Våren

Åter lyfter slöjan ur vinter diset

skingrar den bort i den ljumma vår brisen

ljuv symfoni tonar under tinande snötäckta slätter

vintern är förbi viskar dessa porlande nätter

Vår floder ljuda mjukt mot bergens hällar

träden sig skruda under ljusnande kvällar

solen vår vän sedan ur minnes tid

kommer åter att röra blommorna vid

I vindens väg svajande över nejden

spirar en ny teg ett sommarbo åt ejdern

där den åter ska få leva i naturens behag

under vingars valv ta egna små en solig dag

Brisen bär fukt över ängarnas frön

dansar sen bort över skogarnas krön

vinden tar med sig alla förlovade dofter

från när till fjärran jordliga tofter

I skogen har fåglarna hittat sina reden

sång från dem höres ut mellan träden

svalorna i en svindlande fart akrobatik

uti toner av lärkornas drillande musik

Våren färdas över skogarnas hättor

livet vända åter under varma nätter

solen kommer nu så djupt in i skyn

sakta vid stranden tinas en isig dyn

Myrorna vaknar under stackarna tyst

vaknat till landet som våren just kysst

snö tinar bort från skogar och hagar

vår tid, dessa ljumt, ljusnande dagar

Tillbaka till första sidan!