Kabinett

Det finns två typer av kabinett:

Kanaler

För mobiltelefoni tilldelas speciella frekvensområden som den ska arbeta inom. Ett sådant frekvensområde är i sin tur uppdelat i kanaler, som är separerade med flera kHz från varandra.

I ett mobilnät delas kanalerna in i två huvudtyper; styrkanaler och trafikkanaler.

Styrkanaler

Varje cell använder minst en kanal som styrkanal. På en sådan kanal sänder basstationen kontinuerligt en identitetssignal som moblilerna använder för att låsa sig till just denna cell. Styrkanaler används också för paging-anrop. Antalet styrkanaler i en cell varierar beroende på vilken accessteknik som används och beroende på förväntad anropsintensitet.

Trafikkanaler

När uppkopplingssignaleringen är avklarad tilldelas mobilen en annan kanal som kallas för trafikkanal för själva samtalet. Antalet trafikkanaler i en cell varierar med förväntad trafikintensitet i cellen.

GSM banden är uppdelade i kanaler och kanalena skiljer sig med 200 kHz mellan. Nedan följer beskrivning på kanalerna för de olika banden:

  1. GSM 900:
    2.

    E-GSM

    Frekvens (MHz)

    ARFCN
     

    925.2+0.2*k (k=0,1,2..)

    975£ ARFCN£ 1023
     

    935.0+0.2*k

    0£ ARFCN£ 124

    GSM-R

    921.2+0.2*k

    955£ ARFCN£ 1023
     

    935.2+0.2*k

    0£ ARFCN£ 54

    P-GSM

    935.0+0.2*k

    0£ ARFCN£ 124

    R-GSM

    921.2+0.2*k

    955£ ARFCN£ 1023
     

    935.2+0.2*k

    0£ ARFCN£ 124

    Här är en tabell över de tre kanalena BMT:

     

    Botten kanal (B)

    Mitt kanal (M)

    Topp kanal (T)

    E-GSM

    975 (880.2 MHz)

    38 (897.6 MHz)

    124 (914.8 MHz)

    GSM-R

    955 (876.2 MHz)

    1017 (888.6 MHz)

    54 (900.8 MHz)

    P-GSM

    1 (890.2 MHz)

    63 (902.6 MHz)

    124 (914.8 MHz)

    R-GSM

    955 (876.2 MHz)

    28 (895.6 MHz)

    124 (914.8 MHz)

  2. GSM 1800:

    3. Frekvens: 1710.2+0.2*k (k=0,1,2…); 512£ ARFCN£ 885 (RX)

    Botten kanal (B): 512 (1710.2 MHz)

    Mitt kanal (M): 699 (1747.6 MHz)

    Topp kanal (T): 885 (1784.8 MHz)

    Frekvens: 1805.2+0.2*k (k=0,1,2…); 512£ ARFCN£ 885 (TX)

    Botten kanal (B): 512 (1805.2 MHz)

    Mitt kanal (M): 699 (1842.6 MHz)

    Topp kanal (T): 885 (1879.8 MHz)

  3. GSM 1900:

Frekvens: 1930.2+0.2*k (k=0,1,2…); 512£ ARFCN£ 810 (TX)

Botten kanal (B): 512 (1930.2 MHz)

Mitt kanal (M): 661 (1960.0 MHz)

Topp kanal (T): 810 (1989.8 MHz)

Frekvens: 1850.2+0.2*k (k=0,1,2…); 512£ ARFCN£ 810 (RX)

Botten kanal (B): 512 (1850.2 MHz)

Mitt kanal (M): 661 (1880.0 MHz)

Topp kanal (T): 810 (1909.8 MHz)

Kanalkodning

Kanalkodning används för att skydda mot fel som uppstår på grund av brus i mottagen signal. Speciellt kan man "rädda hem" data som sänds i fädningsdippar där bitfelshalten är nära 50% för okodad transmission. Kanalkodning används även för felupptäckt, dvs utan rättning. Det finns i huvudsak två typer av kanalkodning:

Båda dessa kodningstyper kan avkodas med s.k. hård eller mjuk avkodning. Där mjuk avkodning är mera komplicerad, men ger bättre prestanda. I GSM används både block – och faltningskodning. Blockkodning används för felupptäckt och faltningskodning för felrättning.

Kanalseparation

I ett mobilnät är kanalerna separerade flera kHz från varandra. Exempelvis är kanalseparationen för GSM 200 kHz.

Klusterstorlek

Är antalet celler med olika kanaltilldelning. Klusterstorlek N påverkar direkt förhållandet mellan upprepningsavståndet D och cellradien r.

D/r=√3N

Kodhastighet

Är samma som antalet bitar in dividerat med antalet bitar ut.

Kodning

Är en metod att förbättra prestanda hos den utsända signalen. Principen för kodning är välkänd: förutom informationssymbolerna sänds ytterligare s.k. checksymboler över kanalen. Checksymbolerna beräknas på sändarsidan ur informationssymbolerna. På mottagarsidan är nu informationen överbestämd och kan beräknas med algebraiska metoder, även om vissa av informations- eller checksymbolerna saknas eller tas emot felaktigt. Man skiljer mellan block- och faltningskoder. I GSM används både block- och faltningskodning.

Kodningsvinst

Vilken signalbrusförhållande krävs för att uppnå en viss bitfel-sannolikhet (Pb) jämfört med signalbrusförhållande utan kodning.

Kodningsvinst=(Eb/N0)utan kodning-(Eb/N0)med kodning

Kretsförmedling

Disponerar i princip ett samtal mellan en informationskälla och en informationsmottagare en kontinuerlig förbindelse under samtalets varaktighet.

Kryptering

Skydda information genom att göra den svårläslig för utomstående som inte har rätt kodnyckel för att göra den läslig.

Mujde Rashid

mujde_rashid@hotmail.com
PreviousNext