengar på sig för att vara på den tiden. När han kom
ut på Gubbträsksjön såg han en vak, som tydligen huggits upp samma kväll. Var den tänkt
åt honom själv?

I juni kom en getare till bonden i Gubbträsk för att valla korna. Det bestämdes att han
skulle stanna under sommaren och erbjöds en lön på tio riksdaler. Husfolket tyckte snart
att getar´n uppträdde konstigt. Ena dagen åt han ingenting och nästa dag åt han onaturligt
mycket. Han ville inte se någon rakt i ögonen och satt ofta i ett hörn vid spisen.
När sommaren var slut och getaren skulle få sin lön, vägrade han ta emot pengarna.
- Jag ska ha vartenda öre som finns på gården, sa han och blev kvar. Strax före jul sa
getaren; - I morgon kommer en man med svart rock hit. Han kommer att göra mig mycket
ont. Få se vem av oss som segrar.

Husbonden tar på nytt dit prästen. Han tänker sova över i vindskammaren, kl 01.00 på
natten vaknar prästen av knackningar i väggen. Prästen frågar "Vem där?" men får inget
svar, då säger prästen,"Jag förstår att du inte kan tala, vi säger att två knackningar är Ja,
och att ingen knackning är Nej". Prästen frågar, "Är du en människa?", det hörs två
knackningar i väggen. Prästen frågar "Lever du?" då hörs ingen knackning. Pastorn
fortsatte; "Du är således en död människa?" åter tystnad. "Ligger du gömd under golvet
i detta rum?" Åter tystnad. "Ligger du begravd på denna gårds mark?" Åter ljöd höga
knackningar i väggen. Då räknade pastorn upp alla hus, han ur minnet kunde erinra sig
skulle finnas på egendomen, men han fick ej något svar. Slutligen påminde han sig att han
sett en gammal smedja ett stycke från gården. Han frågade "Ligger du nergrävd i smedjan
borta vid skogsbrynet?" Åter ljöd knackningar i rummet. Pastorn hade fått tydliga svar på
sina frågor. Följande morgon tog han med sig en av drängarna och började ett intensivt
sökande. De grävde upp den tilltrampade jorden som utgjorde golv i smedjan, utan resultat.
Pastorn kom att tänka på att söka i smedjeässjan och att gräva sönder muren. Därvid funno
de en hel samling små barnskelett, som det ena efter det andra blivit nedkastade i en för-
djupning i murgrunden. Var på man murat för med stenar och murbruk för varje gång, man
berett sitt tillträde till denna hemska håla. Pastorn sade åt drängen att linda in de små
skelletten i ett hästtäcke. Var på pastorn skulle själv ombesörja att de skulle bli lagda i
en trälåda och nergrävda i vigd jord på kyrkogården.