Början på vår hemsegling av S/Y Kaprifol

Medan Annika och barnen var på egen semesterresa till bland annat Stenungsund, Skummeslövsstrand och Tranås, var jag hemma och jobbade. På ledig tid jobbade jag nästan lika mycket med planering av hemtransporten av vår nya ögonsten

Meningen var att jag skulle packa det mesta i den lilla bilen, åka till Västerås för att betala och packa in i båten, ta tåget till Tranås för inledning av semestern, och därefter köra hem familjen till Hammarö. Där skulle vi under två dagar packa de mer personliga attiraljerna för att åka buss och tåg till Västerås och starta vår hemfärd med den nya båten.

Det är mycket att tänka på när man blir med båt. Och det kändes extra viktigt att inte glömma något, dels för att den första rejäla provturen med båten skulle bli hemsegling under ca 3 veckor, dels för att det var viktigt i sig att det hela förlöpte smärtfritt för att resten av familjen skulle vara positivt inställda till båtlivet som sådant.

Lill-bilen höll till Västerås, men där började motorn låta konstigt. Men jag kom fram, och hann till och med in på Hjertmans för lite båtprylsshopping (hörni Hjertmans; vi vill ha en butik i Karlstad oxå!).

Första natten i båten! Nirvana!! Känslan var jag bara tvungen att dela med någon. Tack Ericsson för att det finns mobiltelefoner! Dagen efter tog jag tåget till Tranås.

Packa resten

Tvätta och packa kläder m.m. Taxi till tåget, och att det var sommarens varmaste dag märktes. I Västerås visade sig att lill-bilen repat sig efter några dagars vila, och tjänstgjorde villigt vid transporter, matinköp och ännu en tur till Hjertmans (GPS ville vi ha).

I stort sett hela dagen gick åt till stuvning av båten, bunkring m.m. Värmen gjorde att vi inte klarade dagen utan bad, och Lögarängen låg ett stenkast från båthamnen. Avgång 19.30 mot Lögarängens Båtsällskaps uthamn på Ridön. Svag vind gjorde att vi gick för motor medan solen gick ner i väster. Vi kom i hamn ca 21.00, och blev väl mottagna av några båtsällskapsmedlemmar.

22.00 kom myggen!! Och dom var många och ettriga. Oturligt på flera sätt så skar Sara upp foten rejält på några vassa delar i vattnet under bryggan, så det krävdes taktkänsla för att kunna lägga om hennes sår samtidigt som man skulle utföra diverse krigsdanser för att bli av med myggen. Otur igen, strömavbrott och därför inget vatten och ingen landström (och ingen TV;), men vi hade så vi klarade oss.

Dagen efter ägnade vi åt att montera diverse nyinköp på båten, och innan avgång jogging vi mot glasskiosk som visade sig ha stängt när vi väl kom fram. Med det var skönt att få röra på sig trots värmen. Jag fick oxå komma ombord på en Mamba 36 som låg vid bryggan. En verkligt fin båt, med mycket fint träarbete i ruffen. Det finns mer att drömma om...