idrott, sammanfattande beteckning för skilda slag av kroppsövningar. En inom idrottsrörelsen fastlagd definition är "fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat". "Idrott" användes relativt sent (i slutet av 1800-talet) som beteckning för fysiska aktiviteter. Nu manifesterar sig idrotten främst som en frivilligt organiserad folkrörelse (idrottsrörelsen), som ett skolämne och som oorganiserade aktiviteter av många slag (rörligt friluftsliv, gymping, joggning, fritt utövande av standardiserade idrottsgrenar). Till skillnad från gymnastiken bygger idrotten (i snävare bemärkelse) övervägande på naturliga förflyttningar - dels enbart med kroppen (gång, löpning, simning m.m.), dels med hjälpmedel (skidor, båt, häst m.m.) - eller på konstruerade spel med en boll. Däremot är utgångspunkten i mindre utsträckning att genom systematiskt valda rörelser allsidigt utveckla kroppen; denna i gymnastiken primära målsättning uppnår idrotten ibland som sekundärt resultat. Tidigare tenderade man att se en skillnad mellan idrott och sport. Den senare avsåg grenar där (ofta kostsamma) redskap hade stor betydelse och den mänskliga insatsen var av styrande natur, medan individens direkta, fysiska insatser betydde mer i idrotten. Även leken står i sin fysiska dimension i nära samband med idrotten. Länge användes t.ex. "fria lekar" och "friluftslekar" som beteckning för motsvarigheten till dagens idrottsgrenar. Dessa lekar kan betecknas som ett förstadium till den moderna tävlingsidrotten, som alltmer trängt undan eller absorberat dem. De är mindre prestationsinriktade och reglementerade, mer processinriktade, inhemska (provinsiella) och spontana.