Ekonomisk etik I fokus står inte religioners dogmatik, utan praktiska handlingsbenägeneheter som influeras av en religiös praxis. Den religiösa sfärens ekonomiska etik genomgår en rationaliseringsfas, där religionen från en fientlig syn på ekonomisk verksamhet, övergår till explicit stöd. Puritanismen är det mest pregnanta uttrycket för denna nya, rationaliserade syn på ekonomin.

Rationalisering Västerlandet har genomgått och genomgår en rationaliseringsprocess. Max Weber ser moderniteten som en kontinuerlig utveckling mot rationalisering av vitt skilda fenomen. Värderationaliteten ersätts av målrationalitet i individers valsituationer, ett nytt tänkande som impregnerar alla livssfärer. Weber använder metaforer som ger läsaren intrycket att världens avmystifiering genom rationaliseringen kan liknas med barnets uppväxt. Därav följer också oundvikligheten i rationaliseringsporcessen. Den vuxne kan ju inte bli barn igen. Byråkratiseringen är ett element i denna utveckling mot rationalisering. Byråkratin är ett effektivt och anonymt instrument för att genomföra beslut. Alla yrken undergår en specialisering och rutinisering, vilket fråntar arbetet en stor del av dess värdighet. Arbetssfären skiljs från privatsfären. Lösningen för individen är att se sitt värv som ett kall, oavsett om det gäller forskning eller politik. Detta är den enda sättet att vara en människa i dagens värld. Med att uppleva sin syssla som ett kall avser Weber, snarast att man gör något för dess egen skull, inte såsom medel för något annat åtrått, det vill det skall anses vara skilt från handlingar utförda av en strikt instrumentell rationalitet. Att känna att det man gör är ett kall, är den mest mänskliga livsattityden. Detta är emellertid en otidsenlig attityd, som är svår att upprätthålla i det moderna samhället. I politiken försvåras uppfyllandet av kallet, av att politik handlar om makt. En stat bygger i grunden på den våldsmakt som underkuvar folket och stoppar främmande makt vid territoriets gränser. Flertalet politiker bär därtill på en önskan att inneha makt. För forskaren är problemet snarast det gemena i att bli passerad i den akademiska befordringsgången av mindre begåvade forskare, samt den hårda konkurrensen om de dåliga försörjningsmöjligheterna. Att leva upp till kravet på kall, innebär vidare en viss renhet i det man gör; att man inte blandar in olämpliga element. Politikern får inte i alltför stor utsträckning drivas av makt- eller penninghunger, då försämras utförandet av hans kall. Vetenskapsmannen får inte blanda in värdeomdömen i sin analys, då försämras den. Värdeomdömen kan han spara till fritiden, där man kan bete sig som en god samhällsmedborgare genom att hävda goda åsikter. Då vetenskap till sin essens är en gudlös verksamhet, som tjänar till att avmystifiera världen och därmed göra den mindre värdig att leva i, är det tveksamt om vetenskap förtjänar den uppskattning det innebär att uppfattas som ett kall. I detta sammanhang framför Weber ansvaretiken, vilken skall utgöra ett komplement till konsekvensetiken. Komplement bör de vara för den som uppfattar sitt värv som ett kall. Pliktetiken såsom den framförs i bland annat Bergspredikan saknar politisk realism och kan därför inte utgöra bas för ett gott yrkesliv. För ekonomin försiggår rationaliseringen främst i form av en tilltagande kalkylmässighet i ekonomiska förehavanden. Penningen förenklar avsevärt kalkylerandet och är i sig en del av rationaliseringsprocessen. Från att värdet av pengar är deras material, uppkommer fiatpengar, där pengars värde istället upprätthålls av en auktoritet, en centralbank. Därmed blir pengar något allt mer abstrakt. Juridiska personer, såsom aktiebolag, uppkommer som rättssubjekt. De avpersonaliserar ekonomiska mellanhavanden och utgör därmed ett led i rationaliseringsprocessen. Även de estetiska och erotiska (livs)sfärerna genomgår en rationalisering. I det estetiska fallet kan det röra sig om kyrkomusiken som omformas i enlighet med vad som krävs för en massreligion. Erotiken rationaliseras genom att integreras i äktenskapet, som är en ekonomisk förening för försörjning av hustru och barn. I en jämförelse med tiden för reformationen, har ekonomin och samhället i gemen allt mer utvecklats från värderationalitet i riktning mot målrationalitet. Värderationaliteten innebär ett fokus på upprätthållandet av tämligen fasta, hävdvunna värden, som gärna får ha en objektivt transcendental sanktion av typ religion. Målrationaliteten är främst av inomvärldslig karaktär. Individer åtrår mer näraliggande mål, vilka anses eftersträvansvärda i sig, och betecknar ofta materiella syften. Samhälle övergår från värderationalitet i religionen, till instrumentalistisk målrationalitet i utilitarismen som blir den sekulariserade formen av kalvinism. Den protestantiska etiken kan ses som närliggande till målrationaliteten. En ökad grad av individualism är och har varit ett väsentligt inslag. Rationaliseringen av det religiösa livet Den asketiska protestantismen bejakade den nyttiga naturvetenskapliga kunskapen och tekniken. Världen avmystifieras av vetenskap och den teknik som (natur)vetenskapen bär i sitt sköte. Inte bara teoretisk kunskap, utan även de religiösa värdesystemens etiker verkade i denna riktning. Rationaliseringen har i västerlandet sin religiösa motsvarighet i den asketiska protestantismen, av vilken kalvinismen är den viktigaste typen. Enligt den asketiska protestantismen skall hela människovärlden rationaliseras till att följa Guds bud. Religionssfären rationaliseras genom skapandet av ett dogmsystem. En teologi kodifieras fram ur traditionell tro. Vidare uppstår prästerskapet, en professionalisering av tron, där specialister på tro ställer sig mellan den troende och Gud. Kyrkan uppstår som organisation, som en enväldig förmedlare av ett gudomligt budskap. Religion har genom sin professionalisering avskilt sig från människosfären. Genom denna rationalisering av kyrkan och den parallella sekulariseringen av samhället, uppfattas religionerna allt mer som irrationella och utomvärldsliga. De berör inte längre direkt människors liv. En religion bestående av ritualer ersätts av en rationaliserad religion, med etik i högsätet. Religionerna kommer till att hylla en sinnelagsetik mer i enlighet med människans istället för Guds krav.

USA Specialisering och byråkratisering är långtgående i USA. USA har därmed kommit mycket långt i rationaliseringsprocessen. En amerikanisering av Tyskland pågår enligt Weber. Detta anses av flertalet intellektuella som skadligt. Emellertid har USA mycket att lära ut. Den atomistiska individualism som amerikanerna anklagas för är till stor del feluppfattad. Egentligen bärs USA upp av gentlemannaklubbar och andra mindre gemenskaper. Man har en enastående förmåga att skapa frivilliga kollektiv. Det är den amerikanska befolkningen motvilja mot påtvungna kollektiv - under främst statens vingar - som européerna förväxlar till en extrem individualism. USA saknar de i grunden feodala hierarkier som präglar Europa. Istället är det penningen som ger status i den nya världen. Detta är typiskt för nykoloniserade områden. En form av dessa gemenskaper, nämligen små sekter innebär en kreditupplysning. För att kunna nå inträde i en sekt, måste man - till skillnad från vad som gäller i kyrkorna - accepteras av tidigare medlemmar. Man föds inte in, utan väljs. Amerikanen litar därmed mest på den som är medlem i en sekt, och därigenom har utstått och fortgående utstår karaktärsprov. Det livliga föreningslivet Weber möter i USA utgör en sekulariserad variant av den omfattande religiösa sekterismen i det tidiga USA, inte minst bland de europeiska invandrarna, vilka i många fall flytt från religiös förföljelse i skymningslandet. De små gemenskaperna var viktiga för kapitalismens uppkomst. Inte minst väsentligt är att man för att inträda måste uppvisa ett rent och tadelfritt leverne; och inte endast vid inträdet utan även kontinuerligt. Det senare tillför element av nödvändig långsiktighet. En annan viktig ingrediens i den kapitalistiska kakdegen är universalismen bland de kväkare och baptister, vilka sätter samma pris på varor, därför att de uppfattar alla som Guds barn.