|
|
|
|
|
Så vem är jag att klandra
Att jag ej vet vem jag är
En människa som andra
Med mänskliga begär
En vandringsman å färde
En tiggare, en prins
Jag vet ej själv mitt värde
Jag vet blott att jag finns
Men andra ger mig namnen
Stolle, tok, geni
Jag håller dem i famnen
Och gömmer däruti
Det vållat har mig smärta
Och glädje, ty vem vet
I mörkret i mitt hjärta
Kanske sitter en poet
|
![]() 1999-12-14 |
![]() |
|