|
Läs Per Landgrens |
Åtskilligt
har vid det här laget skrivits om Sven-Eric Liedmans August-belönade
tungviktare I skuggan av framtiden. Mest intressant i denna genre är ett
bidrag till Contextus nummer 3. Per Landgren demonstrerar att vad Liedman
karakteriseras som hård och mjuk upplysning båda har gamla rötter. Nu är det
emellertid inte recensionsdelen av artikeln jag har intresserat mig för, utan
Landgrens egen uppfattning om upplysningens kristna rötter. Vältaligt
beklagar Landgren den sekularisering som fjärmat oss från kristna rötter av
mjuk upplysning. Tyvärr bortser Landgren från vissa av de
moderniseringsimpulser som protestantismen inneburit. På så sätt idealiserar
Landgren protestantismens kulturella inflytande genom seklen. Kanske
fördunklar Landgren ofrivilligt sina tankar av en viss privat faiblesse för
protestantismen. Reformatorerna överlåter åt individen rätten att själv
uttolka bibelns budskap. Ett mer personligt förhållande till gudstron är det
protestantiska idealet. Medeltidskyrkan predikade en hierarki av änglar,
helgon och kyrkliga potentater och förkunnare, genom vilken trons budskap
skulle tolkas och filtreras. Protestantiska kyrkor monterar ned denna
hierarkiska struktur och individen myndigförklaras. Detta givande av
avgörande makt åt individen innebär en individualisering. Sekularisering
följde på reformerna. Den hårda upplysningens rötter Som Landgren nämner uppvärderas
det manuella arbetet kraftigt i protestantismen. Luther hyllar arbetet. I den
stränga kalvinismen får arbetet sedan ett systematiskt-metodiskt drag. Detta
rationella slit ställs i den hårda upplysningens tjänst. Det tidigare föga
aktade, manuella arbetet likställs med vad som tidigare ansetts vara finare
sysslor. Luthers hyllning av vardagslivet bäddar för en avhierarkisering av
samhället. Det höga förs ned till samma nivå som det låga. Martin Luther, var
i kraft av sin tilltro till individen att utföra sin egen bibeltolkning även
ett uttryck för sekularisering och modernisering. Luther uppvärderade
världsliga göromål på bekostnad av andliga. (Luther 1888/1520: 409; Luther
1910/1522: 317-8) Även här utgår en sekulariseringsimpuls ur protestantismen.
Den hårda upplysning som Liedman beskriver är i mångt och mycket en produkt
av protestantismen, i synnerhet i dennas kalvinistiska form. De tongivande,
franska upplysningsmännens förebilder var protestantiska engelsmän som Bacon,
Locke och Newton. Upplysningsarvet får en protestantisk prägel. Upplysningen
kan till och med sägas vara den engelska puritanismens barn. Landgren
beskriver protestantismen betydelse för tillkomsten av modern vetenskap.
Emellertid verkar han inte beakta att modern vetenskap är just hård
upplysning. Den mjuka upplysningen är till del en frukt av
renässanshumanismen, men i mycket liten utsträckning något som faller från
reformationens träd. Protestantismen har snarare bistått den hårda än den
mjuka upplysningen. Puritanismens radikalitet Som Landgren visar, påskyndade
protestantismen utvecklingen mot modern vetenskap. Inte minst var kalvinismen
en viktig skapade kraft. Däremot var inte katolicismen någon
utvecklingens katalysator. Den katolska kyrkan var istället en
tillbakahållande institution. Katolsk religion och traditionalistisk syn på
det ekonomiska livet utgjorde restriktioner i kapitalismens utveckling.
Reformationen å sin sida understödde den reduktionistiska, naturvetenskapliga
metoden. Denna metod var som bekant oundgänglig för den industriella
revolutionen. Reduktionism blir en del i den moderna industrialismens
praktik. Detta gäller såväl i hantering av själlösa objekt som människor.
Puritanismens tendens till digitalt tänkande bidrar till en öppenhet inför
kvantitativa idéer. Den puritanska moralen gynnar mätbar profit. Likt poäng i
himlen räknas här ackumulerade pluringar. Detta är en grund för den
omfattande kalkylmässighet, vilken blivit en omistlig del av all framgångsrik
näringsverksamhet alltsedan industrialiseringen. Max Webers tes
att den kapitalistiska andan delvis skapades av asketisk protestantism är
viktig härvidlag. [Weber, Max, "Die protestantische Ethik und der Geist
des Kapitalismus", i Die protestantische Ethik, vol I, Siebenstern,
Hamburg 1975 (i Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik 1904-5), s
27-278.] Utan asketiska former av protestantism såsom kalvinism och
puritanism hade den snabba utvecklingen till kapitalism i västerlandet
äventyrats. Det moderna affärsliv som uppkommit är ett framträdande inslag i
den hårda upplysningen.
Katolicismens konservatism Reijer Hoykaas har helt rätt i
att en kristen världsåskådning var avgörande för den vetenskapliga
revolutionen. Emellertid är det väsentligt att det var fråga om en viss form
av kristendom; nämligen en protestantisk. Vi måste göra tydlig åtskillnad
mellan olika slag av kristendom. Samtidigt som vissa protestantiska
riktningar bär fram det
moderna samhället, höll främst katolicismen tillbaka denna
utveckling. Motreformationen innebar ett kraftfullt försök att slå tillbaka
de moderniseringsimpulser som den stora reformationen för med sig. Med tiden
upptäcker sedan den katolska kyrkan att man inte längre förmår styra den
västerländska civilisationens utveckling. Katolicismen fogar sig därefter
allt mer till tidsandan. Teknologi kontra natur Redan de gamla grekerna
utvecklade vad som i flera avseenden kan betraktas som avancerad teknologi.
Deras tänkande gav emellertid föga utrymme åt teknologin att göra nytta.
Istället åsattes uppfinningar ett egenvärde. Grekerna höll teknologin på
leknivån; den mjuka upplysningens nivå. Teknologin som konst. Katolicismen
ärver i mångt och mycket den antikt-grekiska inställningen till teknologi.
Den katolska kyrkan har varit uttalat teknologifientlig. Konserverande har
även den äldre katolicismens motvilja mot empirisk vetenskap fungerat. Den
empiriska naturvetenskapen är som bekant ett nödvändigt instrument för
teknologisk frammarsch. I katolicismens kamp för Aristoteles och
protestantismens mot, är det katolicismen som just nu har övertaget. Under
senare år har den fordom förkättrade Aristoteles tankar fått åtskilligt
inflytande vid lärosäten långt från den katolska kyrkans garn. Än idag är den
Aristoteles vars tankar så flagrant visat sig strida mot modern naturvetenskap
en djupt integrerad del av katolsk socialetik. Helt ute är ändå inte det
omoderna, katolska lärogodset. Av puritanen Francis Bacon lär sig den moderna
västerlänningen att teknologi och vetenskap skall sättas i den praktiska
nyttans tjänst. Bacons manipulerande syn på naturen har tydlig, puritansk
grund. Bacon och de herrar i Royal Society som Professor Hoykaas och även
Landgren hyllar, är exponenter för en exploaterande, industrialistisk syn på
naturen. Medeltidens konservativa doktrin slås ut av en mer teknologi- och
industrivänlig. En nyttomoral präglade engelska puritaner såsom Francis
Bacon. Naturen åtnjöt inget egenvärde, utan skulle tas i anspråk för
människans nytta. Munkristna började förkunna människans oinskränkta
herravälde över naturen. Detta har blivit naturvetenskapens och liberalismens
syn på naturen. (Denna naturfilosofi skisseras av Martin Tunström i Contextus
nummer 3) Att framhäva naturens värde för oss, det vill säga vår miljö är ett
ödesdigert misstag. Det resoneras om människans livskvalitet, inte naturens
väl som ett värde i sig. Att som Landgren glorifiera denna natursyn innebär
att ge sitt stöd åt en benhård upplysning, vilken i mångt och mycket ryckt
undan mattan för mjuk upplysning. Moderniteten har blivit den hårda upplysningens
framgångshistoria. Sven-Eric Liedman är klok nog att föredra den mjuka
upplysningen framför den hårda. Den rangordningen verkar Landgren inte ställa
upp på. |
|
|
|
|
|
|