IT och jag

- en medelålders morsas historia

Dator har jag använt sedan 1988. Då lärde jag mig skriva i ett ordbehandlingsprogram. På våren det året bytte jag jobb och fick lära mig redigera på dator, Desk Top Publishing, på pc i Ventura. Då gjorde jag bland annat kommunens personaltidning.
Jag började frilansa och skaffade en Macintosh och programmet Quark Xpress, som jag fortfarande använder i jobbet.
I maj1999 köpte jag en ny iMac här hemma. Det är sååå kul att ha en så bra dator till sitt förfogande!
Min erfarenhet från över tio års användning av Mac är bara positiv. Macen är så lätt att använda. Det är enkelt att ha struktur i innehållet. Programmen är lätta att lära sig. Och så blir det så snyggt, det man gör.

1995 kom jag första gången i kontakt med Internet, i mitt arbete som journalist på Västerviks-Tidningen. När jag väl upptäckte det blev jag så nyfiken och bestämde mig för att jag skulle lära mig det. Så jag skaffade mig en enkel instruktionsbok och satt och surfade på kvällarna. Efter det har jag varit fast. Mer och mer har jag använt Internet i jobbet. Och året efter skaffade vi Internet hemma.
1997 skaffade jag mig en egen e-postadress på Hotmail. Samtidigt gjorde min äldste son min första hemsida och vi la ut den på Passagen. Inte var den så kul, men snygg. Han är duktig, sonen. Jag uppdaterade den några få gånger, med hjälp av sonen. Och en decemberdag 1997 fick jag ett mail från en som kollat in min hemsida. Wow! Någon hade sett mig därute!

På tidningen gör jag varje vecka, sedan några år tillbaka, en IT-spalt på tisdagarna, numera en IT-sida. Oftast med tips på intressanta web-adresser, men även med artiklar om IT. Tipsa mig gärna!
I september -98 gick jag en IT-kurs för journalister i Visby och fick lära mig mer om både konstruktivt sökande på nätet och vilken nytta jag kan ha av allt annat därute i cyberrymden. Tack Tomas! Efter det kom jag igång mer med mailkontakter. Jag vågade mig in i diskussionsgrupper och ut på chatten. Jättekul.
Numera är jag med i flera mailinglistor, ägnar säkert minst en timme om dagen till att läsa och skriva mail. Och har vant mig vid att skicka e-post och fråga om enkla saker i jobbet, i stället för att ringa, bli slussad genom en växel, prata runt lite och sedan få det svar jag vill ha. Eller skickad vidare eller "jag ringer senare".

Och jag har träffat en hel del nya bekanskaper via nätet.

Jag har också fått en kick att ta itu med min stackars hemsida igen, en totalrenovering för fjärde gången. Sonen gjorde en ny och häftig version åt mig f1998, i Dream Weaver, men det blev inte helt bra med ramen längst upp, den gick inte att läsa i vissa webläsare. Fast den var jättesnygg.
"Jag kan själv" tänkte jag. Men det gjorde jag först efter att ha fått kontakt med en annan 50-talist, Gunilla i Luleå. Jag tänkte faktiskt att "kan hon så bra, så kan jag nog också lära mig". Så jag satte mig med html-boken och gjorde om ingångssidan på min hemsida i våras. Och det blev ganska bra, jag var nöjd ett tag i alla fall. Jag började planera mer som jag ville ha på min hemsida. Bland annat artiklar jag skriver och skrivit. Och lite om min tid till sjöss och i England som au-pair i början av 70-talet.

Förra året omarbetade jag min hemsida för fjärde gången, den här gången i programmet GoLive som jag verkligen gillar sedan jag kommit underfund med det. Det påminner en hel del om Quark Xpress, vilket gör det lättare för mig att hantera.
Jag uppdaterar då coh då, bygger om och lägger ut nytt, när jag har tid. Ibland känns det som ett enda virrvar, ibland känns det strukturerat och hyperklart.

Nätet har blivit den nya mötesplatsen, på många olika plan. Det är mycket kontaktskapande och samtidigt är det lätt att fastna i cyberrymden och glömma den verklighet vi har inpå knuten. Jag kan åsidosätta mycket för att ta mig tid där ute, eller med min hemsida.
Men nätkontakterna är också verkliga. Det är ju vanliga människor där ute i andra ändan, vilket man kanske glömmer. Visserligen har vi inte träffats, i de flesta fall, och jag vet ofta inte hur du ser ut, men vad spelar det för roll. Jag har fått ett oerhört stort stöd i livet genom mina nätkontakter. Och mycket kul och trevligt också.
Jag tror att Internet är bra för mänskligheten. Vi har kontakter över hela jorden, vi kan lätt finna likasinnade, oavsett var vi bor. Du har ju hittat mig nu.

Tillbaka till startsidan

Tillbaka till startsidan