Halmstadsregionens nätverk
för fred i Mellanöstern

Vad vill vi

Våra paroller

Vilka är vi

Hur kontaktar du oss

Demonstrationer

Pressklipp i bild och foton

Pressklipp text

Länkar

Ärkebiskop KG Hammar intervjuas i Ordfront  nr 1 2003 av Kerstin Gustafsson

NÄR DEN HÄR INTERVJUN publiceras, i mellandagarna, kan kriget i Irak redan vara igång. Vissa bedömare menar att bombningarna kan inledas redan i december. Men KG Hammar vill inte tro att det ska vara så illa.

-Nej, det vore skandalöst. I så fall skulle det här med FN och vapeninspektörerna bara ha varit ett skenspel FN måste slå vakt om sina vapeninspektörer nu, de har en svår uppgift. Om det visar sig att de inte hittar några massför­störelsevapen, så kommer vissa att hamna i ett väldigt svårt läge. Ibland måste de som har dolda intentioner ändå spe­la med.

Ärkebiskopen hoppas fortfarande att kriget går att und­vika, men befarar att han har fel. Han skrev ett öppet brev till statsminister Göran Persson, som även skickades till de amerikanska och brittiska ambassadörerna, där han var­nade för utvecklingen. »Allt tyder på att USA och Storbri­tannien förbereder sig för ett storskaligt krig mot Irak. Ett sådant krig riskerar att undergräva fred och säkerhet inte bara i regionen, utan i hela världen.«

- Världen är i ett desperat behov av andra sätt att lösa konflikter än krig. Med USA som den enda riktigt starka makten, och med den nya politiska agendan där bara miss­tanken om hot är tillräckligt för att angripa militärt, blir lä­get allvarligt. Det enda som kan hålla emot är den demo­kratiska västliga världen, de som spelar på USA:s planhalva. Ofta beskylls man för att vara Amerikafiende, om man är emot. Men det är ju precis tvärtom. Vill man Amerikas bästa så gäller det att med samma argument hålla emot så länge det är möjligt.

George W Bush använder sig ofta av en religiös retorik och många av hans främsta förespråkare är kristna i USA.

- Ja, det är de högerkristna som kan ge honom stöd, med sin mycket förenklade världsbild. Men alla de stora kyrkorna i USA är motståndare till kriget. Likaså den an­glikanska kyrkan i England och Kyrkornas världsråd. Den ekumeniska patriarken i Konstantinopel, som är den or­todoxa kyrkans överhuvud, säger att krig vore en katastrof. Han har satsat all sin tid på en dialog med muslimerna, och menar att detta vore förgäves om det blir krig. Och påven givetvis, han är väldigt emot detta. Den kristna vokabulä­ren som används av Bush är så felplacerad att det inte är klokt.

Det blir rubriker när KG Hammar yttrar sig. I varje fall ibland. Allmänt känner han att kyrkans verksamhet är »marginaliserad«, men när han uttalar sig om utrikespoli­tik blir det liv. När han skrev på uppropet mot USA:s bombningar i Afghanistan fick moderaternas Bo Lund­gren spel. I en stor debattartikel (DN 01.11.28) uppmanade han ärkebiskopen att avgå. Egentligen hade han inga in­vändningar mot att kyrkans företrädare uttalade sig om politik, utan problemet var att KG Hammar var en »vän­stermegafon«. Likadant fick det öppna brevet till Göran Persson uppmärksamhet i media. Budskapet tolkades som kritik mot regeringspolitiken. KG Hammar rycker lite på axlarna åt reaktionerna.

- Ja, jag kan bara säga att när jag skriver ett sådant brev är det väldigt väl förankrat, både i Sverige och runt om i världen.

I diskussionen om ett eventuellt krig i Irak kan det verka som om allt handlar om hur FN ställer sig. Är FI' då är alla med. KG Hammar tycker inte att det är själ

-Nej, det finns en moralisk dimension som man i glömma. FN kan förlora sin trovärdighet om de bb detta krig. Det kommer att upplevas som väst mot ös det smärtar mig att FN blivit transportkompani på sätt. FN är ju en kompromissinstans, där finns ett 1 spel, och det är inte alls säkert att säkerhetsrådet ge uttryck för de moraliska dimensionerna. Man mås fall väga in allt vad FN säger i sina konventions mänskliga rättigheter, om barn, om kolonialisering - då kan man säga vad FN vill. Vi har inga andra verkt FN, visst, men då gäller det att FN:s moraliska inte inte urholkas.

När det gäller Irak påpekas hela tiden att landet inte följer FN:s resolutioner. Men det argumentet övertygar heller KG Hammar.

- Det räcker att flytta över resonemanget till Israel att se hur ihåligt det är. Det råder ju stor upprördhet att Irak inte gör som FN vill. Men man har ju stampat resolutioner när det gäller Israel och Palestina under decennier och det är ingen som räknar med att de ska efterlevas. Man borde tillämpa samma grammatik här.

Ärkebiskop KG Hammar menar att svenska regeringen har problematiserat frågan för lite, och beklagar att hela resonemanget hängts upp på hur FN ställer sig. Nu har Göran Persson i praktiken gett sitt stöd till USA vad gäller ett angrepp. På Nato-mötet i Prag lovade han svenska sjukhus ner till fronten. Omedelbart hoppade folkpartisten Jan Björklund fram och krävde stridande förband istället. KG Hammar suckar lite uppgivet.

- Ja, de vill överträffa varandra i stöd. Det handlar ju om att det råder brist på vare sig fältsjukhus eller soldater utan är mer symboliskt.

Ärkebiskopen menar att medias roll i detta läge inte kan skattas nog.

- I en västlig demokrati borde media hårdast granska den som har makten. Vi har inga andra instrument, det finns inte mycket som makthavare är så rädda för media. Om vi nu har bara en enda stormakt kvar i den, då skulle man i demokratins namn önska sig m som verkligen ifrågasatte och granskade. Men det är precis som om det som förmedlas genom propagandaapparatten, det ställer alla upp på. Allt köper man från Washington, och den som ifrågasätter blir misstänkliggjord  Det är skrämmande på sikt. Idag har USA mer makt är någon annan i världshistorien, de behöver inte fråga någon annan, ingen rår på dem.

Kanske är det så, menar KG Hammar, att »ensidigheten är så formidabel« idag i makthänseende, att bara de som rör sig nära makten räknas.

I brevet till statsministern uppmanas den svenska r ringen att använda diplomatiska påtryckningar för att åstadkomma en fredlig lösning i Irak-frågan. Men annars är KG Hammar försiktig i sina uttalanden.

- Kanske är det så att regeringen försöker få med EU och det vore naturligtvis bättre än att agera ensamma. Men man har inte så mycket inblick i den politiken.

Ärkebiskopen är dock mycket tydlig med vad han står, och han anser att ett krig mot Irak är både oklokt och omoraliskt. »Ett krig mot Irak är omoraliskt, eftersom det främst kommer att slå mot de redan svaga», skriver han i det öppna brevet.

- Hur mycket ska ett folk behöva lida för att de har en diktator? Saddam Hussein är grym, han klämmer sitt folk från två håll, men då är frågan om det blir bättre med ett krig.

Är det någon gång rätt att angripa ett land med militär ra medel? Ska inte diktaturer störtas inifrån?

- Det är en svår fråga det där, säger KG Hammar. Men det är svårt att hävda att man ska gå in och rädda det ira­kiska folket sedan ioo procent har röstat på honom. Även om resultatet naturligtvis är fejkat. Men idag lider nog fol­ket mer av FN:s sanktioner än av Saddams diktatur.

KG Hammar betraktar sig som en »strategisk pacifist».

- Teoretiskt räknar jag med att det finns ögonblick då man måste använda våld, men i praktiken behöver man inte göra det så ofta som man gör. Det finns alltid ytterli­gare fredliga medel att arbeta med.

Under kyrkomötet i september blev det rubriker kring ärkebiskopen. Den gången anklagade han sin egen kyrka för att inte ägna sig åt det som är viktigt. Vad är det som är

viktigt? Som under hela intervjun är KG Hammar efter­tänksam. Han väljer sina ord.

- Människan är viktig. Om man ser det stort, är män­niskan ett underverk som det tagit miljarder år att utveck­la. Denna varelse, som känner, reflekterar, älskar och off­rar sig, lever i de flesta fall ett människoovärdigt liv. Detta i en tid då vi skulle kunna e alla en värdig tillvaro. Vapen, knark och prostitution är de tre största guldgruvorna i världen idag. Det visar hur absurt det är. Det vemodiga är hur illa vi använder våra möjligheter.

KG Hammar konstaterar att det är ont om röster som försvarar livet. Men själv är han en röst, en modig röst. Han är faktiskt en av de få som vågar stå emot, som vågar säga något annat. När jag påpekar det, säger han:

-Ja, ibland undrar jag, var är alla människor egentligen? När jag hade skrivit på uppropet mot bombningarna i Afghanistan, så mötte jag starka reaktioner. Jag trodde nästan jag drömde när de klagade på mig att jag som kyrkans man inte stödde luftangreppen. Men det går inte att läsa evangelium och sedan stödja krig.