| Till boktips Till deckare Flera nya!! Till drömmen om fritidshuset Till Tillvarons atlas Till Nostalgiboken Till Peyton Place Till Elsie Johanssons trilogi om Nancy. Den måste läsas! Till En bok om att läsa landskapet Till tidigare boktips Till startsidan |
||||||||||
| Edsbruk
ett brukssamhälles historia |
||||||||||
| Min förre arbetskamrat Bengt O. Edberg i Gamleby har skrivit en bok om sin hemort: Edsbruk ett samhälles uppgång och fall. Boken har han gett ut på eget förlag, nu i sin andra upplaga. Efter att ha läst boken blev jag helt enkelt tvungen att åka dit och se mig omkring, upptäcka detaljerna jag annars inte hade sett. För givetvis blev jag nyfiken på hur det ser ut här. Jag har passerat flera gånger, några gånger stannat till men inte ofta. En vacker sommardag kan man strosa runt i ruinerna efter den gamla brukssmedjan i Edsbruk. Smultronen lyser röda och vattnets brus bryter tystnaden men inte stillheten. Här hörs inte längre dunket och slamret från det gamla järnbruket och inte heller de moderna industriljuden från pappersmassefabriken som las ner för drygt tio år sedan. Om hur det var innan ljuden försvann och tystnaden sänkte sig över bruksområdet berättar Bengt O. Edberg i sin bok. Vissa uppgifter är uppdaterade och ett helt nytt kapitel har tillkommit om vad som hänt sedan den första upplagan kom ut 1993. Edsbruks historia är intimt förknippad med bruket. Industrisamhället Edsbruk föddes med bruket 1670. Efter 230 år övergick verksamheten från järnbruk till pappersmassefabrik. Järnbruket bytte ägare ett antal gånger och blomstrade. Storhetstiden kom under senare halvan av 1800-talet då de tekniska framstegen var stora. Men efter avregleringen ökade konkurrensen och brukets verksamhet byttes till framställning av pappersmassa på 1890-talet. Järnbruket las ner 1899. Pappersmassefabriken var igång i hundra år, men med flera avbrott. Bland annat 1933 och under kriget på 40-talet. Bruket bytte ägare flera gånger under 1900-talet och 1978 tog de anställda över driften. Efter några år blev det privat ägo igen. Några dramatiska år följde fram till den slutliga nedläggningen 1992. Då hade tätorten närmare 400 invånare. I dag är det under 300. På 1930-talet hade församlingen omkring 2500 invånare, i dag har det sjunkit till omkring 900. I flera kapitel kan vi också läsa om arbetarna och den fackliga historien. Men boken handlar om hela Västra Eds socken runt och mellan Storsjön och Syrsan, med hamnen i Helgenäs, de stora godsen och gårdarna som Stensnäs, Forsby, Marieholm, Tindered, Bankestad, Hellerö med flera, ångbåtarna på Storsjön och järnvägen mellan Edsbruk och Helgenäs, om idrottsföreningen, företagen, kommunpolitiken och mycket annat. Samhället Edsbruk är navet i denna bygd, med sin skola, affär och annan samhällsservice. Före brukets tid var Ed en köping under Västervik och en viktig handelsplats i historisk tid. I bygden finns flera fornlämningar och en av Eds stora mark- och gårdsägare var riksdrotsen Bo Jonsson Grip på Vinäs, Sveriges genom tidernas störste markägare och verksam på 1300-talet. Författaren för bland annat fram tanken att det gamla Ed med sin marknad och som centralpunkt i den här herrgårdsbygden en tid konkurrerade med Gamleby och Västervik som centralort i Tjust. Detta är en bok om en hembygd, författarens eget Edsbruk. Här finns alla detaljerna i historien, de intressanta människorna, anekdoterna och berättelserna om socknen. Och för att göra en sådan här bok intressant för en vidare läsekrets krävs också det som har ett allmänt intresse och som sätter in de lokala uppgifterna i ett större perspektiv. Det gör Bengt O. Edberg och därmed blir boken intressant även för en läsare som inte har anknytning till orten. Det enda jag faktiskt saknar i boken är en nutida karta över socknen. Det hade varit ett perfekt komplement. EVA JOHANSSON |
||||||||||
![]() |
||||||||||
| Bruksdammen i Edsbruk och Bengt O. Edbergs bok. Läs den! | ||||||||||
![]() |
||||||||||
| Kvarnen och murarna av den gamla smedjan vid bruksdammen. | ||||||||||
![]() |
![]() |
|||||||||
| Idag är den gamla pappers-massefabriken öde och tyst. | Det växer ett träd på den lilla balkongen mitt i bilden. | |||||||||