Ord som slutar med ett bindesträck är ord som inte är fullständiga i sig utan betecknar ordets form om en ändelse läggs till ordet.
Quenyans verb i denna lista avslutas med ett bindesträck. Det är meningen att det skall till en verbändelse.

pt. är en förkortnig för "past tense" vilket det samam som svenskans imperfekt dvs. dåtid.
per. står för perfekt

A
ack - ai
aldrig -
alla - ilya, ilyë
allierad - vero (B)
alv - elda
anfall - nalanta, mahta
armé - hossë (trupp)
avsky - saurë (sauri-)
B
bakhåll - muinalantë (B)
bard - lindo
behandla nedlåtande - ehta-
behov - naurë
bevaka -tir-
blod - sercë
blodsbroder - sertorno (B)
blöt - nenda
bortom - pella
bra - mára
brand - nár, nárë
bredsvärd - lango
bro - yanwë
budbärare - enticolindo (B)
by - masto
by - opelë (med mur)
bågskytt - quingar (n), quingë (f), quingo (m) (B)
D
dag - aryë (12 timmar)
dag - aurë (solsken)
dagtid - arië
dans - elinto, liltë
dator - nonwa (källa okänd)
diplomat - artaquetar (B)
ditåt - tanna
dolk - naica
drottning - tári
dvärg - Nauco
dygn - sana, ré (24 timmar)
dålig - faica (elak)
dö - fir- (naturlig)
död - firin (naturlig)
död - qualin (mördad)
döda - qual- (B)
E
ed - vérë (band)
elak - faica
eld - nár, nárë
eller - ecar
enkel - úlumna (AT-IT)
ensam - era, eressëa
F
fader - atar
framåt - nimba
fan - ai
farväl - namárië
fasa - rucë
fel - raica
fiende - cotumno
fientlig - cotya
finna - hir-
flamma - velca
fly - usë-
flykt - uswë
fort - arta (borg)
fort - linta (snabb)
frukta - ruc-
frysa - nicu-
ful - úvanimo, úvanimë
fullständig - aqua
furste - heru
furstinna - herë
fånga - mapa-
fängelse - mando
följa - hilya-
före - epë
förnimma - tendil-
förstå - hanya-
G
gammal - enwinina, linyenwa (mångårig)
gammal - yerna (sliten)
ge - anta-
gift - sangwa
gryning - ára, amaurëa
grå - sinda, mista
Gud - Eru
gud - vala
Gudarna - Valar
guld - malta
guldfärg - laurë
gyllene - laurëa
gå - vanta-
gå framåt, möta - nimba-
gå tillbaka - pel-
gåva - anna
gäns - réna
göra - car-
H
hat - tevë, mocë
hata - tevë-, mocë-
hatt - táta
hej - aiya
hej då - mára mesta
helare - envinyatar
hemlig - muina (gömd)
hemlighet - nulla, nulda, lomba
hetta - úrë
hjälm - cassa
hoppa - cap-
hur - manen
hård - nauca (vriden) se dvärg
hård - sarda
hämta - net-
häxa - curuni (vit magi)
höger - forya, fortë
höra - hlar-
I
i dag - auressë (AT-IT)
i går - nósanë (B)
i morgon - epárë (B)
in i - mir
ingenstans - únessë (B)
ingenting - únat (AT-IT)
innan - nó
J
ja - yé
jätte - orsa
K
kalla på - tulta-
kallt - ringa
kammarjungfru - Arwendë (adlig mö) (B)
kan - ista-, pt. sintë (vet hur)
kan - lerta- (tillåten att)
kan - pol- (fysiskt kapabel till)
kanske - quí, quíta (indikerar osäkerhet)
kant - réna
kapten f - canë
kapten m - cano
klan - nossë (familj, "hus")
kniv - sicil
kom - tul-
kortsvärd - ecet
krig - ohta
krigare - aráto (framstående krigare, hjälte)
krigare - ohtar
kropp - hroa
kung - aran
kunskapare - ingolmo
kvinna - nís (niss-)
kyligt -ringa
känsla - tendilë
kätting - angwenda, angainor
köpman - mancar (AT-IT)
kött - apse (meat)
kött - hrávë, sarco (sarqu-)
köttig - sarqua
L
lag - sanyë
lik - loico
lingvistiker - lambengolmo
lite, liten - pitya
litetitta
liv - cuilë
ljus - cálë, cala
ljus - lícuma (levande ljus)
ljus - rilma (glittrande)
lova - vanda-
lukt - holmë (odör)
lykta - calma
lyssna - lasta-
lång - anda, sóra
lång och smal - lenwa
långsam - lenca
läger - martio (B)
lämna - auta- (imp. oantë per. oantië) fysiskt lämnande
lämna - auta- (imp. vanë per. vánië) försvinna, dö
lärd man - ingolmo
lögn - furu
M
magi - curu (skicklighet)
magiker - istar
makt - vala
mamma - ammë
man - nér
mantel - collo
mat - apsa
med - com, yo (AT-IT)
meddela - menta-
meddelande - mentë (B)
mellan - imbë
men - nan
mer - yonta
metall - tinco
mitt - endë
moder - amil
modig - verya
morgon - amaurëa
mycket - hosta
månen - Isil
många - limbë, lin- (prefix)
många - rimba (följer plural)
månljus - isilmë
människa - Atan
människor - firimar (de sjukliga)
mörda - qual-
mörk - lóna (blanda inte ihop med homonymen ö)
mörk - lúrëa (mulen, överskuggad)
mörk - morna (dunkel, svart, dyster)
mörk - nulla (skuggig, obskyr)
mörker - morië
N
namn - essë
natt - lómë
nej - la, va, lau (AT-IT)
nog - farëa
nu - sí, sín/sin (det senare används då efterföljande ord börjar på en vokal)
ny - vinya
någon - quén (pl. queni)
något - ma
när - yarë (AT-IT)
nära - harë (AT-IT)
nästa - ento
O
oalv - ulda (nedvärderande) (B)
och - ar
också - yando (QL) ardo (B)
odöd - úloica
om - ai
omringa - corina- (AT-IT) cora- (B)
ond - ulca, úmëa
orch - urco (urcu-)
orm - ango (angu-)
ovanför - or
ovärdig - ulda
ovärdig - ulda (negativ benämning på alla ickealver)
P
pil - pilin
pilbåge - quinga
piska - rehta (B)
plåga - naicelë, naica
plåga - nwalma-
plåga - qualmë (dödsplåga)
plågsam - naicelëa
plötsligt - paracol (B)
pojke - seldo
präst - aino (B)
prästinna - ainë (B)
päst/prästinna - ainar (B)
R
rep - lia (AT-IT)
ras - nórë
regn - mistë, rossë (duggregn)
retirera - pel-
ring - corma
ringbrynja - cormalannë (AT-IT)
rock - vacco
rustning - angahelma (AT-IT)
rädsla - caurë
S
sann - anwa
skada - harna
skada - harna-
skada - harwë
skadad - harna
skog - taurë
skrivare - quesstar (B)
skuldra - almë (QL)
skynda - horta-
skåda - ela (utrop)
slagsvärd - falquan
slav - mól
snäll - manë
spejare - cendar (B)
stanna - hauta
stanna - hauta-
stoppa - pusta-
strid - mahta
svart - mórë (mori-)(natt)
svart - morqua
svartblod - urco (urcu-)
svärd - macil, falquan (stort), ecet (kort-), lango (bred-)
svärdsman - mehtar
T
tack - yé
torn - mindon
tortyr - ungwalë
trasig - raica
träd - alda
tystnad - quildë
U
under - nu
V
vad - mana
vakta - tir-
vakttorn - tirion
var hälsad - aiya
vatten - nén (nen-)
vem - man
vemsomhelst - aiquen
veta - ista (pt. sintë)
vilja - irë
vill - mer-
vin - miru, limpë
witchelf - sercahtar (B)
vuxen - vëa
vuxen kvinna - vëanís
vuxen man - vëaner
vänster - hyarya
Y
yxa - pelecco
Ä
Äga - harya-