Som en slöja lade sig ljuset runt hennes hjärta
Tog tag i det och ruskade varsamt om det
Undan för undan bleknade mörkret bort
och hon såg äntligen livet och möjligheterna framför sig

Öppna ditt hjärta
och sträck fram dina händer
Skräm bort din rädsla
och allt mot det ljusa vänder
Se på naturens alla under
och alla lagar
så skapa dina stunder
med gladare dagar


 

I den djupaste hemlighet
finns det något som du inte vet
att det är du, som i ditt hjärta
skapar din egen sorg och smärta


 

När någon vi har kär dör
sörjer vi andra henne som död
för vad vi inte vet
är hon flyger upp som en ängel i ljuset
för det finns ingen död
bara ett liv i omvandling
Ännu en själ
som från att varit som en puppa
har nu förvandlats till en fjäril
med en färgprakt så gudomlig
och som tar henne upp
till ett ljusare rike
Befriad från livets bojor
och med ett nytt klarseende
kan hon börja verka
som den änglalika varelse hon är
Kvar finns vi
för vi är ännu som en puppa
förblindad av materien
och utan färggranna vingar
men det vi kan göra här och nu
är att förnimma våra egna vingar
och försöka förstå
att det finns en stor
och mäktig mening med livet
men att vi själva måste se till
att ge vårt eget liv en mening
Meningen är ju att också våra vingar
ska utvecklas en dag
i sin skimrande prakt
så att den kan föra oss upp
i ljuset när den dagen kommer

(C) Dikter: Calise Wiklund