Brännvin

artikel publicerad i Wermlandus (nr 5, 1996)
-Vad har du i pluntan?
-Pors!
-Va??
-Pors, hemkryddat brännvin, gjort själv med blommor och blad och sånt vet du.
-Åh fan, får man smaka?
-Visst.
-(fem sekunders tystnad)
-Jäklars du va gott, hur gör man?
Ungefär så, har det låtit ett antal gånger på Wermlands herrtoa, i phyllebos bastu och andra obskyra ställen där pluntor kommer fram. Så det är väl lika bra att träda fram i rampljuset och erkänna.
-Ja, jag gör mitt eget brännvin.
-Kryddar det alltså!
Varför kryddas brännvin överhuvud taget, kanske någon frågar sig, och för att svara på den frågan måste vi börja från början. Att berusa sig på diverse möjliga sätt har vi människor gjort sedan urminnes tider, och varför vi gör det förstår man snabbt efter några snapsar, ett par öl eller varför inte lite vin.
-Men, tro för den sakens skull inte att alkohol alltid har funnits i så många goda och smakrika nyanser som nu, och från början var det säkert av "misstag" som våra tidigaste förfäder "råkade" sätta i sig jästa och illasmakande frukter och bär.
Upptäckten till ära lärde vi oss dock snabbt att göra både vin och mjöd, som vi också smaksatte med vad som fanns till hands.
Men jakten på starkare drycker fick sin begränsning av att de biokemiska processer som möjliggör alkohol framställning, ej tål mycket högre alkoholhalt än ca 10-20%. Så vad göra? -Jo, vi lärde oss att destillera, och vips så var alkoholstyrkan flera gånger högre än förut, men, fan vad det smakade illa?
Visserligen blev det avsevärt bättre om man renade spriten, men inte kan man säga att det blev gott? Det är här min lilla hobby kommer in.
Det viktigaste att ha till hands vid brännvinskryddning är naturligtvis sprit, ca 40%-ig, och så ren som möjligt. Några små syltburkar el.dyl. (av glas, med lock), en finmaskig sil, en tratt, en flora samt en gnutta tålamod.
Sedan är det bara att sätta igång!
Själv brukar jag föredra att göra extrakt, dvs en liten mängd sprit med mycket krydda, som man sedan efter egen smak blandar till i en stor flaska. Men man kan naturligtvis krydda hela flaskan på en gång, dock med risk att ej få rätt styrka.
Viktigt är att alla ingredienser är rena och färska, blommor och blad skall vara späda (utan kvist), och bär väl mogna.
Sedan är det ganska enkelt och tekniken skiljer sig inte så mycket mellan de olika sorterna. Jag börjar med ett av mina favoritbrännvin nämligen skvattram.
En "näve" blad (50-100 st) och ev några blomknoppar lägges i en ren burk. Häll sedan i sprit så att bladen täcks (ca 1 dl) och låt sedan stå 1-2 veckor innan de silas av i en annan burk. Obs, använd ej kaffefilter, då detta suger upp en del av smakämnena. Låt extraktet stå några veckor innan du blandar till efter eget tycke, det borde räcka till minst en helflaska. (En bottensats bildas så tappa gärna om extraktet ett par gånger.)
Samma tillvägagångssätt gäller följande:

Anis50 g kryddfrön8-10 dagar
Humle 6-8 fruktkottar 2-3 dagar
Johannesört 1/4 dl gula knoppar 2-3 v.
Kummin 3 msk hela frön 6-8 dagar
Ljung blommor 6-8 dagar
Malört 5-6 späda skott 1-2 dagar
Pors 150 späda blad 6-8 dagar
Rölleka 1 dl blommor 2-3 dagar
Älggräs 2 blomställningar 1-2 v.

Man kan med fördel söta dessa med lite honung eller smaksätta med varandra.
Med bär gör man följande:
En tom helflaska fylles till hälften med bär, fyll sedan hela flaskan med sprit och låt stå minst en vecka, sila, släng bären och justera med ev socker och mera sprit. Detta gäller för blåbär, fläder, hallon, körsbär, smultron och vinbär. Kom ihåg att allt kryddat brännvin vinner på att lagras, gärna flera månader eller år.
Lycka till, håll armen i vinkel, och sjung en snapsvisa, hälsar:
Erik Ogenhall, Gôssegôbbe.
Mer detaljerade recept
 
 
Sällskapet Gôssegôbberas nätplats underhålls av:
ÖNM Anders Silfverlin.