| Min
hembrända" absinthe orange"
la Fée Verte: Absinthe Recipes Cocktails levend bier met nagisting in de fles Det naturligt gröna (allt utom absint) "Den dekadente filmskabers 'fornemste' opgave består i at narre." |
Först en bekännelse direkt ur absinthålan. Jag dricker inte så mycket absint längre. Jag arrade nämligen en liten fest hösten 2001. Det blev alldeles för mycket absint den kvällen. Jag hallucinerade och skrev dekadent poesi i flera veckor efteråt. Ändå försöker jag mig på en grön vecka då och då, och skall förhoppningsvis snart ragla vidare på dekadensens breda väg. Tidigare tyckte jag, liksom flät-Linda Dini'nh’ gjorde innan hon stadgade sig, och fick hjälp av sin pöjk och sociala myndigheter att avvänja sig från sitt absintmissbruk att Kjellson’s var det rätta ställe att dricka absint på. Sommartid är det ju lysande att låta den ljusgröna färgen gnistra i solen på uteserveringen när solen in på sen efterimiddag skiner in mellan Etiopiska klubben och Sture. Bäst är om hösten att sitta där nere efter måndagsbesöket på Zita. På helgerna går det ju lysande att smita in på någon fest på övervåningen, om kanske Daniel eller Forsbergs hyrt åt oss, men då är det bäst att köpa med sig absinten från nedervåningen. Däruppe har de sällan någon tillräckligt fylld flaska. Ibland anklagar de helt fräckt mig för att ha druckit upp den. Enligt Ingar på al-D'hnAbsintannonser berättades det på radio en lika kulen som sensationslysten höstdag år 2002 om en kille som spelat rollspel på internet. Där fått kontakt med en yngre bekant sen skolan som han bestämde träff med i dennes hus vind på Östermalm. Där har han sen börjat att knivhugga honom. Han bjöd den yngre killen på absintdrink, så att han blev avväpnad. Det var till sist en granne som hörde skrik som räddade den andre. Inför polisen torgför han senare den postmoderna åsikten att han var helt inne i rollspelet och att det inte var på riktigt. Tydligen hade han varit lite avundsjuk på den yngre killen i skolan. Året är 1897. Arvid Stjärnblom bälgar i sig absint på Rydbergs i sällskap med murveln Merkel och diskuterar Dreufyssaffären.Franska konjakstillverkare får ändå till stånd ett förbud mot den grönheliga drycken efter att vinlusen på 1880-talet eliminerat råvarutillverkningen. Under tiden hann engelska gentlemän byta från konjak till whisky, vilket gjorde att konjaksmarknaden försvann. Det var lättare att förbjuda absint än att få britterna att ändra sina dryckesvanor. Bara Spanien och Tjeckien har originalet Absint, den med rejäla nävar nervgift ihystade alltså. Var forsiktig så att du inte blir galen av den. Ämnet som anses kunna ge skador på nervsystemet heter tujon och kommer från malört, som i Sverige flitigt används som brännvinskrydda. Absint har aldrig varit förbjudet i Sverige, men under ett antal år har den gröna musan inte saluförts på systembolaget, vilket den numera gör. (tack till Stefan Meisiek, Patrik Strömer och Steffo Thörnquist) "Jag hade en gång hösten 1904 begivit mig till K.B., ej för att själv bedriva studier, utan för att hämta John Landquist ut till något förmiddagsprat och äventyr på en sysslolös och bevingad poetdags förmiddag. Jag fick tag i en hög av de lånelappar, som finnas vid vart studiebord, och läste 'Endast en bok på varje lapp'. Jag greps av tanken på hur mycket populärare K.B. skulle bli, om man samtidigt kunde få sin förmiddags absint med på rekvisitionslappen. 'Endast en absint på varje lapp' skulle det stå för att inte göra spritåtgången för stor eller minska forskarnas studielust och arbetsintensitet." "Vällust och vedergällning" / Sven Lidman 1957, s. 68.
Oscar Wilde"Varför dricker ni inte absint? Ni är rädd för den? Åh! Se, den bär ju Génèverkorset. Den läker de sårade på slagfältet, vänner och fiender; den dövar smärtan, förslöar tanken, borttager minnet, förkväver alla ädla känslor som narra människan att begå dårskaper och slutar med att släcka förnuftets ljus." August Strindberg |
|
| e-post | ||