Stentorp på kartan

Stentorp ligger på vägen mellan Slagnäs och Arjeplog i Arjeplogs kommun cirka 20 km N om Slagnäs.

Stentorp på samiska är Tjäkkjokk (som Lantmäteriet har uppfattat det!). Det är det namnet som finns på översiktskartan bredvid från Lantmäteriet.

Det finns ett Stentorp norr om Arjeplog, det heter Norra Stentorp.

Några av Stentorps invånare har haft Stenvall som släktnamn.

Klicka på kartan!

Eftersom det inte finns någon jokk i närheten borde namnet vara Tjäktjos har en av de tidigare ägarna förklarat. 

Namnet Tjättjokk och Tjättviken förekommer också, som i fastighetskartan här nedan. 

Ytterligare exempel på transkribering är Tjaktjus/Tjocktjos.

Om nu alla svenska namn på samiska platser skall kompletteras med dess samiska ursprung har Väg- och Lantmäteriverk en grannlaga uppgift.  

Stentorp - lappskatteland eller nybygge?

För att förstå hur lappskatteland och nybyggen förhåller sig till varandra måste vi gå tillbaka i historien. 1550 fanns tre lappbyar i Pite Lappmark; Semisjaur, Lochte och Arvidsjaur. 

Enligt jordeboken 1695 finns sex lappbyar. Arjeplog lappby med skogslappar har tillkommit ur Semisjaur. Norrvästerbyn har tillkommit. Södervästerbyn har tillkommit med delar ur Semisjaur och Lochte by. Arvidsjaur finns naturligtvis kvar (ref 1).

Arjeplogs befolkningsutveckling

Källa: (ref 8).

Folkmängden förändrar sig sedan obetydligt fram till 1810.

Nybyggen i Arjeplog

Staten uppmuntrar nybyggen och kolonisering av Lappland. Under sexton- och sjuttonhundratalen lyckas man bäst i Torne och Lule lappmarker. Det går trögt i Pite lappmark. 

De sex första nybyggena i Arjeplog insynas under 1700 - 1765. Av dessa sex nybyggarfamiljer är det fem som är av samisk börd. Dessa nybyggen är samtidigt lappskatteland (ref 2).

	Svenska nybyggen i Arjeplog (ref 3, s 13)	Lappska nybyggen
1765	1	5
1775	7	8
1800	12
1810	16

De fyra första nybyggena i Arjeplog är Kasker ( ca 1700-1710), Racksund (1720-tal), Kuorekveik (slutet 1720-talet) och Nurrholm (omkring 1750) är alla av lapskt ursprung.  Även Sakkavare (omkring 1760) är lapskt. 

Med Mullholm (insynat på 1760-talet) är det lite annorlunda. Anders Mårtensson, förmodligen svensk inflyttare till Arjeplog, gifte sig med en lappkvinna och blev på så sätt ägare till lappskattelandet Mullholm (ref 9).

Vid 1900-talets början fanns ca 200 nybyggen i Arjeplogs socken (ref 4).

Södra Bergnäs

I Södra Bergnäs (kyrkobokföringsdistrikt i Arjeplogs församling) har det funnits tre lappskatteland; Tjäkkjokk, Skeutik och Nausta. Nordisk Familjebok om lappskatteland. 

Skeutik blev fastigheten Södra Bergnäs 1801. Det upphördes att utnyttjas av lapska husbönder 1857 (ref 1). I Jordaboken för 1825 står att läsa: "Bergnäs Nybygge som förut blifvit kallat Skautik, är anlagt efter frihets bref den 14de Marti 1804, har njutit 15 års frihet till och med 1818, och är Skattlagd till motstående hemmantal", 1/4

Ur Nausta lappskatteland har bildats nybyggena/fastigheterna:

• Slagnäs 1809
• Nya Slagnäs 1817, Frihetsbrev 8 April 1818.
• Sjulnäs 1826
• Grannäs 1840, Frihetsbrev 25 April 1828 med 20 års skattefrihet.
• Strömholm 1838

Klicka på länkarna ovana för att se en förstoring ur bladet för Storavan och Arvikdsjaur. Källa: Ref 7.

Klicka på bilden för att se en förstoring ur bladet för Storavan. Källa: Ref 7.

Tjäkkjokk i domboken

Tjäkkjokk beskrivs i ett insyningsprotokoll för nybygget Kallön i Arjeplogs dombok 1817 25/1, § 3, bil. 2.  

Där anges bl.a. att nybygget Kallön låg på Tjaktjus samt att "Tjaktjusjaur [är] landets skattsjö som är en wik eller [... svårlästa ord] Stora afvan å dess södra sida [...]." Denna beskrivning på Tjaktjus stämmer väldigt väl för Stentorps belägenhet idag.

Skattelandet nämns även i domboken 1813 22/1, § 4, bil. 5. Landets ägare uppgives vara bröderna Hindrik och Nils Larssöner i Arjeplogs sameby. Ovanstående enligt ref 5.

Enligt ref 6 har vi följande herrar som uppges ha bott på Tjaktus.

• Lars Henriksson 1730 död 1797 Tjaktus
• Nils Larsson 1769  Tjaktus
• Henrik Larsson 1773 död 1819 Tjaktus

Tjäkkjokk i Husförhörslängden

Tjaktjus finns omnämnt i Arjeplogs husförhörslängd 1772-1826. 

Pehr Erikssons familj

Vid ingången av husförhörslängdens början 1772 bor Pehr Eriksson 1735 med sin andra hustru Ingrid Andersdotter 1727 på Tjaktjus. Ingrids syster Karin 1721 bor där också. Hon dör 1793. 

Dottern Lisa 1767 från första äktenskapet gifter sig med Anders Mårtensson Sadga 1756 i Tjaktjus 1798. De får barnen Cilla 1795, Per 1796 och Erik 1797. Pehr Eriksson dör 1795. Lisa dör 1797. 

Anders gifter om sig 1798 med 13-åriga?? Brita Thomasdotter 1785. De får barnen Inga 1799 och Thomas 1800. 1801 lämnar familjen Tjaktjus. Inga spår efterlämnade. 

Lars Henrikssons familj.

Vid ingången av husförhörslängdens början 1772 bor Lars Henriksson 1730 med hustru Karin Nilsdotter 1725, barnen Cilla, Anna, Lisa, Nils på Tjaktjus. Sonen Henrik föds 1773. 

Fadern Henrik Welamsson 1706 bor där från 1772 tillsammans med sin andra hustru Anna Pålsdotter 1737, född i Sorsele. Cilla lämnar Tjaktjus 1775. Anna dör 1786.  Lisa gifter sig 1804 och lämnar Tjaktjus 1808, men vi vet inte med vem.

Bröderna Larsson

Bröderna Nils Larsson 1769 och Henrik Larsson 1773 gifter sig med varsin Jonsdotter, Gunnil 1768 från Kåtesoen i Arvidsjaur och Karin 1770 från Levattnet. Här har vi första knytningarna till morfar Johan. Gunnil är Johans mormors mormors mosters dotter och Karin är Johans farfars farfars halvsyster.

Henrik Larssons familj

Henrik och Karin får barnen Jonas 1799, Karin 1803 och Sigrid. 1810 är det markerat att familjen har lämnat Arjeplogs församling. Därefter försvinner alla spår.

Nils Larssons familj

Nils och Gunnil får barnen Karin 1800, Anna Katarina 1805 och Brita 1809. 1816 flyttar familjen till Kåtesoen i Arvidsjaur. Döttrarna gifter sig och får sedermera barn i Kåtesoen, Serrejaur och Vuotner.

Tjäkkjokk i häradsekonomiska kartan 1859-1878

Klicka på bilden för att se en förstoring ur bladet för Storavan. Källa: Ref 7.

Om man detaljstuderar kartan här intill vänster ser man att det finns inga referenser till Tjäkkjokk eller Stentorp där det borde ligga. Dock finns en sjö benämnd Stentjärn rakt norr om Knuosajaures västra ände.

1828 flyttar Clemet Nilsson med familj från Arvidsjaur till Arjeplog. Clemet tog över Stentorp, eller Tjaktjus lappskatteland som det hette då, någon gång mellan 1828 och 1849. Några säkra uppgifter på var de bor i Arjeplog finns inte förrän i bouppteckningen efter Clemet 1849. Inte förrän 1901 finns uppgifter om Stentorp i husförhörslängden.

Mats Klemetsson Stenvall, f 1827, med familj fanns redan förtecknade i husförhörslängden 1901-1909 under Stentorps sida.

1901 flyttar Mattias Svenssons dotter, Anna Maria Mattsdotter, f 1878, in med nyblivna maken Matts Larsson Maltsa, f 1871 fr Arjeplogs lappby. 1909 flyttar de med barnen Hilda Maria, f 1902, Elsa Margreta, f 1904, Bernhard f 1906 och Henny Eleonora, f 1908 till Avaholm 1 i Arjeplogs socken.

1909 flyttar Mattias Svenssons son Anders Mattson, f 1881, in med makan Sara Maria Larsdotter, f 1880, Sandnäs, Arjeplog. De hade då barnen Per, f 1905, och Anna, f 1908.

Namnet Stenvall

Clemet Nilsson har inte observerats med släktnamnstillägget Stenvall i husförhörslängderna. Däremot har bröderna Sven och Mats observerats med namnet. I Arvidsjaur, Malå och Sorsele finns några familjer Stenvall.

Kontakter med andra samebyar och orter.

Clemet Nilsons dotter Anna, f 1813, gifter sig 1849 med Henric Pehrson, f 1823, från Vuotner. Efterföljande ättlingar befolkar Granvallen i Gransele, Malå. Många ättlingar bär namnet  Granvall. Några Stentorpare flottar timmer på Vindelälven med Tyko Granvall 1922.

Brita Clemetsdotter, f 1818, gifter sig 1854 med Lars Mattson Stokke. Efterföljande ättlingar bor i Luokta lappby. Förutom Larsson, Mattsson och Stokke dyker även namnet Långdahl upp.

Dottern Cecilia, f 1822, gifter sig 1850 med Anders Persson från Maskaur. Två döttrar ger sig i väg till Arvidsjaur, Tjold och Tjaktejaur, de andra tre döttrarnas barnbarn blir Arjeplog trogna med efternamn som Persson, Johansson, Mattsson, Hansson, Eriksson och Ek.

Här är några Stentorpare vid Algot och Anna Svenssons bröllop 1927. Ex vis Anders Hezekiel Svensson, f 1847, finns med som nr 5 på bilden.

Klicka på bilden för att studera närmare vilka det är som finns på bilden.

Till Fotoarkivet på Arvidsjaurs Kommun

Tjäkkjokk och Stentorp i bouppteckningarna

Tjäkkjokk omnämns som lappskatteland i bouppteckningen efter Clemet Nilsson, 1788 - 1849. "Lapplandet Tjoctjos med 6 st. Bod eller stebur och en kåta och vall". 

I signeringen av bouppteckningen står emellertid "Tjocktjos Lappskatteland" som plats för undertecknandet:

I bouppteckningen efter Johan Mattssons farfar, Sven Clemetsson, 1815-1870, är underskriftsplatsen Stentorp.

I bouppteckningen efter Johan Mattssons far, Matthias Svensson, 1857-1893, är underskriftsplatsen Stentorp.

Stentorp som fastighet

Stentorp är förmodligen ett nybygge bildat ur lappskattelandet Tjaktjus/Tjocktjos/Tjäkkjokk någon gång under senare delen av 1800-talet. Jordeböckerna tillgängliga på Internet hos Riksarkivet ger inga besked längre fram.

Stentorp som enskild fastighet förekommer första gången i Arjeplogs husförhörslängd 1901-1909. Stentorp finns inte i husförslängden av 1899-1900. 

Lagar och förordning som påverkat Stentorp: 

1873 års avvittringsstadga. Nordisk Familjebok om avvittring. Skogsmark skulle överföras från staten till hemman och nybyggen i lappmarken. Se även Lennart Stenmans forskningsrapport, Bättre rätt till land och vatten ovan odlingsgränsen i Lappland, 1999, som också diskuterar lappskattelanden.

Är det någon som vet när Stentorp blev nybygge/fastighet? Avvittrades Stentorp på samma sätt som nybyggena?

Nya uppgifter: Stentorp blev fastighet 1944 efter att ha varit kronohemman fram till dess. Kronohemmanet skulle ha bildats ur lappskattelandet i mitten av 1800-talet. Nordisk familjebok 1911 om kronohemman.

Stentorps ägare och storlek

I husförhörslängden 1901-1909 s 347 står att ägare är:
Stentorp 1: 9/64 mantal
Matts Klemetsson, Sven Klemetssons Sterbhus och Jonas Svensson, Jonas är son till Sven

Ett mantal är ca 1500 ha. 9/64 mantal motsvarar 210 hektar.

I husförhörslängden 1910-1926 s 490
står att ägare till Stentorp är:
Henrik och Jonas Mattsson i Arjeplogs lappby med 3/32 mantal.
Sven Klemetsson sterbhus 3/64 mantal
Anders Hezekiel Mattsson 3/64 mantal, Anders är son till Mathias Svensson.

Enligt den andra noteringen i husförhörslängden skulle Stentorp omfatta 12/64 mantal d v s 284 ha. Vem ägde då de sista 3/64 mantalen vid ingången av 1901? 

Referenser:

1. Studiecirkel i Slagnäs, 1975. Arjeplogs bibliotek.
2. Silvermuseet, Arjeplog
3. ELEVERNA VID ARJEPLOGS LAPPSKOLA 1743 - 1820. Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin. Scriptum 21.  Forskningsarkivet vid Umeå Universitet.
4. Lars Holstein, Västerbottens museums hemsida,  Uppsats om lappskatteland.
5. Epost från Carl-Oskar Lundström.
6. Ur CDn Samer och Nybyggare. Kjell-Åke Lundström.
7. Ur CDn Häradsekonomiska kartan.
8. Folk-numern uti i några fler Församlingar i Lappmarken; meddelt af Pehr Högström; Theol. Dcct, Prost i Skelefta. Originaltryck ur Vetenskapliga akademins samlingar. 1777.