Julia Wallis Martin: Fädernas synder. Hjälten i denna är polisen Robbie McLaughlan som växt upp med en skotsk gangster till pappa. Som liten försvann hans storebror när de var i sällskap och han har aldrig kunnat berätta vad som hände. Pappan lever fortfarande men de har ingen kontakt idag. Inte förrän Robbie McLaughlan råkar skjuta ihjäl en bankrånare vid ett rån. Bankrånarens far vill hämnas och detta tvingar polisen att ta kontakt med sin far. Och hela historien rullas upp. Boken är givetvis spännande men historien känns ibland lite väl konstruerad.

Peter Robinson: Cold is the grave. En av Peter Robinsons senaste deckare är denna som handlar om en ung flicka i tonåren som försvunnit hemifrån och sedan dödas efter att hon återvänt hem. Hon är dotter till kommissarie Banks avskydde chef. Trots meningsskiljaktigheter är det Banks som får utreda mordet, som får en ganska överraskande vändning på slutet men inte helt oförutsägbar. Den handlar om hur våra livslögner hinner ifatt oss trots att vi tror att vi ska komma undan. Peter Robinson är en mästare i genren.

Jeffery Deaver: Stenapan. En grupp flyktingar från Kina flyr med båt till USA. Människosmugglaren är den beryktade kinesen Spöket. När amerikanska kustbevakningen får upp spåret dödar han sin människolast genom att sänka båten. Han vill inte bli misstänkt och gripen. Han är en affärsman som åtnjuter rikedom och respekt. Och respekt får man inte förlora. Men några av flyktingarna överlever och dem måste Spöket tysta, så att de inte kan skvallra. Boken är oerhört spännande men mycket skruvad och osannolik. Jakten leds av poliserna Lincoln Rhyme och Amelia Sachs, två superpoliser med briljanta hjärnor och varma hjärtan men desto skröpligare kroppar. Detta är en riktigt gastkramande historia som suger tag i läsaren från första stund, åtminstone den som gillar spänning som underhållning.

Åsa Larsson: Solstorm. Detta är en debut som lovar mer. Den utspelar sig i frireligiösa kretsar i Kiruna, och ger en bild av förljugna ideal och penninghunger, dubbelmoral och ren ondska. Kristallkyrkan är i boken en sektliknande församling i Kiruna där huvudpersonen är en mirakeldrabbad ung man. Hans upplevelser dokumenterade i ord och bild ger kyrkan stora inkomster. Och pengar blir till slut roten till det onda. Mirakelpojken hittas mördad och hans syster misstänks snart för mordet. Hon får hjälp av en barndomsvän som nu är advokat i Stockholm, och som så småningom löser fallet. För att vara ett förstlingsverk är det riktigt bra gjort. Spänningen kan hon hantera till full belåtenhet men personporträtten känns ibland lite svårfångade.

2002-12-26:

Kjell Eriksson: Prinsessan av Burundi. Kjell Eriksson är en god stilist och en människokännare. I sina böcker är det inte mordgåtan och intrigen som egentligen spelar den största rollen utan människornas reaktioner och känslor. Det är en samhällskildring som en mix av vårt moderna samhälle, men med trådar bakåt till en annan ordning. Det handlar om arbetsglädje och stolthet i arbetet, men också om omsorgen om de svaga. Hur man handskas med hot och ond bråd död, oavsett om man är offer eller utanförstående.
Bokens brott är flera, men framför allt handlar det om mordet på John Jonsson, en 42-årig man, arbetslös, gift, en 14-årig son och med ett småkriminellt förflutet i ungdomen. Han hittas mördad på en snötipp strax före jul och ingen begriper varför. Upplösningen blir både överraskande och dramatisk. Innan det är slut har fyra människor till dödats.

Sara Paretsky: Total recall (ej på svenska än). Hennes senaste deckare sträcker sig ända från Chicago år 2000 till Europa före och under andra världskriget. Det handlar om V.I. Warshawskis mångårige vän Lotty Herschels historia, och om försäkringsbedrägerier, som också har sin anknytning till samma tid. Som vanligt är det ytterst spännande. Hennes deckare känns aldrig som upprepningar på samma tema och just denna har mer av historiskt innehåll än hennes tidigare. Och som vanligt far V.I. Warshawski runt som en skottspole i den här staden och dagarna tycks oändliga med tanke på allt som händer.

Joyce Carol Oates: Brudgummen. Ibland skriver hon deckare och thrillers under pseudonymen Rosamund Smith. I den här får vi relativt snart veta vem den psykopatiske mördaren är men berättelsen är fängslande ända fram till slutet, då Matt McBride, en välbärgad och framgångsrik fastighetsmäklare, lyckas avslöja mördaren och nagla honom till brottet. Eller snarare brotten. För det handlar om en seriemördare, en man som sex gånger under många års tid fört bort, torterat och dödat unga kvinnor. Detta är en grym och riktigt otäck berättelse. Och tanken på att sådana här män finns i verkligheten är oerhört skrämmande.

Birgitta Edlund: Den badande kocken. I den värmländska småstaden Filipstad händer det oebhagliga saker ibland, till och med mord. Och mc-gänget drar in i stan lagom till höstmarknaden. En ung flicka hittas död i skogen intill kurhotellet, där polisen Maria Lindh bor med sin man Jonas som är kock här. Först ser det ut som självmord men Maria blir misstänksam, liksom polischefen i stan. Detta är författarens andra deckare från Filipstad. Den har lite för mycket av raljerande ironi för min smak men är småtrevlig och påminner kanske lite om de klassiska småstadsdeckarna av Maria Lang.

Ian Rankin: När mörkret faller. Denna utspelar sig 1998, är skriven 2000 och nu utgiven i Sverige. Vid den här tiden pågår förberedelserna för att installera det första egna skotska parlamentet, självständigt från moderparlamentet i London. Inom loppet av några dagar hittas en död kropp från 1979 i en igenmurad spis som öppnas, ett mord inne på byggområdet plus ett självmord på samma område. Först verkar de vara slumpmässiga men Rebus förstår givetvis efterhand att det finns ett samband.

2002-10-30:

Håkan Nesser: Kära Agnes! Genom subtila hänsyftningar och halvt bortglömda minnen får vi insikt i en psykologiskt komplex relation mellan de två kvinnorna Henny och Agnes. Boken är skriven i den sällan praktiserade formen brevroman, och är osedvanligt kort. Henny och Agnes är barndomskamrater och får kontakt med varandra på nytt efter 20 år. Nu är de i medelåldern och bor i var sin stad. Henny kommer till Agnes makes begravning. Men de talar inte med varandra där och då. I stället skriver Henny senare till Agnes och vi får följa brevväxlingen ända fram till slutet. Ett slut som resulterar i ett mord.

Aino Trosell: Se dem inte i ögonen. Siv Dahlin är Aino Trosells hjältinna, detektiven i hennes senaste två deckare. Den nya handlar om fem olika mord och fyra olika mördare. Morden sker inom loppet av några dagar, fyra av dem i och i närheten av hotellet. En viktig roll i boken spelar de andra städarna på hotellet, samtliga invandrade flyktingar. Några av dem kommer från Balkan, andra från andra av 90-talets oroshärdar i världen. Skildringen av deras arbete, och denna brokiga skara människor är en av de stora behållningarna i den här deckaren som alltså inte bara bjuder på spänning utan också en samhällskritik med udd.

Kjell Ola Dahl: En liten gyllene ring. En ung naken kvinna hittas dödad vid en väg, i utkanten av Oslo. Hon är strypt och möjligen våldtagen. En före detta narkoman med ett taskigt förflutet. Polisen utreder hennes göranden och låtanden minutiöst. De träffar vittnen som ljuger eller berättar halvsanningar för att skydda sig själva från misstankar om otrohet och sexuella närmanden de inte vill stå för. Helt enkelt en salig röra. I mitt tycke är detta en ganska ordinär spänningsroman, med de vanliga ingredienserna: ett mystiskt mord som först verkar enkelt att lösa men som visar sig rymma betydligt fler dimensioner än vad som är uppenbart, tydliga villospår, och ett par polisutredare som tack vare lite tjurighet och klurighet till slut reder ut den oväntade upplösningen.

Leif GW Persson: Mellan sommarens längtan och vinterns köld. Oj! Oj! Man nästan baxnar när man läser Leif GW Perssons nya bok. Hur kan han hitta på detta? Kan det vara sant? Skulle det kunna vara sant? Naturligtvis kan man inte spekulera i det. För vad är sanning och vad är lögn? Boken presenteras som en roman om ett brott.. Det här ingen deckare, som man kanske väntat sig. Nej, långtifrån. Utan i stället en berättelse om inte bara ett brott utan flera. När jag läser växer också långsamt insikten om både tid och rum för dessa brott, något som ger berättelsen sin allra mest intressant dimension. Man kan välja att se det här som ren underhållning, eller som svidande samhällskritik i förklädd form. Romanen har delvis deckarens form: ett mord begås, utredning sker och hjälten löser gåtan. Men någon mördare grips aldrig. I stället är han fri att begå nya brott, i skydd av sina tidigare.

2002-07-28:

Henning Mankell: Innan frosten. Henning Mankells nya Wallanderdeckare är precis lika fängslande som de tidigare. Upplägget är detsamma, om än med en viktig skillnad. Den här gången är det som bekant Kurt Wallanders dotter Linda som vuxit upp och blivit polis. Strax innan hon ska börja sitt arbete hos polisen i Ystad dras hon in i en otäck historia där både hon själv och hennes närmaste två väninnor är indragna. Det här är en bok för sträckläsning. Hans förmåga att driva handlingen framåt är obruten.

Denise Mina: Exil. Maureen O'Donnell löser gåtan om Ann Harris, en kvinna som i december kommit till kvinnohärberget i Glasgow där Maureen arbetar men som i januari hittas mördad i London. Det är spännande och fängslande. Men det som höjer den här boken över mängden är Denise Minas berättande, hennes språk och stil. Hon kryddar med mycket galghumor. Maureen är både klok och dum, modig och ibland feg, oförsiktig och våghalsig. Berättelsen har en frenesi och glöd som går utanpå mycket i den i dag så omfångsrika deckargenren.

Dennis Lehane: Rött regn. Tre män som var kompisar när de var barn på 70-talet återser varandra igen som vuxna då den enes dotter mördas. Mordet utreds av den andre och den tredje anklagas för mordet. En språkligt välskriven och bra berättad historia som är väl värd alla de lovord den fått.

Peter Robinson: In a dry season (på svenska En ovanligt torr sommar). Under andra världskriget begicks ett mord i en liten by i Yorkshire. Detta upptäcks av en slump omkring 50 år senare då byn, som strax efer kriget, evakuerats och bagravts under en nyanlagd damm, torrläggs och ett skelett kommer i dagen. Trots att mordet borde vara preskriberat utreds det av kommissarie Banks som givetvis löser fallet. En mycket bra och fängslande berättelse.

Faye Kellerman: The forgotten (ännu ej på svenska). En synagoga i Los Angeles vandaliseras och en välbärgad tonårskille anses skyldig. Han får en form av samhällstjänst som straff, på ett överlevnadsläger. När han befinner sig där mördas han tillsammans med lägerledaren. Mordet utreds av Peter Decker vars fru Rina är aktiv i den aktuella judiska församlingen. Det här är den första deckare jag läser av Faye Kellerman och jag tycker att den är helt okej, men kanske lite väl amerikanskt präktig. Ganska brutal men på ett trovärdigt sätt.

Jonathan Kellerman: Billy Straight. En tv-stjärnas unga fru hittas mördad och mordet har bevittnats av en hemlös tolvårig kille med namnet Billy Straight, vilket polisen Petra Connor så småningom inser. I sökandet efter mördaren och efter vittnet begås fler mord, och tempot är ibland ganska rafflande. Den här följer Kellermans tidigare mönster och är både spännande och fängslande.

Anne Holt: Det som tillhör mig. Anne Holts nya deckare i sommar har inte Hanne Wilhelmsen som hjälte utan polisen Yngvar Stubø och psykologen Inger Johanne Vik. De undersöker tillsammans ett fall med en seriemördare som kidnappar och dödar små barn. Samtidigt rotar Inger Johanne Vik i ett gammalt mordfall från 50-talet och på slutet knyts allt ihop. Det här är på sätt och vis en nystart för Anne Holt, hon har återvänt till den mer traditionella deckargenren och det är en mycket spännande och gripande historia hon hittat på.

Thomas Kanger: Sjung som en fågel. Motivet till morden i den här boken går tillbaka till 60- och 70-talets Sverige, till IB-affären och socialdemokraternas åsiktsregistreringar av kommunister och angiveri av arbetskamrater. Historien hinner ifatt. Det handlar om att skydda det goda namnet för dagens äldre politiker, de som var unga då men nu alltmer lämnar ifrån sig makten till nya generationer. Inte nog med att det är en träffande samtida och dåtida samhällskritik, det är också en fängslande deckare med alla de inslag som krävs för att ge god spänning i en mordgåta.

2002-04-20:

Ingrid Kampås: Hjärta av is. Boken utspelar sig i det fiktiva samhället Sundsby beläget några mil utanför Varberg. I Sundsby arbetar distriktssköterskan Mari Johansson. som bor på gården Hallsered några kilometer därifrån. Vid ett hembesök hos en äldre kvinna upptäcker Mari att kvinnans son Bengt blivit mördad på övervåningen i huset. Bengt är gammal skolkamrat till Mari. Sedan dör också en av Bengts kompisar och så småningom ytterligare en av de gamla skolkamraterna. Först ser det ut som en slump men snart förstår Mari att dödsfallen har samband med varandra. Genom sina funderingar och undersökningar kommer hon gåtans lösning närmare. Men upplösningen blir dock både oväntad och dramatisk. I vissa pusseldeckare känner man att varje person och varje replik har en nyckelroll men så är det inte här. Boken är lika mycket en berättelse om vårt nutida och moderna vardagliga liv på landsbygden som en spännande deckare.

Karin Wahlberg: Hon som tittade in. Detta är en kriminalroman om vuxenmobbning och dess följder. Johan Söderlund är en duktig läkare. Men han har ett avvisande sätt och går sina egna vägar. Det väcker ont blod hos några av hans arbetskamrater. Till slut köps han ut från kliniken. Men för honom innebär det att han är själsligt död, en person utan egenvärde. Som motkombattanter har han tre läkarkollegor, bland dem klinikchefen. Detta är orsaken till hela tragedin. Boken har stora kvaliteter men också brister. Författaren är kanske lite väl ambitiös. Hon kan konsten att berätta levande och engagerat men kanske skulle den vunnit på en viss renodling. Till exempel är persongalleriet i största laget, på bekostnad av mer djupgående porträtt av huvudpersonerna. Det är svårt att hålla isär alla människor i boken.

Kjell Eriksson: Stenkistan När boken är slut funderar jag redan på hur nästa kommer att bli. Och hur det ska gå. Men det beror inte på att deckargåtan fortfarande delvis är olöst utan på att jag vill hålla kvar huvudpersonerna i min värld. För när man läser en bra bok, då är det som om man umgås med människorna i boken. Då har författaren lyckats. Och det har Kjell Eriksson gjort i sin tredje deckare. Det känns som om själva mordgåtan är mindre viktig än de inblandade personerna, framför allt den utredande polisen Ann Lindell. Kjell Eriksson kan berätta så att man sugs in i historien och nästan glömmer tid och rum. Han har uppenbarligen en ödmjuk inställning till livet och människorna och hans vemodiga och reflekterande stil är helt i min smak. Boken har ett värde inte bara som en spännande deckare utan också som en levande skildring av människans vånda under livet här på jorden.

Ian Rankin: Förlorade själar. Det här är en deckare med kommissarien John Rhebus som hjälte. En till viss del schabloniserad polis: medelålders, frånskild, cynisk och med alkoholproblem. Men han är inte lika trött som sina kollegor i andra deckare, och lyssnar heller inte på Mozart utan på hårdrock. Och han är hetlevrad, har ibland svårt att tygla sin aggressivitet. Och fattar inte så sällan dumdristiga beslut som får konsekvenser både för honom själv och för andra. Rankins berättarstil är tuff och rapp men med en del transportsträckor som behövs för att man inte ska gå i däck av fartvinden. För i hans böcker rusar det på, med händelser slag i slag.

2001-08-10:

Scott Turow: Fädernas lagar. Vad som hände på slutet av 60- och början av 70-talet får konsekvenser på 90-talet för ett gäng människor som delade liv i Kalifornien på den tiden. Ett mord sker 1995. Kvinnan som mördas är en i gänget. Anklagad för mordet är hennes son. Sonens försvararsadvokat är en annan man i gänget. Även domaren är en av dessa, liksom en av de journalister som bevakar rättegången. Scott Turow har skickligt vävt en historia av dåtid och nutid som både ger en bild av det politiska USA och är en spännande berättelse. Mycket intressant läsning, Inte minst för den som gillar nostalgitrippar.

Anne Holt/Berit ReissAnderssen: Utan eko. Den här deckaren känns lite splittrad, även om de båda författarna lyckas knyta ihop det på slutet så att det det blir trovärdigt och avslutat. Men på något sätt lutar den lika mycket åt att vara en psykologisk berättelse om en människas livskris, nämligen polisen Hanne Wilhelmsen. Hon har på sätt och vis en perifer plats i denna, samtidigt som hon spelar en högst påtaglig huvudroll. Emellanåt blir det lite knepigt.
Intrigen är följande: krögaren Brede Ziegler mördas på polishusets baktrappa, till synes utan motiv. Många har ont att säga om honom, och lika många har gott. Det finns inga givna spår, men många dunkla. Hennes kollega Billy T sätts att leda utredningen eftersom Hanne själv ännu inte återvänt från sin långa rekreation och återhämtning i Italien efter sambons död. Hon kommer in sent i arbetet. Utredningen blir kaotisk, under Billy T:s ledning. Så känns det också att läsa om den, och kanske är det avsikten.

Marianne Berglund: Den förlista. En man dödas i den lilla staden och polisen upptäcker snart att han har många illasinnade människor i sin närhet. Men att reda ut vem som verkligen dödade honom visar sig vara mycket svårt. Så svårt att det nästan känns som om författaren försökt göra lite för mycket av sin historia. Författaren berättar en historia om läkaren Christer Nyberg som knivdödas en sen oktoberkväll. Så småningom dödas ytterligare två personer med anknytning till fallet.
Utredningen leds av polisen Eva-Britt Bixe, en sympatisk något överviktig 55-åring som inte har mycket gemensamt med deckargenrens annars så typiska kvinnohjältar. Det är porträtteringen av henne som lyfter hela historien. Ibland känns berättelsen en aning rörig och kanske hade den vunnit på att skalas av och stramas upp en smula.

Clare Francis: I dödens närhet. Vem vill döda Catherine? Är det någon som vill döda henne, eller vad är det frågan om? Kring detta kretsar handlingen den här deckaren, som snarare är en thriller än en deckare. Catherine vaknar upp på sjukhuset, förlamad och med minnesförlust, efter ett överfall i hemmet. Det skedde när hon anlände hem efter en resa till Frankrike. Maken Ben har först gått in i huset medan Catherine parkerar bilen. När Catherine kommer in blir hon knuffad av en person som kommer rusande. Hon hamnar olyckligtvis så illa att på stengolvet att hon förstör ryggen och blir medvetslös. Clare Francis har en god förmåga att berätta och föra historien framåt, men intrigen i det här fallet känns ibland lite väl konstruerad och osannolik. Karaktärerna är dessutom ganska vaga och Catherine som romangestalt kommer mig aldrigt riktigt nära.

2001-06-28

Douglas Kennedy: The big picture (Den gåtfulle fotografen på svenska). En märklig och annorlunda thriller där slumpvisa händelser blir livsavgörande för en människa. Den handlar om Ben Bradford som är börsmäklare i New York och vars liv ändras drastiskt när han råkar mörda sin hustrus älskare. Han flyr, och börjar ett nytt liv. Men hans gamla liv är honom hack i häl. En välskriven bok med både värme och mänsklighet.

Håkan Nesser: Svalan, katten, rosen, döden. Författarens senaste deckare med Van Veeteren i huvdrollen är kanske hans bästa. En psykopat begår mord efter mord, under flera års tid, och till slut inser polisen i Maardam att morden hänger ihop, att det finns samband och mönster mellan till synes helt olika mord. Givetvis mycket spännande och läsvärd.

2001-05-05

Ian Rankin: Den hängande trädgården. En prisbelönt deckare av en skotskt författare. Det är en historia med spår långt bort i andra världskrigets Frankrike, och med kopplingar till dagens situation på Balkan, flyktingproblematik och handel med människor. Mycket skickligt sammanvävt i Edinburgh. Det handlar om professionell kriminalitet, maffia och organiserad brottslighet, och hur den styr och genomsyrar samhället, även där vi minst anar det. Suveränt skriven och mycket fängslande. Inte minst för sina samtids- och miljöskildringar.

Kjell Eriksson: Den upplysta stigen och Jorden må rämna. Två av de bästa svenska deckarna på senare år. I båda böckerna är den uppländske lantarbetaren Edvard Risberg och kriminalinspektören Ann Lindell huvudpersonerna. Den ena handlar om en flykting som dödas och som hittas i skogen av Edvard Risberg. Den andra handlar om en tungt kriminellt belastad som blir så besviken på samhället att han börjar ta död på dess företrädare. Författarens samhällsengagemang är uppenbart och en styrka i berättandet.

Per Källén: Bevisbörda. En mycket märklig historia, så otrolig och osannolik att man ibland nästan tror att den måste vara sann för en sådan historia kan man inte hitta på. Men det kan man uppenbarligen. Författaren är läkare i Kalmar och hans hjälte David Lagerquist är också läkare. Historien sträcker sig över 20 år och handlar om en mördare som jagas med hjälp av den moderna gentekniken. En fängslande och annorlunda deckare.

Anna Jansson: Alla de stillsamma döda. Historien börjar med ett försvinnande, och slutar med inte mindre än fem döda. Nyckeln till dåden ligger i det som hände under FN-tjänstgöringen på Cypern på 70-talet. Det är både spännande och underhållande men boken har ett problem. Den känns bitvis mer som en fars än som en deckare, som om författaren inte riktigt vet vilken genre hon ska hålla sig till. Galghumor och sarkasm ärfrekventa. Sarkasmerna och humorn tar ibland udden av spänningen och den blir aldrig så där gastkramande som en riktigt spännande deckare eller thriller kan bli.

2001-04-10:

Thomas Kanger: Första stenen. Det är polisen som kastar den första stenen. När de anhåller bosniern Ismael Mehmedovic och för bort honom med handfängsel och i målad polisbil inför alla grannar. Att sedan polisutredningen så småningom inte visar sig hålla måttet spelar ingen roll. Loppet är kört. Så kan man snabbt rekapitulera Thomas Kangers deckardebut. Fast egentligen handlar den om något helt annat, och mycket värre. Deckaren utspelar sig i Surahammar, brukssamhället utanför Västerås. Det är en underhållande deckare och en berättelse som säger oss mycket om livet i Sverige år 2000. Det handlar om invandrarfientlighet och hur lätt sådant kan blossa upp. Om inskränkthet och religiös dogmatism som spårat ur.

Julie Parsons: När tiden är inne. Det är sent 90-tal i Dublin och tiden är inne för Rachel. Hon ska få lämna fängelset efter att ha suttit av tolv år av en livstidsdom för mordet på sin make. Hon dömdes trots att det inte var hon som utfört mordet. Men juryn valde att inte tro henne. Som Julie Parsons två tidigare är den mycket skickligt uppbyggd, och fyllda av rättmätig vrede över livets orättvisor som sanktioneras av manssamhället. Den är välskriven och spännande och med nya grepp i deckargenren. Personporträtten är trovärdiga och sammansatta och författaren har en särdeles förmåga att få ihop en intrig som verkligen kan fängsla läsaren.

2000-11-20:

Birgitta Edlund: Den ammande polisen. Det är en mycket lyckad debut med en bra berättad historia med ett intressant perspektiv och en ganska ovanlig intrig. Den handlar dels om ett miljöbrott, dels om ett mord. Egentligen ingår också ett tredje brott, mordet på den gamla småstaden. Berättelsen utspelar sig i Filipstad och i Grekland. Filipstad i dag, Grekland mellan 1967 och 1974, under juntatiden. Mordet i boken har sin upprinnelse här men först i dag hinner historien ifatt verkligheten. Miljöbrottet leder till ett dödsfall, men givetvis försöker man bortförklara det, och vika för de uppenbara sambanden. Den ammande polisen är Maria Lindh, polis från Stockholm som specialiserat sig på miljöbrott. Just nu är hon föräldraledig och hemma hos svärföräldrarna i Filipstad med lilla Emelie. Hon dras in i handlingen av en slump, men Filipstad är en verklig småstad där alla känner alla så hon kommer inte undan. Och det vill hon inte heller.

Tidigare deckarfavoriter:

Karin Alvtegen: Saknad. Det här är en ny deckare som delvis utspelar sig här i Västervik och i Vimmerby. Men även i Stockholm. Sibylla Forsenström är ett 60-talsbarn från det lilla småländska samhället Hultaryd. Här har hennes pappa en fabrik. Familjen utgör samhällets överklass, ett förhållande som mamma Forsenström är noga med att upprätthålla. Det får inte vara några fläckar på den synliga hinnan runt familjen. 1998 är Sibylla 32 år och är en av Stockholms många uteliggare. Hon blir av en slump misstänkt för ett bestialiskt mord på Grand Hotell där en man mördats och kroppen skändats.Sibylla har tillbringat natten på ett hotellrum på Grand, och lyckats få den mördade mannen att stå för både middag och rum. Detta minns hotellpersonalen när polisen börjar utreda fallet. Jakten på henne sätter igång och hon tvingas krypa ännu längre ner i anonymiteten för att inte fångas i fällan. Så småningom gör hon som många andra i hennes situation i en deckare, hon löser själv mordgåtan. Detta är en deckare som också rymmer ett större djup. Mycket handlar om det utslagna livet i Stockholm, även om det känns en aning förskönat. Hade det varit verklighet hade det nog sett annorlunda ut. Vi får också möta den i föräldrahemmet psykiskt misshandlade tonårsflickan, i en serie gripande tillbakablickar.

Suzanne Berne: A crime in the neighborhood (ännu ej på svenska). Förfarttaren är amerikanska och debutant. Hon skriver om en tioårig ficka, Marsha, som i början av 70-talet sitter på sin veranda hemma i villakvarteret i en förort till Washington och iakttar sin grannar, efter att en 12-årig pojke blivit mördad i närheten, ett mord som aldrig klaras upp. Hennes fantasi drar iväg med henne så att hon till slut tror att den nya grannen, en ensamstående man, är mördaren. Han passar ju inte in i grannskapet med intakta kärnfamiljer, där modern efter skilsmässan inte heller riktigt finner sig tillrätta. Marsha får både polisen och nästan sin mor att tro detta också. Suggestivt och skickligt berättat.

Michael Connelly: Svart is En polis mördas på ett hotellrum. En annan hittas död i en sopcontainer. En fattig mexikansk lantarbetare hittas brutalt mördad i en gränd. Tre mord i Los Angeles som till synes inte verkar ha något med varandra att göra. Men det har de givetvis. De ingår alla tre i den här deckaren som är en av författarens tidigare böcker men som nu kommer ut i svensk översättning. Det här är en ganska traditionell modern kriminalroman. Miljöerna är destruktiva, den kriminalitet som beskrivs här känns som långt ifrån vår egen värld och kanske är det tur, för i en sådan här värld vill man knappast leva. Men Los Angeles har andra sidor också.

Michael Connelly: Svart eko. En deckare där vi möter den besvärlige polisen Harry Bosch i Hollywood. Han har blivit placerad där som straff efter en internutredning. En söndag får han ta hand om ett dödsfall, en möjlig narkoman som hittas död i en vägtunnel. Det visar sig att den döde är en gammal krigskamrat till Bosch, från Vietnam tjugo år tidigare. Affären växer mer och mer, det är inte alls något enkelt mordfall. Och slutet blir ganska överraskande. Den är spännande och välskriven, en god berättelse i deckargenren, och som står sig väl i konkurrensen med många andra av dagens deckare.

Anne Holt: Död joker. En något överambitiös intrig men en ack så spännande historia möter oss i Anne Holts senaste deckare. Hon följer sitt gängse mönster att med sina böcker ge oss läsare en stunds god underhållning och rejäl spänning. Men den här gången känns det nästan som lite för mycket av det goda. Hon väver in många olika trådar i intrigen kring två brutala mord i Oslo. Det är oerhört skickligt och spännande skrivet men kanske hade historien vunnit på en renodling.

Håkan Nesser: Ewa Morenos fall. En ny deckare av Håkan Nesser är en högtidsstund. I sin senaste infriar han förväntningarna.Egentligen är denna åttonde deckare ytterligare en i van Veeteren-raden även om han bara omnämns vid ett par tillfällen. I denna är det i stället kollegan Ewa Moreno som är mordutredare. På sin semester dras hon in i ett fall med en försvunnen 18-årig flicka som hon råkar möta på tåget. Fallet leder till att hon börjar nysta i ett gammal mordfall 16 år tidigare, ett mord som flickan pappa anses ha begått och dömts för.

Roy Jacobsen: Ismael. En medelålders avpolleterad agent i Norge är huvudpersonen i den här mycket annorlunda romanen av den norske författaren Roy Jacobssen, som tidigare bland annat skrivit en fantastisk generationsroman om oss 50-talister (Segerherrarna) och en roman om otrohet (Prassel). Nu har han egentligen gett sig in i en annan genre, och han gör det lika bra. Mycket spännande. (1999)

Håkan Nesser: Flugan och evigheten. Det här är på sätt och vis en deckare och ändå inte, snarare en ovanlig roman. För ganska snart får vi vet vem mördaren är. Det som är höljt i dunkel är motivet och vad som ligger bakom. Håkan Nesser är briljant som vanligt, när han berättar om den tråkige medelålders mannen Maertens som lever ett enahanda liv. Men det har han inte alltid gjort.

Julie Parsons: Mary, Mary. En deckare som skiljer sig från mängden. Den har allt vad man kan kräva av en deckare i både spänning och intrig. Det som gör den annorlunda är att den hela tiden är fokuserad på följderna av mordet, följderna för offrets mor, hur hon reagerar och agerar. Mary är en ung kvinna på 20 år som mördas, brutalt och skongingslöst. Hennes mor Margaret är en medelålders läkare, psykiatriker, som inte reagerar som de flesta andra i hennes situation. Historien slutar inte med att den skyldige grips och rannsakas. För där tar det ju inte slut, inte alls. Så vitt jag vet är författaren debutant. Det är mycket skickligt gjort av en debutant, att få ihop den här historien. En verklig sträckläsningsbok.

Aino Trosell: Ytspänning. Aino Trosell har skrivit sinåttonde roman som är en oerhört spännande berättelse med en så osannolik men ändå helt trolig historia. Det är mycket skickligt gjort, trots att hon inte alls följer några vanliga mallar för thrillers utan har valt sin alldeles egna stil. Hon skriver om ett gäng dykare som får ett uppdrag på en norsk oljeplattform. Väl där händer helt oväntade och de mest osannolika händelser, men det är så bra berättat att det ändå känns vederhäftigt. Och det är dessutom oerhört gastkramande. Hon vet också mycket väl vad hon skriver om.


Andra bra deckare:

Håkan Nesser: Kvinna med födelsemärke. Äntligen får vi hämnd!

Patricia Cornwell: Deckare om rättsläkaren Kay Scarpetta.

Sue Grafton: Från A till Z om Kinsey Millhone.

Tony Hillerman: Alla hans deckare som utspelar sig bland navajoindianer i USA.

Michael Connelly: Blodspår. Spännade och ömsint, och en otrolig historia.

Helen Tursten: Nattrond. Lika bra som Den krossade tanghästen

Inger Frimansson: Mannen med oxhjärtat. Om mannen som har så svårt att hantera sina besvikelser. Men ingenting är som det verkar.

Julia Wallis Martin: Fädernas synder.

Peter Robinson: Cold is the grave.

Jeffery Deaver: Stenapan

Åsa Larsson: Solstorm.

Kjell Eriksson: Prinsessan av Burundi.

Sara Paretsky: Total recall

Joyce Carol Oates: Brudgummen.

Birgitta Edlund: Den badande kocken.

Ian Rankin: När mörkret faller.

Håkan Nesser: Kära Agnes!

Aino Trosell: Se dem inte i ögonen.

Kjell Ola Dahl: En liten gyllene ring.

Leif GW Persson: Mellan sommarens längtan och vinterns köld.

Henning Mankell: Innan frosten

Denise Mina: Exil

Dennis Lehane: Rött regn.

Peter Robinson: In a dry season

Faye Kellerman: The forgotten.

Jonathan Kellerman: Billy Straight.

Anne Holt: Det som tillhör mig

Thomas Kanger: Sjung som en fågel

Ingrid Kampås: Hjärta av is

Karin Wahlberg: Hon som tittade in

Kjell Eriksson: Stenkistan

Ian Rankin: Förlorade själar

Scott Turow: Fädernas lagar

Anne Holt/Berit ReissAnderssen: Utan eko

Marianne Berglund: Den förlista

Clare Francis: I dödens närhet

Douglas Kennedy: The big picture

Håkan Nesser: Svalan, katten, rosen, döden

Ian Rankin: Den hängande trädgården

Kjell Eriksson: Den upplysta stigen och Jorden må rämna

Thomas Kanger: Första stenen

Julie Parsons: När tiden är inne

Birgitta Edlund: Den ammande polisen

Karin Alvtegen: Saknad

Suzanne Berne: A crime in the neighborhood

Michael Connelly: Svart is och Svart eko

Anne Holt: Död joker

Håkan Nesser: Ewa Morenos fall

Roy Jacobsen: Ismael

Håkan Nesser: Flugan och evigheten

Julie Parsons: Mary, Mary

Aino Trosell: Ytspänning