Gabriel García Márquez

Om Gabriel José García Márquez

Gabriel García Márquez föddes 1928 i Aracataca, en liten by vid Colombias atlantkust, där han växte upp hos sina morföräldrar. Hans barndomsår kom att ligga till grund för en stor del av hans författarskap och Márquez har själv hävdat att det intressantaste i hans liv inträffade innan han fyllt åtta år. År 1947 började han sina universitetsstudier i juridik och statskunskap. Samma år publicerade dagstidningen El Espectador hans första berättelse; La tercera recignación.
Márquez avbröt som ung sina juriststudier för att bli reporter och författare, och arbetade sedan bl.a. som korrespondent i Paris, Rom och New York. Han var under en tid också bosatt och verksam som journalist i Mexico. 1948 flyttade han till Cartagena, där han arbetade som jornalist på dagstidningen El Universal. Han har därefter medarbetat i oräkneliga tidningar och tidskrifter i Amerika och Europa. Hans första roman, La hojarasca (Virvlande löv), gavs ut 1955, och i denna och de följande böckerna; Den onda timmen (1962), Översten får inga brev (1961) och novellsamlingen Mamá Grandes begravning (1962) börjar man skönja konturerna av den fantastiska byn Macondo. 1967 utkom Hundra år av ensamhet, en roman som omedelbart blev mycket uppskattad av såväl kritiker som publik och som befäste Márquez ställning som en av de stora författarna i vår tid. Den kom under nästan ett kvarts sekel, att säljas i mer än 30 milj. exemplar och låg till grund för Márquez nobelpris i litteratur 1982. Márquez har på senare år även arbetat med film och ett resultat av detta intresse är reportageboken Miguel Littíns hemliga liv i Chile (1986).Under senare tid har även en mängd kort filmer spelats in med manus skrivna av Márquez.

I en av sina senare böcker, "Rapport om en kidnappning" (1996), skildrar Márquez våldets och korruptionens Colombia i ett skakande dokumentärreportage.

En dyster colombian

Angle Rama, förläggare för ett eget litet bolag träffade en gång på 60-talet en nedslagen colombiansk författare i Paris.
Den dystre colombianen visade sig vara Gabriel García Márquez vilken beklagade sig över den indifferens de flesta visade för det han skrev. Rama fick läsa några manus till en bok, blev betagen av manusets innehåll och erbjöd sig på stående fot att ge ut hans böcker. Föga kunde Rama ha anat att den dystre colombianen skulle skriva ett nobelprisverk som skulle sälja i över trettio miljoner exemplar och bli översatt till hela trettiosju språk.

Márquez genombrott bidrog till att den latinamerikanska litteraturen slog igen på allvar i världen.

Det fantastiska med den latinamerikanska litteraturensgenombrott var att den var en litteratur som inte var helt lättillgänglig;
i den ingick experimentell prosa och poesi, avancerade texter som ställde höga krav på dess läsare, det var berättelser av en helt annan kaliber och svårighetsgrad än den anglosaxiska bestsellertypen. Detta till trots erövrade den världen.

Man kan anta att Artur Lundkvist betydde mycket för den latinamerikanska litteraturen popularitet i Sverige. Envist och outtröttligt introducerade han författarna och deras böcker och vägledde till läsning. Den littratur han rekommenderade var storslagen och viktig. Han hade en känsla för det som var enastående. Det han sade och förklarade kunde man lita på. Det var bara att läsa. Och låta sig bli förförd. Vilket man blev av Hundra år av ensamhet.

Tidsaxel över Gabriel García Márquez liv

1928 - 1936

                      Gabriel José García Márquez föds den 6:e mars år 1928
                      i Aracataca, en stad i nordliga Colombia. Han lever där i
                      sin morfaders,Colonel Nicolás Ricardo Márquez Mejías hus under 8 år,
                       tillsammans med flera av hans vidskepliga mostrar.Senare i livet tackar
                      Gabriel sin mormoder för alla de berättelser hon berätta för honom
                      vilka kommit att prägla hans berättarstil.

1936 - 1946

Går Gabriel i grundskolan i Barranquilla och Zipaquirá, i de colombianska högländerna.
År 1944 publicerar Borges "Ficciones".

1947 - 1949

                      Studerar Gabriel juridik vid Det Nationella Universitet i SantaFe de Bogotá,
                       samt vid Cartagena de Indias universitet. Han börjar arbeta som journalist
                       för El Espectador, huvudstaden SantaFe de Bogotás motsvarighet till Dagens Nyheter.

1950 - 1955

                       Avslutar sina planer på att bli jurist och påbörjar istället en journalistisk karriär.
                       Skriver för flera tidningar förutom El Espectador.
                       År 1955 skriver han en följetong i tidningarna om 10 colombianska sjömän som överlevt
                       10 dagar till havs, senare blir novellens titel ändrad och novellerna blir blir till boken
                       "Berättelsen om en skeppsbruten sjöman". Samma år skickas han iväg som korrespondent till Europa.
                       Samtidigt publicera hans vänner han sin första riktiga bok, "Virvlande löv".

1956 - 1957

                      Drar General Pinilla in El Espectadors publiceringstillstånd. Utan en stadig inkomst stannar Gabriel i Paris där
                      han ägnar tiden åt att skriva "Översten får inga brev". Under en resa genom det socialistiska Europa
                      skriver han "90 dagar bakom järnridån". Efter General Pinillas abdikering 1957, flyttar Gabriel hem till
                      Latinamerika och slår sig ner i Venezuela huvudstad Caracas där han arbetar för den venezolanska
                      tidningen Momento.

1958

Gifter sig Gabriel med Mercedes Barcha i Barranquilla. Han arbetar fortfarande i
Caracas, som frilansare. Skrivandet av "Mamá Grandes begravning och andra berättelser påbörjas".

1959 - 1961

                      Blir iväg skickad till La Havana för att rapportera om La Operación Verdad
                      rättegångarna. I Bogotá, startar han Prensa Latina, en kubansk
                      tidningsbyrå. För denna byrås räkning arbetar han i Colombia,
                      Kuba, och New York.

1961

Flyttar han till Ciudad Mexico och publicerar slutligen "Översten får inga brev".

1962 - 1965

                      Redigerar han tidningar i Ciudad Mexico , arbetar i med reklam och flera filmmanus
                      År 1962, blir "Den Onda Timmen" prisbelönad i Colombia. Men den publicerade versionen
                      är hårt redigerad och han låter meddela att han inte längre anser den vara hans verk.
                      Samma år publicerar han också "Mama Grandes Begravning"
                      1965, påbörjar han sitt arbete med Hundra År av Ensamhet".

1967

"Hundra år av Ensamhet" publiceras över hela världen och vinner flera internationella priser.

1967 - 1975

                      Flyttar Gabriel till Barcelona. Får hedersdoktorstitel av Columbia University i New York.
                      1972 publiceras "Den otroliga och sorgliga historien om den troskyldiga Eréndira
                      och hennes hjärtlösa farmor".
                      1974 grundar han "Alternativa", en socialistisk tidning i SantaFe de Bogotá.
                      Blir vice VD för   The Russell Tribunal. Samma år publicerar Augusto Roa Bastos "Yo el Supremo".

1975

Publicerar Gabriel "Patriarkens höst".

1975 - 1976

                      Tillbringar Gabriel García Márquez sin tid mellan SantaFe de Bogotá och Ciudad Mexico
                       arbetande med diverse politiska händelser.Han hjälper till att finansiera
                       det colombianska partiet "Firmes," och grundar HABEAS, en
                       organisation som dedicerat sig till att hjälpa politiska fångar.
                       Dessutom fortsätter han med sina filmlmmanus arbeten. Mellan 1980 och
                       1984 skriver han veckoligen artiklar för fler internationella tidningar.
                       År 1976 publicerar Carlos Fuentes "Terra Nostra".

1977

Publiceras Operación Carlota, uppsatser om Kubas roll i Afrika.

1981

Publicerar han "Krönika över ett förebådat dödsfall".Sedan blir han belönad av den franska ärolegionen.

1982

                      Vinner Gabriel García Márquez Nobel Priset i litteratur. Samma år publicerar han
                      "El odor de la guayaba", som innehåller konversationer med hans vän Plinio Apuleyo Mendoza.
                      Vidare skriver han "Viva Sandino", en berättelse om revoloutionen i Nicaragua.

1985

Publicerar han "Kärlek i kolerans tid".

1986

Publiceras hans bok "Miguel Littíns hemliga liv i Chile"

1989

Publiceras "Generalen i sin labyrint".

1992

Publicerar han Märkliga Pilgrimer.

1994

Publicerar han "Kärlek och andra Demoner".

1996
Publiceras "Rapport om en kidnappning".

Gabriel Garcías Márquez böcker i tidföljd.

Originalets spanska titel inom parentes, årtalet på höger sida om parentesen.

•   Virvlande löv    (La Hojarasca)1955
•   Översten får inga brev   (El coronel no tiene quien le escriba) 1961
•   Mama Grandes begravning och andra berättelser (Los funerales de la Mamá Grande) 1962
• Hundra år av ensamhet (Cien años de soledad) 1967
•   Den otroliga och sorgliga historien om den troskyldiga Eréndira och hennes hjärtlösa farmor
(La increíble y triste historia de la cándida Eréndria y de su abuela desalmada) 1972
•   När jag var lyckligt ovetande? (Cuando yo era feliz sin conocimiento?) 1973
•   Patriarkens höst (El otoño del patriarca) 1975
•   Krönika om ett förebådat dödsfall (Crónica de una muerte anunciada) 1981
•   Leve Sandino? (Viva Sandino) 1982
•   Kärlek i kolerans tid (El amor en los tiempos del cólera) 1985
•   Miguel Littíns hemliga liv i Chile (La aventura de Miguel Littín clandestino en Chile) 1986
•   Generalen i sin labyrint (El general en su laberinto) 1990
•   Den onda timmen (La mala hora) 1991
•   Tolv långväga berättelser (Doce cuentos peregrinos) 1992
•   Om kärlek och andra demoner (Del amor y otros demonios)1994
•   Rapport om en kidnappning (Noticia de un secuestro) 1996
•   (*Ojos de perro azul)* har ej utkommit på svenska, delar av boken återfinns i Märkliga Pilgrimer 1997
•   (*El ahogado más hermoso del mundo) 1999

Utdrag ur "Hundra år av ensamhet"

" Många år senare, inför exekutionsplutonen, skulle överste Aureliano Buendía påminna sig den avlägsna eftermiddag då hans far tog honom med för att visa honom isen. Macondo var då en by på tjugo hus av lera och vildbambu byggda på stranden av en flod med genomskinligt vatten som störtade ned genom en bädd av blankspolade stenar, vita och enorma som förhistoriska ägg. Världen var så ny att många saker ännu saknade namn och för att nämna dem måste man peka på den med fingret. Varje år i mars månad reste en zigenarfamilj i trasor sitt tält invid byn för att med ett hiskeligt larm av visselpipor och pukor förkunna de senaste uppfinningarna. Först kom de med magneten. En korpulent zigenare med yvigt skägg och sparvhänder som presenterade sig under namnet Melquíades höll inför allmänheten en skakande uppvisning av vad han kallade de macedoniska alkemisternas åttonde underverk. Han gick från hus till hus och släpade med sig två metalltackor och alla häpnade äver hur grytor, kastruller, hovtänger och kolpannor föll från sina platser och hur träet knakade när spikar och skruvar gjorde förtvivlade försök att komma loss. Det hände till och med att saker som man hade tappat bort för mycket längesen dök upp igen just där man förgäves hade sökt dem och släpade sig i vild oordning efter Melquíades' magiska järntackor. "Varje sak har sitt eget liv", förkunnade zigenaren med djup övertygelse, "det gäller bara att väcka deras själ." José Arcadio Buendía, som med .........."

Min recension av Gabriel García Márquez bok ”Generalen i sin labyrint”

Hur många svenskar vet vem Simón Bolívar var?
Säkert inte många, särskilt som en så liten del av historieundervisningen handlar om honom.
Han var Latinamerikas George Washington. Till skillnad från sin latinamerikanske kollega lyckades George hålla ihop sina Förenta Stater. Simón lyckades inte med detta.Kanske är det därför som den här boken är så intressant. Om han hade lyckats hålla ihop Spanska Amerika, blivit president på livstid och skrivit sina memoarer, hade inte Márquez skrivit om honom. Även om han hade gjort det, är jag säker på att boken inte hade blivit så otroligt spännande och händelserik som den här är. Simón var sin moral trogen och valde givetvis att avgå framför att med våld utropa sig till envåldshärskare.

Efter flera år av tungt arbete och flera krig, alltifrån det bolivianska höglandet till de venezolanska lågländerna har han, Simón Bolívar, befriaren, äntligen blivit president över det Spanska Amerika. Men så faller allt, och hans fiender blir de nya härskarna. Hans efterträdare Sucre blir mördad i ett bakhåll och hela världen verkar ha vänt sig emot honom.Stora delar av armén och folket i vissa delar av landet stödjer honom visserligen, men han är fysiskt skröplig, trött och febersjuk. I detta tillstånd lämnar han Santa Fé de Bogotá, för att aldrig mer återvända. Han skall ut och bort från sin stad, sitt land och sin kontinent. Han färdas med flodbåt och på hästrygg ut mot kusten. Som resessällskap har han endast sin bäste vän och trogne tjänare José Palacios samt en handfull högre officerare. Resan han företar sig är inte ny, överallt möts han av minnen, några mycket behagliga och andra mindre behagliga.

För colombianer bosatta i sitt hemland måste den här boken ha varit en bok av sällan skådat slag, där Simón Bolívar i princip har helgonförklarats. Här visas deras hjälte, inte som ett oåtkomligt helgon, utan med all sitt tvivel, sin trötthet och mänsklighet, utan att för den skull förminska hans storhet.

Márquez skriver som vanligt på sitt utsökta, poetiska, välnyanserade och välpreciserade språk.
Tillsammans med sin mycket goda kännedom om området, och om personen han skriver om,
samt med sin fantasi, har han skapat ett djupare, klarare, och mer engagerat porträtt av sin hjälte, än någon gjort förut.

Patriarkens Höst som film
Det pågår just nu ett filmatiseringsarbete med Gabriel García Márquez bok "Patriarkens Höst", där Marlon Brando är tänkt att portträtera den åldrande diktatorn. Enligt den colombianska tidningen Semana, övertalade Brando Gabriel att han skulle passa perfekt för den rollen. Enligt the Internet Movie Database, är det tänkt att filmen ska ha premiär under 1999, och regiseras av
Sean Penn.

El ahogado más hermoso del mundo
Gabriel García Márquez kommer att ge ut en ny bok i februari månad, 1999 (NU!), "El ahogado más hermoso del mundo",
direkt översatt till svenska:"Den stiligaste drunknade mannen i världen". Till att börja med kommer den bara att vara tillgänglig på spanska. Ni/Du kan beställa den från Amazon.com här.

Gabriel García Márquez; nyheter

Gabriel García Márquez har nyligen inhandlat det colombianska literattur magasinet, Cambio. Läs mer här
Ni/Du kan också besöka Cambio Web

Bill Clintons mysterier
Denna artikel skrevs av Gabriel García Márquez och publicerades den första februari, 1999 i Salon.com Magazine, där den översatts från Cambios original artikel på spanska. Önska Ni/Du läsa den tryck här.

Jag önskar tacka:
A. Ruch för hans idéuppslag betrf. tidslinjen.
J K Arne Blom litteraturhistoriker och författare för idén om Gabriels kontakt med sin förste förläggare. Sist men definitivt inte minst Wahlström & Widstrand för all information. Utan den information de försett mi med, skulle denna sida antagligen inte ha funnits.

Jag skulle personligen vilja be Elisabeth Helms, Peter Landelius, Jens Nordenhök, Karin Alin, Kjell A Johansson, eller vem det än nu är som fått i uppdrag att översätta "El ahogado más hermoso del mundo" att inte ta för mycket tid på sig; "den som väntar på något gott, väntar alltid förlänge"
-Jonas Gardell
Tack på förhand,
ödmjukast, Camilo Goine

Denna sida skyddas av upphovsrättslagen.
Kopiering till andra sidor på Internet är förbjuden, så ock att presentera hela, eller delar av verket
som sitt eget i oförändrat tillstånd.Med förändrat tillstånd menas att endast den direkta informationen
återstår; samtliga formuleringar måste ändras.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan komma att åtalas
av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli
skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/upphovsrättsinnehavare.

Åter till huvudsidan