Sveriges historia -
koncentrerad uppslagsbok
|
|
|
|
Puritanismen är ett attitydkomplex som i hög grad
påverkat samhällsliv och opinionsbildning i Sverige. Den utgör en av dessa
mentala djupstrukturer som är svåra att synliggöra eftersom de ingår i
den kulturella självförståelsen. Den är ursprungligen en beteckning på
religiösa strömningar under 1500- och 1600-talen som har levt vidare i
sekulär form in i vår egen tid. Arbetssamhet,
självdisciplin, återhållsamhet, sparsamhet och asketism kan sägas vara
nyckelord i den puritanska föreställningsvärlden. Puritanismens teologiska ursprung är Jean Calvins
reformation i 1500-talets Schweiz. Dennes tankegångar fick under
slutet av samma århundrade fäste i Storbritannien och fördes under
1600-talet vidare till Amerika. I motsats till den katolska kyrkan
ställde sig calvinismen inte negativ till affärsverksamhet och tagande av
ränta. Detta har gjort att vissa forskare sett puritanismen som en viktig
förutsättning för kapitalismens uppkomst (Max Weber). Calvinismen byggde på att människans öde var förutbestämt av Gud, men världslig
framgång tolkades som ett tecken på gudomlig välvilja och som ett förebud
att man kunde vara utvald till det eviga livet. Trots att Luthers lära egentligen inte var asketisk
i snäv bemärkelse kom Calvins tankegångar att utöva inflytande också på
svensk religiositet. Både Karl IX och 1600-talsbiskopen Jesper Svedberg
kan ha varit påverkade av calvinismen. Även om
få svenskar varit troende puritaner blev puritanismen en betydande kulturell underström. Den
under 1700-talet frambrytande pietismen bidrog till att puritanskt
tankegods vann allt större acceptans. Statskyrklighet och
"frireligiös" pietism smälte samman till en luthersk-puritansk lågkyrklig tradition
präglad av stränghet och renhetssträvan. Under 1800-talet skulle de puritaniska
strömningarna vinna förstärkt inflytande genom idéströmningar från
frikyrkorörelser och nykterhetsorganisationer med ursprung i USA. De utvandrade
svenskarna bidrog i brev och på andra sätt till att sprida de
puritanska idéer de tagit till sig i sitt nya hemland. Från slutet av
1800-talet skulle olika puritaniskt färgade folkrörelser prägla svenskt
samhällsliv. Arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen var
sekulariserade men påverkades av det puritanska tankestoffet. Den lågkyrkliga
puritanska religiositeten utmärktes av ett jämlikhetsideal som kom att
prägla svenskt samhällstänkande. Folkrörelserna genomsyrades av
en puritansk moral. Skötsamhet och strävsamhet blev villkor för att accepteras
inom arbetarkollektivet - något som givetvis väl
harmonierade med arbetsgivarnas önskemål. Flit, nykterhet och
ordentlighet blev samtidigt dygder som skulle bidra till att legitimera de
lägre klassernas krav på medgestaltning i de samhälleliga angelägenheterna.
Puritanska element bar således upp demokratirörelsen i Sverige. Det var i
kraft av sin höga moral som arbetarklassen begärde att få ta del i
samhällets skötsel. Nykterhetsrörelsen bidrog kraftigt till att
bekämpa dryckenskapen och göra återhållsamhet till en central svensk dygd. I
"de fattiga stundernas Sverige" blev detta
återhållsamhetsideal ett sätt att göra en dygd av nödvändigheten. Den puritanskt färgade lågkyrkligheten utmärktes
av vissa fromhetsideal men knappast av intresse för djupare andliga
frågor. Detta underlättade de puritanska attitydernas kvarlevnad även efter det
att gudstron försvunnit eller försvagats. Arbetet blir det centrala i den sekulariserade
puritanska föreställningsvärlden. Mycket av
denna sammanfattas i ordspråket: "Arbete befrämjar hälsa och välstånd och förhindrar många
möjligheter till synd". Även på sexualmoralens område har
puritanismen alltid predikat återhållsamhet. I det liberal-kapitalistiska
samhälle som växer fram under 1800-talet formar sig puritanismen till en
motkraft: en sammanhållen moralvärld knuten till skötsamhet och
arbetssamhet som står emot de liberala strömningarna med dess "libertinistiska" individualism. Friheten må finnas, men för den puritanska
människan blir förmågan att avstå det avgörande. Puritanismens budskap till
den sekulariserade människan är: bli företagssam, arbeta i ditt
anletes svett och går det dig väl använd överskottet till att ytterligare föröka
ditt kapital. Mellan ekonomisk tillväxt och puritanism har det därför aldrig
funnit någon motsättning. Puritanismen - det luther-calvinska
arvet i dess sekulariserade form - har starkt bidragit till att forma samhällsideal
och moralföreställningarna i Sverige även i vår tid.
Statistikern Gustav Sundbärg som i början av 1900-talet utgav en berömd bok om
det svenska folklynnet (1911) skrev: "Sin kärlek
skänker svensken det arbete, åt vilket han kan stjäla undan några stunder, avsedda
egentligen för vila." |
|