Flamma själv

Flammas hela namn är
I´Gaias Flamma Stolt.

Alla hennes tiksyskon fick dubbelnamn (bara för kul). Den tik som är kvar hos uppfödaren heter Faghra Safir. Det är ju oftast uppfödaren som sätter namnen.

Flamma är född den 6 februari 2001. Dom blev 8 stycken i kullen. Fyra hanar och fyra tikar.

Både mamma och pappa kommer från Norge. .
Men mamma är född i Sverige och pappa är född i Tyskland.

Flammas mamma bor numera uppe i Sangis i Norrbotten.
Pappa bor kvar i Norge och gör sin plikt som avelshane.

Så här såg Flamma ut när hon var
8 veckor

Vi har varit uppe i Norrland igen. Flamma är ju född där, vi åkte bil ända dit upp.

Vi svängde in på E4:an i Stockholm och långt upp i Norrland tog vi av till höger.
Då var vi framme hos "mommor" och "moffar" (uppfödarna). Lätt va´?

Vi bodde där en hel vecka och det var väldigt trevligt och kul. Flamma fick springa omkring lös på deras inhägnade tomt och busa med syrran Faghra, springa lös i skogen med Fahgra, Platina och Zombie. Och jaga deras katter.............

Fast Zombie gillade inte Flamma alldeles fullt ut :o( . Zombie föll direkt för matte och trodde väl att hon skulle ha nån chans där men icke sa nicke! Inte byter matte bort Flamma!!!!

I alla fall hade Flamma lite respekt för Zombie, men var ju tvungen att testa en dag när Zombie var jättesnäll. Flamma provade att lägga tassen på hennes manke.......det skulle hon inte ha gjort, det förstår hon ju i efterhand. Hon fick lite stryk!

Åhh, vi längtar tillbaka redan.

Kika på bilder från Norrland

I´Gaias Arcas
Arcas

Flamma är den andra schäfern jag tar ifrån I´Gaias kennel. Den första var en hane som blev 11 år.
Läs mer om Arcas här.

	Vet du hur mycket dun det finns i en kudde??? Jag vet!!!!
	Alla vet väl hur dyra glasögon är (fråga mig, jag är ju optiker..) Flamma har tuggat sönder ett antal för mig. Detta verkar för övrigt ligga i släkten; Faghra har nämligen sabbat tre par glasögon hos uppfödaren.
	Du skulle se Flamma ute i skogen ibland; hon tar en pinne, springer och gömmer den, sen kutar hon som en tokig fram och tillbaka, runt och överallt, (detta gör hon naturligtvis för att villa bort mig så jag inte ska veta var den är!). När jag sen frågar -Var är pinnen?- så springer hon fram och tar fram den.
	Hon tycker inte om när jag pratar i telefon för länge!!! Då börjar hon skälla och gorma. Hon får nämligen inte den uppmärksamhet hon tycker att hon bör ha......
	Sen ska vi ju inte prata om hur mycket hon har bitit sönder hemma i lägenheten.............. Tack och lov kan hon följa med på jobbet numera.