Jubileumsutställning

Filmen i Falkenberg 100 år 

1998 var det 100 år sedan den första filmen visades i Falkenberg. Detta uppmärksammades under året med ett gästspel av Göteborg Filmfestival. Den 7 och 8 februari visades "Ma vie en rose" resp. "Brent av frost". Under sommaren visades en vandringsutställning från Kristianstads länsmuseum "Från Aristoteles till Charles Magnusson" på Fotomuseet Olympia i Falkenberg. Samtidigt visades där en jubilumsutställning som under oktober även visades på Falkenbergs bibliotek. Nu finns det möjlighet att ta del av denna jubileumsutställning på denna sida.

Kinematografins början  
Kinematografen  
Filmen kommer till Falkenberg 
De ambulerande filmförevisarna 
Falkenbergs egna filmpionjärer  
Falkenbergsfilmer  
Olympia 
Stora biografen (Storan) 
Reaktioner mot kinematograferna 
Senare tiders biografer 
Biografminnen 
Referenser 

Kinematografins början 

Första gången som det hölls en offentlig förevisning av levande bilder var i Paris den 28 december 1895. Den 28 juni 1896 visades de levande bilderna i Sverige för första gången. Det var Malmö som fick stå som värd för det första besöket, där attraktionen ingick i en industri- och slöjdutställning. Samma år hölls det även visningar i Stockholm, Göteborg och Sundsvall.

Det var först i samband med Jubileumsutställningen i Stockholm 1897 som filmen fick sitt första stora genombrott. Det var även då som bröderna Lumières kinematograf för första gången användes i Sverige. Kung Oscar II bidrog starkt till det nya mediets breda accepterande genom sin närvaro både i salongen och på den vita duken. Det visades nämligen redan då filmer som var upptagna på svensk mark.

Under julen 1896 visades levande bilder på Valand i Göteborg. Publiken strömmade till och över 26 000 personer besökte visningarna. Männen bakom dessa visningar gav sig sedan ut på turné i Mellansverige med kinematografen. Så småningom kom de även att söka sig söderut längs västkusten.

Göteborg var i början av seklet den ledande biografstaden i Sverige. Där öppnades den första permanenta biografen i Sverige 1902, Biografen Arkaden. 1904 kan betecknas som biografens genombrottsår i Sverige då de flesta större landsortsstäder fick en fast biograf. I Göteborg ökade antalet biografer kraftigt och mot slutet av 1905 fanns det där mellan tio och femton biografer.

Kinematografen 

En kinematograf
kommer att förevisas å hotellet härstädes om måndag, hvarom annons närmare upplyser. I tisdags skedde förevisning i Warberg, hvilken enligt platstidningarne hade lockat en talrik publik, som med stort intresse och ljudligt bifall följde de intressanta numren.

Det är också i hög grad egendomligt att se de lefvande bilder, som framkallas genom den lilla apparaten. Bilderna framställas medelst en apparat, som mycket liknar ett vanligt scioptikon och äfven kan användas som sådant, men genom en särskild, mycket sinnrik anordning göras bilderna "lefvande". En lång, genomskinlig gelantinremsa är till hela sin längd upptagen af fotografiska bilder af ungefär ett frimärkes storlek, hvilka tagits i utomordentligt hastig följd, så att då man ser dessa bilder tätt på hvarandra har man också sett den afbildade rörelsen eller händelsen i alla dess moment.

Då förevisaren vrider på en vef, sättes ett mycket sinnrikt maskineri i rörelse, och den ofvannämnda gelantinremsan rullas upp framför apparaten i stor hastighet. Remsans rörelse öfver hennes rullar är dock ej jemnt och oafbrutet fortlöpande, utan hon stannar ett ögonblick - eller rättare en ringa bråkdel af ett ögonblick - för hvarje bild, som utsättes för apparatens ljus. Detta sker emellertid med en sådan hastighet och precision, att åskådaren uppfattar de många efter hvarandra följande särskilda bilderna såsom lefvande och utvecklande naturliga rörelser. Största bifallet väckte förevisningen af ett snöbollskrig, som också fick tagas da capo.

Avskrift ur Falkenbergs Tidning 5 februari 1898


Filmen kommer till Falkenberg 

Annons

Den 7 februari 1898 kom bagarlärlingen Arthur Rehn och skådespelaren Henrik Nilsson till Falkenberg. Rehn var en av de som stod bakom den första filmvisningen i Göteborg vid julen 1896. Nu bidrog han till att föra ut filmen över landet. Med sig i bagaget till Falkenberg hade de en kinematograf och några rullar film. De installerade sig i Stadshotellets stora salong, som låg vid Rådhustorget i det hus som idag inrymmer Folkes kafé.

Klockan 6 på kvällen var det dags för den första föreställningen, som två och en halv timme senare följdes av ännu en. För vuxna var entreavgiften 50 öre, för barn 30 öre. Denna första filmvisning i Falkenberg rönte ingen större uppmärksamhet i lokalpressen. Falkenbergs Tidning omnämner den endast med dessa korta rader:
Kinematograf-förevisningarne i måndags afton hade en talrik och belåten publik, och erkännas måste att denna Edisons uppfinning är väl värd att göra bekantskap med.
Programmet bestod av kortare filmsnuttar vilka förmodligen visades till kommentarer av skådespelare Nilsson. Musik till stumfilmerna kom först några år senare.

Några dagar senare hölls det även två förevisningar i Folkskolans sal, så kallade gottköpsföreställningar till rabatterat pris 30 öre för vuxna och 15 öre för barn.

De ambulerande filmförevisarna 

På hösten 1898 gästades Falkenberg åter av en kringresande filmförevisare. Denna gång drog inte kinematografen någon större publik. Vilket förklarades av att en basar anordnades samtidigt, de väl höga biljettpriserna samt att staden redan en gång tidigare gästats av kinematografen. Det ställdes tämligen höga krav på publiktillströmningen i början av seklet. En föreställning med 100 personer i publiken 1903 räknades som fåtaligt besökt.

De ambulerande filmförevisarna återkom någon gång om året de följande åren. Först 1903 blev de ett något mera vanligt inslag i Falkenbergs nöjesliv. De visade sina filmerna vid de större marknaderna och i olika samlingslokaler som Godtemplarlokalen, Stadshotellet, och framför allt gamla kyrkan eller Gymnastiklokalen som den då kallades.

Att en kyrka kom att användas som filmvisningslokal var inget unikt för Falkenberg. Passionsskådespelen visades bland annat i Årstad kyrka och till och med i Kalmar domkyrka. S:t Laurentii kyrkan fungerade i början av seklet inte som stadens kyrkorum. Den nya kyrkan hade övertagit den rollen när den byggdes. Namnändringen till Gymnastiklokalen föranleddes av att det ansågs opassande att en lokal med så skiftande användningsområden gick under namnet kyrka.

Under 1903 visades Passionsskådespel i Gymnastiklokalen. Det var första gången som det omnämns att det förekom musik till filmvisningar i Falkenberg. Bilderna som visades ackompanjerades av orgelmusik och var dessutom konstnärligt färglagda. De filmer som de ambulerande filmförevisarna hade på programmet var en blandning av bilder på kungligheter, olika krigsskådeplatser, exotiska naturbilder och komiska inslag. Med Passionsskådespelen började det förekomma en del längre nummer och dessa räknas som upptakten till den dramatiska spelfilmen.

De ambulerande förevisarna fortsatte att gästa Falkenberg fram till 1912. Mestadels när det inte fanns någon fast biograf i staden.

Falkenbergs egna filmpionjärer 

Det var i stort sett en man som kom att prägla biografernas första år i Falkenberg. Den från Lastad inflyttade jordbrukarsonen Elof Karlsson öppnade 1900 en matserveringsrörelse i staden på den tomt där varuhuset Kronan idag har sina lokaler.

logo

Inne på gården startade han den 15 februari 1905 Falkenbergs Kinematograf i en tillfällig träbyggnad, endast 90 m2 stor.

Falkenbergs Kinematograf var verksam under drygt två år. Där hölls visningar mellan september och maj, tre till fyra dagar i veckan och flera visningar på lördagar och söndagar. Visningarna framfördes till Elofs personliga kommentarer på hans omisskännliga dialekt. Det var ett sätt att förklara handlingen i det som utspelade sig på den vita duken samtidigt som det säkert ökade underhållningsvärdet för publiken.

logo

Ett halvår efter det första försöket med Falkenbergs Kinematograf öppnade Elof Biograf-Teatern Falken i Gymnastiklokalen 1907. Inte heller denna biograf fick någon längre livstid, på våren 1909 var dess saga all. På Biograf-Teatern Falken introducerades förstklassig fiol- och pianomusik i anslutning till filmförevisningarna. Tidigare hade det endast förekommit vid sporadiska tillfällen. Elof Karlssons kinematograf och filmkamera är bevarade och finns utställda på Fotomuseet Olympia.

Det fanns ytterligare en filmentusiast i Falkenberg i början av seklet. Irenius Johansson Hulander var plåtslagare till yrket men 1910 stod han som biografägare i taxeringslängden. Han visade film i Norra Ordenshuset några gånger om året mellan 1907 och 1913. Han reste även omkring på Falkenbergs landsbygd och visade sina filmer. Något som även Elof Karlsson ägnade sig åt.

Falkenbergs Kinematograf gifver sina första föreställningar af Lefvande bilder i nybyggda lokalen vid Stora Nygatan med ingång mitt för fröken Hulda Petersons Möbelaffär Onsdag den 15 feb kl 6 och 8 em

1 Springbrunnar i Versailles
2 En natt i badkaret
3 Den unga hovmamsellen
4 Det förtrollade matbordet
5 Fågelhandlaren
6 Defilering af mobiliseradt ryskt kavalleri
7 Defilering af mobiliseradt ryskt infanteri
8 Engelska matroser bildande skyttelinie
9 Defilering af engelska matroser
10 Engelska fiskeflottan som öfverfölls af ryska Östersjöeskadern
11 Indisk fakir
12 Förfärliga nysningar

1:a pl 60 öre, 2:a pl 35 öre
Barnföreställning tors kl 6 em, Vanlig föreställning tors kl 8 em
Karlsson & Christensson

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
...platsens egen kinematograf godt kan taga upp konkurrensen med de ambulerande. Lokalen är treflig och kan till fullo mäta sig med kinematograflokalerna i Göteborg.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Falkenbergs Kinematograf är en nöjes- och förströelseinrättning som blifvit populär hos allmänheten och äfven förtjänar att vara det. Kinematografen, som ger föreställningar hvarje tisdag, torsdag, lördag och söndag, har nytt program hvarje vecka, lika nytt och omväxlande som kinematograferna i Göteborg.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Avskrifter ur Falkenbergs Tidning 14 februari, 25 februari och 14 mars 1905

Falkenbergsfilmer 

Elof Karlsson spelade även in egna filmer från Falkenberg vilka till viss del finns bevarade i visningsbart skick på Fotomuseet Olympia. Det var filmer som dokumenterade bland annat 1 maj demonstrationen 1907, hantverkarkarnevalen 1907, oktobermarknaden 1907 och marsmarknaden 1908. Filmen av oktobermarknaden 1907 kommenterades av Falkenbergs Tidning enligt följande:

Den senaste marknaden i Falkenberg
förevisas fr o m gårdagen i lifligt skiftande taflor å härvarande biograf. Det är verkligen biografbilder med pikant lokalfärg som presenteras. De som besökt marknaden och nu besöka biografen öfverrakas kanske plötsligt af att se sig själfva mer eller mindre gravitetiskt skrida fram i marknadsvimlet eller stå köpslagande vid en vagn eller ett stånd eller också som med- spelande i en eller annan komisk situation under trängseln.

Bland "grupper och personager" känner åskådaren med nöje igen en mängd bekanta figurer och ansikten. Med gladt igen- kännande åtföljdt af applåder hälsades sålunda i går åsynen af en allmänt känd medlem af denna tidnings redaktion, då han trädde fram i marknadsvimlet på jakt efter nyheter. Och själfve stadsfiskalen, som väl eljest ingen vågar skratta åt, väckte jubel då han ett tu tre uppenbarade sig utanför ett nöjesetablissement kastande strängt mönstrande och kritiska blickar öfver vimlet. Ett flertal komiska torgscener upprullas dessutom, så att numret "Marknadslif i Falkenberg" är onekligen roligt att se och det kommer nog att länge utgöra en attraktion på biografprogrammet både här och annorstädes.

Avskrift ur Falkenbergs Tidning 24 oktober 1907
Olympia 

logo

Olympia var Falkenbergs första varaktiga biograf. Den startade sin verksamhet den 22 oktober 1912. Det var handlanden Ernst Andersson och Bernhard Hansson som drev verksamheten fram till 1923. Olympia fungerade som biograf fram till 1953. Byggnaden totalrestaurerades 1997 enligt Hallandsmodellen och inrymmer sedan dess Fotomuseet Olympia.

annons

Mellan den 7 januari 1911 och 25 februari 1912 förekommer det sporadiska annonser i Falkenbergs tidningar för Svenska biografteatern. Det mesta talar för att även denna höll till i samma lokal där Olympia senare kom att ha sin verksamhet.

En bidragande orsak till att biograferna blev mer varaktiga var att det besvärande flimret på bioduken försvann. Därmed möjliggjordes en oavbruten projicering och filmerna kunde göras längre än tidigare. Filmproduktion ökande och även i Sverige spelades det in filmer av mycket hög kvalitet.

Under den första tiden på Olympia visades bland annat en romantiserad skildring av Titanics sista färd. En film som fick publiken att strömma till. Det anordnades extra visningar för att landsbygdens befolkning skulle få tillfälle att se filmen.

Den 8 oktober 1914 annonserade Olympia om den första svenska helföreställningsbilden som kom att visas i Falkenberg. Det var "När kärleken dödar" med Viktor Sjöström. Det var samtidigt svensk introduktion för Edisons underbara uppfinning Kinetophonen (Den talande filmen). Redan tidigare hade det gjorts försök med att visa film till inspelat ljud men utan våra krav på synkronisering.

Biograf Olympia
tis 22, ons 23, tor 24, fre 25 kl 7,8 o 9 em

1 Revy öfver veckans nyheter. Senaste Vecko-Journalen Verklighetskinematografi från olika delar af världen
2 Olympiska spelen i Stockholm 1912
3 Hemligt giftermål, Intressant familjedrama
4 Badlif i Mölle sommaren 1912
5 Indianöfverfallet, Intressant och spännande bildserie
6 Lehman som frivillig, Kanske en af de sista Lehmansbilder som komma att förevisas

Nytt program lör 26 kl 7,8,9 sön 27 kl 6,7,8,9
Biljettpriser: Vuxna 1:a pl 50 öre, 2:a pl 35 öre Barn 1:a pl 35 öre 2:a 25 öre

Avskrift ur Falkenbergs Tidning den 22 oktober 1912

Stora Biografen (Storan) 

logo

I samma kvarter som Olympia ligger Storan, Falkenbergs andra permanenta biograf. Byggnaden uppfördes 1905 av nykterhetslogen Fridens Banérs byggnadsförening. Norra Ordenshuset fungerade därefter som möteslokal för nykterhetslogen. Under 1907 började kringresande filmförevisare att hyra lokalen för att visa sina filmer.

Den 6 december 1912 öppnades Stora Biografen i Norra Ordenshuset. Det var ett bolag bestående av bland annat herrar Wikström & Skogh och smedmästare C.Andersson som stod för driften. Redan efter tre månader lades verksamheten ned. Vid julen 1913 gjordes ett nytt försök med bättre lycka då i nykterhetslogens regi. Det fanns även planer på att öppna en tredje biografteater i Falkenberg vid denna tiden, men dessa planer kom inte att realiseras.

Konkurrensen mellan stadens biograferna var säkerligen hård. I annonserna kan man se exempel på hur de försöker att övertrumfa varandra i marknadsföringen. Filmerna beskrevs i stora ord och biograferna försökte ständigt att ha de nyaste och exklusivaste filmerna på repertoaren. Det verkar dock som om Olympia var den ledande biografen åtminstone de första åren.

Nykterhetslogen Fridéns Baner sålde 1923 biografen till Gustav Berntsson. Den har därefter skiftat ägare ytterligare några gånger. Lokalen har fungerat som biograf under större delen av tiden fram till våra dagar. Biografen renoverades 1990 i gammal stil med marmoreringsmålade och pilasterprydda väggar. Det är idag en biograf som är väl värd ett besök.

Stora Biografen
fre, lör 7, 8.30 sön 6, 7.30, 9

1 Syndafallet (heltimmasföreställning)
(Flickan från Moulin-Rouge) 3 akter, 47 scener, Barnförbjuden,
2 Raska späjargossar
3 Ur Blommornas lif
4 Veckans Nyheter (senaste Vecko-Journalen)
5 Hvad Petters koffertar innehöllo

Biljettpris: vuxna 35 o 25 öre, barn 25,15 o 10 öre.
Barn under 15 som önskar tillträde till föreställningen som avslutas efter 8 måste vara åtföljdt af målsman, efter 45 min (Syndafallet) barn tillträde

Avskrift ur Falkenbergs Tidning den 5 december 1912

Reaktioner mot kinematograferna 

Kinematograffilmen fick i stort ett tämligen gott mottagande i samhället. Dock - som det ofta blir med nymodigheter - kom filmen i vissa ögon att uppfattas som en fara för samhället. Här finns det stora likheter med de diskussioner som förts på senare tid med anledning av våldsvideofilm och Internet.

I Göteborg restes krav bland pressen och skolorna om en bättre kontroll av vad som visades på stadens kinematografer. Det hölls ett opinionsmöte vilket ledde fram till att polisens kontroll utökades. Detta var starten på en debatt om filmens skadlighet, för framför allt barn och ungdom ur de lägre samhällsklasserna, som blommade upp med jämna mellanrum under de närmast följande åren. Dessa diskussioner resulterade 1911 i inrättandet av en svensk filmcensur, i stort sett samma censur som lever kvar idag.

I Falkenberg uppmärksammades händelserna i Göteborg av Falkenbergs Tidning. Det påpekades att det även i Falkenberg hade förekommit mindre lämpliga nummer på repertoaren. Tidningen uttalade även en förhoppning om att inga slippriga eller rafflande scener skulle visas. Detta resulterade i att biografägarna blev sura på tidningen och slutade att annonsera i denna. Tidningen ansåg sig då föranledd att förtydliga vad som varit mindre bra på vita duken.

Hvad nu de kinematografens nummer beträffa som vi syftade på, så har det ena här kallats "Löjtnantens besök" och visar huru en kammartjänare hittar en lek med genomskinliga kort på sin herres bord. Grinande af jubel och med kammarpigan i sitt knä håller han upp korten det ena efter det andra och visar publiken hvilka mer eller mindre lättfärdiga bilder de dölja. Detta nummer kallas i Stockholm för "Grefvens kort" och har där betecknats som ett af de mest osedliga. Det andra numret kallas "Quadrill" tro vi, och i det samma vända de dansande damerna så att säga upp och ned på sig och visa på ett oanständigt sätt de mera intima toaletten. Dessa båda nummer veta vi särskildt ha väckt anstöt, så att äldre personer för deras skull t.o.m. lämnat kinematografen under föreställningen. Ännu mindre kunna sådana nummer vara lämpliga att visa för ungdomen och därför tro vi oss vara fullt berättigade att uttala den förmodan, att man hädanefter strängt ser till att dylika slippriga nummer icke vidare måtte få förekomma.

Avskrift ur Falkenbergs Tidning 7 december 1905

Det förekommer även senare vissa klagomål i Falkenbergspressen med anledning av biografernas filmutbud.
Öfriga nummer äro också i allmänhet stiliga eller komiska. Men det är för besynnerligt att så mycket satanistiskt skall ingå i biografbilder. Horn-Per och hans gesäller tyckas vara oundgängliga ingredienser. Vanligtvis ha de mycket lättklädda dansöser från paristeatrar i sällskap, hvilket fägnar ögat, men det ena med det andra är inte riktigt lämpligt skådespel för barn. Och visst är biografen först och främst barnens nöje! De biografägare, som i tid rätta sig efter den alltmer framträd- ande meningen att sensationella och nervspännande nummer måste utbytas mot naturscenerier, stå sig nog i längden bäst. ”Falken” håller musik, som den har stor heder af. Det är värdt en slant i och för sig att höra lilla fröken med fiolen.

Avskrift ur Falkenbergs-Posten den 27 mars 1908

Senare tiders biografer 

1930 slog ljudfilmen igenom i Sverige. Det innebar ett ökat intresse för biograferna. I Falkenberg märktes detta av att en tredje biograf öppnades 1936. Det var Reflex som levde kvar till 1963 då den blev Pingstkyrka.

1940 kom färgfilmen till Falkenberg, den första att visas på Storan var Borta med vinden.

1953 lades Olympia ned och ersattes med Stadsteaterns Bio som lever kvar än i dag som Falkenbergs huvudbiograf.

Televisionens genombrott i Sverige under 1960-talet innebar att biografpubliken minskade kraftigt. Detta fick till följd att biograferna allt mer vände sig mot en ungdomlig publik och filmutbudet kom att inriktas på kommersiell amerikansk film. Som en reaktion på det allt mer amerikaniserade filmutbudet på landets biografer startades 1970 Bio Kontrast i några städer. Falkenberg var en av de städer där Bio Kontrast först etablerade sig. Där visas ett alternativt filmutbud med inriktning på kvalitetsfilm och stor spridning avseende produktionsländer.

Under 1998 har Göteborgs Filmfestival haft två visningar i Falkenberg med anledning av 100-års jubileet. Mycket har hänt med och på Falkenbergs biografer under de gångna 100 åren. Intresset för biograferna har växlat genom åren. Trots en växande konkurrens om publiken har filmmediet och biograferna överlevt ett sekel och förhoppningsvis kommer de att fortsätta att underhålla Falkenbergspubliken länge än.

Biografminnen 

När jag har arbetat med att ställa samman denna utställning och de uppsatser som ligger till grund för denna har jag efterlyst material från de som besökte biograferna i början av seklet. Tyvärr finns det inte något sådant material bevarat i någon större omfattning. Därför vill jag som en avslutning på detta arbete uppmana alla ni som har några minnesbilder från biograferna i Falkenberg att skriva ned vad ni kommer ihåg innan det är försent. Materialet kommer därigenom att kunna arkiveras och bidra till att biograferna och dess besökare kan komma att uppmärksammas i framtida forskning.

Det behöver inte vara berättelser från det tidiga 1900-talet, alla tidsperioder är intressanta. Det behöver inte heller vara några särskilt betydelsefulla händelser som ni berättar om. Även det till synes triviala och vardagliga har sitt intresse. Som en hjälp kommer här några frågeställningar som kan fungera som en handledning.

När gick ni på bio?
Vilka biografer besökte ni?
Hur såg det ut på biograferna?
Vilka filmer såg ni?
Varför såg ni just de filmerna?
Vad gjorde ni på biografen innan, under och efter filmen?
Vem hade ni sällskap med till biografen?
Gjorde ni något mer i anslutning till biografbesöket?
Vilken betydelse hade det ni såg på film för er och era vänner?
Varför slutade ni att gå på bio?

Skicka era berättelser eller andra synpunkter till
Bengt Svensson, Fiskaregatan 4B, 311 32 Falkenberg
eller fbgfilm@hem.passagen.se

Referenser 

Bio Kontrast: Ett ljus i mörkret
Bengt Svensson, Göteborgs Universitet, Etnologiska institutionen, B-uppsats, vt 1995

När bilden börjar leva: Lefvande bilder i Falkenberg 1898 - 1915
Bengt Svensson, Göteborgs Universitet, Historiska institutionen, uppsats, ht 1996

Skilda världar: Möten mellan arbetarklass och borgerlighet kring kinematograferna i Göteborg 1905 - 1911
Bengt Svensson, Göteborgs Universitet, Etnologiska institutionen, C-uppsats, ht 1997

FALKENBERGS BIOGRAFER: Ett historiskt sekel
Joakim Blücker, Göteborgs Universitet, Filmvetenskap, Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, ht 1996


Uppsatserna baserar sig på studier av samtida tidningsmaterial, främst ur Falkenbergs Tidning, Falkenbergs Posten, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Ny Tid.

En rad arkiv har bidragit med kompletterande material. Däribland Falkenbergs stadsarkiv, Falkenbergs kyrkoarkiv, Nykterhetsrörelsens länsarkiv i Halmstad, Folkminnesarkivet i Göteborg och Landsarkivet i Lund.

Huvudsida - Nästa sida

© Bengt Svensson 1998

Sidan optimerad för Netscape Navigator i upplösning 800x600