Hösten

Dimmiga slöjor sveper över nejden

tomt ligger sommar boet åt ejdern

Solen sjunker nu tidigt ner

myran i sin stack arbetar inte mer

fåglarna i skogen har lämnat sina reden

höstens färger tar nu över i bland träden

Nu får hösten råda över långa mörka nätter

när universum sig till denna sida sätter

stjärnan där i himmelens djupa höjd

för ögat i mörka tunga moln ligger höljd

Träden lämnar sina sista löv till markens mylla

regnen strilar ned tills varje tjärn i skogen sig fylla 

lik väl har hösten som vintern ett ändligt antal dagar

sedan vänder solen åter till våra skogar och hagar

Tillbaka till