Svenska

Gryttie
- The Lake Monster of Hälsingland

In the deep of lake Gryttjen

Gryttjen är en sjö som sedan lång tid tillbaka är omgiven av ett mystikens skimmer. Från mitten av 1800-talet och framåt har vid upprepade tillfällen inrapporterats iakttagelser av fenomen som svårligen låter sig förklaras på naturlig väg.
Det är känt att ett flitigt användande av nätfiske ledde till utfiskning av sjön på siklöja, varför teorierna om siklöjestim kan avskrivas.
Sjöns största djup sägs vara 36 meter, men när Per Högberg, aktiv medlem i Gryttjens fiskevårdsförening, på 1940-talet utförde djupmätningar med hjälp av en lodlina, räckte den inte till överallt, trots att linans längd var 100 meter!
På bilden pekar sonen Stig Högberg ut den plats där hans far genomförde de uppmärksammade mätningarna.
Förekomsten av dessa djuphålor har en avgörande betydelse för några av de teorier som framförts under senare tid.
De rykten som cirkulerade om fenomenen i Gryttjen, fortplantade sig under början på 1980-talet till en grupp människor som därefter systematiskt genomfört undersökningar med tekniskt avancerad utrustning.

1985 bildades den s.k. Gryttie-gruppen, som sedan dess lett undersökningarna. Mot bakgrund av gjorda observationer har försök till artsbestämning gjorts. Frågeställningarna kring de berömda malarna i vattendraget Emån i Småland studerades noga i samverkan med Sötvattenlaboratoriet. Dr Bengt-Åke Lindhe är med stöd av detta övertygad om att det i fallet Gryttjen, mest beroende på den låga medeltemperaturen, inte kan vara fråga om mal utan att det är någonting annat.
Just nu koncentrerar man sig på förklaringen att det är fråga om ett kallvattenisolat inom sirenfamiljen, dvs. sjökor av släktet Barkdjur. Arbetsnamnet är Hydrodamalis Gryttiensis, eller populärt: Gryttie.

Under sommaren 1987 inhyrdes en "sjörobot", kallad Lady Bird. Roboten utgjordes av en fjärrstyrd videokamera, som förflyttade sig på sjöbotten med hjälp av larvfötter. I systemet ingick en TV-monitor, placerad på strandkanten, som återgav bilderna från kameran. Undersökningarna gav dessvärre ingen ny information.

1988 hade en mycket avancerad undervattenskamera införskaffats. Kameran var utrustad med propellrar som användes för fjärrstyrd förflyttning i vattendjupen. Även i detta fall användes en bildmonitor, placerad på strandkanten, för att återge kamerabilderna. Den tekniskt ansvarige inom gruppen, Thomas Sjöbeck, hanterade utrustningen.
Undersökningarna resulterade i upptäckten av, vad som tros vara en läppsköld från ett sirendjur.
Bild: Dr. Bengt-Åke Lindhe
sjösätter kameran

Maringeolog Per Söderberg från Stockholms universitet genomförde 1992 mätningar med en s.k. side scan sonar.Syftet var bland annat att utröna om gas strömmade upp från Gryttjens djuphål med jämförande mätning i Södra Dellensjön. Mätsonden, det gula rörformade föremålet på bilderna nedan, monterades vid sidan av mätfartyget, strax under vattenytan. Mätning sker när fartyget färdas över sjön.
Bild: Mätfartyget
Utrustningen kan liknas vid ett "sido-seende" ekolod. Mätsonden "scannar" vinkelrätt ut från fartygets kurslinje, åt båda håll i en sned vinkel. Den utsända akustiska signalen har en stor öppningsvinkel i sidled men endast någon grad i färdriktningen. På så sätt kommer instrumentet att för varje lodskott "se" en ny smal remsa av bottnen.
En skrivare registrerar kontinuerligt den reflekterade signalen.Med denna metod registreras bottnens överyta samt gas, fiskstim och föremål ovanför bottenytan.
Av registreringen framgår om reflexerna erhållits från hårda eller mjuka material.
Vid utärderingen av plotterutskriften återfanns en registrering av ett 4,5 meter långt föremål, beläget 4,5 meter under vattenytan, som ej kan ha uppkommit på grund av gas eller ett fiskstim. Djupet på den aktuella platsen var 18,5 meter.

I TV-programmet Cafe Örebro den 30 november 1995, gav en av medlemmarna i Gryttie-gruppen, Staffan Brånedal, inför tittarna och programledaren Per Eric Nordquist, en kortfattad redogörelse om forskningsarbetet vid Gryttjen.

Sökandet efter Gryttie är av naturliga skäl som intensivast under sommarmånaderna, men eftersom vissa vissa mätningar underlättas av vinterförhållanden, planeras nu för ett antal vinteraktiviteter med högteknologisk mätutrustning som troligen ej använts i detta sammanhang tidigare.
Bild: Vinterkylan har lagt locket på...