Hundar har alltid funnits i min familj. Den allra första jag kommer ihåg var en Sankt Bernard som hette Pontus. Jag bör ha varit i 4-5 års åldern då.När jag äntligen fick chansen till en egen hund, 1994, slog jag till och köpte min första varghund: Cazavinas Jaqcueline Briskin. Hon var minst i kullen och kallas för "Lillan" till vardags.
När hon var 1 ½ år flyttade "Smulan" (Furlongs Undis) in som foderhund från Furlongs kennel. Hon följdes senare av Dåk´ka, en Finsk Lapphund, och katten Sture.
Efter att ha fått sin första valpkull 1999, blev "Smulan" min egen.
Sin andra kull fick hon i februari 2001, och ur den kullen sparades "lille" Amadeus.
Till pingst 2001, flyttade vi alla hit ut till Väse. Här trivs vi alldeles utmärkt och har utökat familjen med ytterligare två katter, Shamrock och Jasmin.
I oktober samma år kom "Smulans" barnbarn, Zoethrop. Så nu är det 4 varghundar, 1 lapphund och 3 katter på min lilla farm.
Mina hundar bor naturligtvis inne hos mig i huset. Vi umgås både dag och natt. De allra flesta dagarna brukar vi ta en skogspromenad men ibland så byter vi till cykel och det brukar vara väldigt uppskattat.
Jag vill försöka föda upp mentalt och exteriört sunda och friska hundar och pga deras storlek är mentaliteten väldigt viktig. Vi måste kunna visa alla hur snälla och godmodiga dom är.
Det som fascinerar mig med rasen är just deras lugn, tålamod och intelligens.
Det är som många säger: "En gång Irländsk Varghund, alltid Irländsk Varghund."