- miljöhot
- miljöordlista

Besök även miljöportalen ecobell

| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N |
| O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö |

- A -

AFE, ämnen som alkylfenoletoxylater, tillhör gruppen tensider, d v s bland annat minskar ytspänningen och löser smuts. Vid nedbrytning av tensider bildas nya stabila föreningar. AFE förekommer i rengörings- och bilvårdsmedel. Medverkar till att reningsverkens processer försvåras.

Aceton är ett lösningsmedel som är att betrakta som miljöfarligt. Används oftast till färgborttagning. Ett exempel är nagellacks- borttagning där vi, bara i Sverige, använder 150 ton per år. Överblivna rester lämnas till miljöstationen eller återvinningscentralen

Ackumulation Nettoökning per tidsenhet av mängden av ett material i samhället (mängden inflöde minskat med mängden utflöde)

Ackumulerat Den totala mängden av ett material i samhället.

Aerob. Med syre. Se även motsatsen anaerob.

Alfastrålning av är en form av joniserande strålning som består positivt laddade partiklar vilka är farliga bl a om de kommer i kontakt med lungorna.

Alkalier starkt är fettlösande ämnen som i koncentrerad form är frätande. Används främst i maskindiskmedel men även i tvätt- och rengöringsmedel. Till alkalier hör bland annat ammoniak, natriumhydroxider (lut, kaustik soda) och natriumkarbonater (soda, målarsoda). Rester lämnas till återvinningscentralen.

Allemansrätten En gammal hävd som talar om vilka regler gäller när man befinner sig i skog och mark. Allemansrätten talar bl a om var man får göra upp eld, tälta o s v.

Aluminium en rad är ett av våra grundämnen. Normalt ingår den i olika kemiska föreningar. Vid låga pH-värden (försurning) löses dock aluminium ut och kan ge förgiftningsskador på bl a växtrötter.

Amalgam är samlingsnamnet på legeringar som innehåller kvicksilver. Vanligtvis förknippas det med tandfyllningar.

Ammoniak är en vattenlöslig gas som används i många rengöringsmedel. Är i koncentrerad form starkt frätandekan ge och skador på ögon och andningsorgan. Bidrar även till eutrofiering (övergödning) av sjöar och vattendrag.

Anaerob. Utan syre. En anaerob miljö är med andra ord en helt syrefri miljö. I sådana miljöer klarar enbart vissa mikroorganismer av att leva.

Aromatiska Svårnedbrytbara lösningsmedel, aromatiska kolväten. kolväteföreningar som är mycket hälsofarliga och kan ge upphov till cancer och nervskador. Finns bl a i lösningsmedel, bensin och färger.

Arsenik är ett grundämne som är mycket giftigt. Man använder arsenik bl a för impregnering av trä. Kända toxiska effekter är bl.a: Hudirritation, hudcancer, ev även lungcancer, neurologiska störningar, missbildningar hos djur. Är genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Asbest består av mikroskopiska fibrer från silikatmineral. P g a sin värmeisolerande och eldfasa förmåga användes det tidigare till bl a bromsbelägg och byggnadsmaterial. Asbest kan dock ge upphov till cancer om det inandas och är numera förbjudet som byggnadsmaterial. Arbetarskyddsstyrelsen eller miljökontoret ger råd vid rivning av byggmaterial som innehåller asbest.

Atmosfär Gashöljet runt jorden (se även Stratosfär, Troposfär).

Atom. Är den minsta enheten, den minsta byggstenen, i ett grundämne som fortfarande har kvar det specifika ämnets alla kemiska egenskaper.

Avfall Restprodukt som kasserats för att omhändertas och som därvid bedömts sakna bruksvärde. Enligt EU:s direktiv 91/156/ EEG är avfall "varje föremål, ämne eller substans som anges i bilaga 1 och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med". I bilagan uppräknas 16 olika avfallskategorier Den 16:e kategorin omfattar "samtliga material, ämnen och produkter som inte omfattas av någon av de 15 kategorierna. Här är avfall synonymt med något innehavaren önskar eller måste kvittbli. När det uppstår en avsikt att behandla denna fraktion omvandlas avfallet till returprodukt eller brännbar fraktion. Avfall som inte behandlas deponeras

Avfettningsmedel. Används främst vid bilrengöring för att lösa upp smuts och asfalt. Många avfettningsmedel innehåller ämnen som är skadliga för miljön och bör ej komma ut i grundvattnet.

Användare Person som använde något. Här: varje person (fysisk eller juridisk) som använder en vara för det ändamål/funktion varan är tillverkad. Med användare avses alltså inte Lex. den som skaffar sig en vara i syfte att sälja den vidare eller för att låta den ingå som en delmängd i en annan vara som i sin tur ska säljas (sådana aktörer kallar vi producenter).

- Tillbaka -

- B -

Bas, basisk Motsatsen . En vätska med högt pH, d v s pH över 7. syra.

Batteriholkar. Röda lådor (typ "postlådor") där man slänger kasserade batterier.

Begränsningslistan: En förteckning över ämnen som är förbjudna eller vars användning är inskränkt. Utgiven av Kemikalieinspektionen.

Behov Förklarar människors och djurs målinriktade beteende. Man brukar skilja mellan blologiska behov (Tex. hunger, törst, sexualitet) och psykologiska och sociala behov (Tex. behov av trygghet och uppskattning).

Bekämpningsmedel. Indelas i tre klasser (1-3) där klass 3 är den minst farliga och den enda som får användas av allmänheten. Rester av bekämpningsmedel lämnas till miljöstation / återvinningscentral.

Bequerell. Ett mått på hur snabbt alfastrålning sönderfaller. Mäts i antal sönderfall per sekund och m3 luft.

Beryllium, metall. Kända toxiska effekter är bl.a: lunginflamation. Är genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Bioackumulering. Ansamling av ett eller flera ämnen i kroppen. D v s ämnen utsöndras ej utan lagras upp, framförallt i kroppens fettvävnad. Detta är vanligt när det gäller många miljö- och hälsofarliga ämnen där ackumuleringen efterhand kan ge upphov till förgiftningsskador.

Biobränslen. Biologiska bränslen som räknas som förnyelsebara under överskådlig framtid. Hit hör bl a ved, flis, halm, träpulver, energiskog och energigräs.

Biodynamisk odling. Odling utan tillsatser av konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.

Biologiskt nedbrytbart betyder att ett ämne på naturlig väg kan brytas ned till andra ämnen och härmed mista sin ursprungliga funktion. Ger dock ingen garanti för att ämnet inte är miljöfarligt.

Biosfär Alla levande organismer. Dessa kan delas upp i den del som styrs och ordnas av människan och den "fria" naturen

Blekmedel används bl a i tvättmedel för att bleka fläckar som är svåra att tvätta bort. Används blekmedel till kulörtvätt kommer även färgen efter hand att blekas. Ett alternativ är att vid behov använda separata blekmedel och annars använda ett tvättmedel utan blekmedel. Oavsett hur man gör bör man se till att använda ett blekmedel som ej innehåller klor eller perborater, välj istället blekmedel med perkarbonater eller peroxider.

Bly är ett av våra grundämnen. Det är även en farlig tungmetall. Kända toxiska effekter är bl.a: blodkroppsbildning, störiningar av centrala nervsystemet. Är genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Blåbetong. Gasbetong som p g a sitt innehåll av alunskiffer är mycket rik på det radioaktiva grundämnet radium. Radium bildar när det sönderfaller radon.

Brännbar fraktion De restprodukter som avses att nyttjas för energiutvinning (bränslefraktion) eller endast bränns i syfte att minska i volym.

BS 7750 British Standards Institutions standard för miljöledning och -revision.

Buffertförmåga, buffertkapacitet. Markens förmåga att motstå förändringar i surhetsgrad.

Bärkraftig utveckling Även hållbar eller uthållig utveckling, eng. sustainable development: Att den samlade miljöpåverkan från verksamheterna inom olika delar av samhället ska r ymmas inom ramarna för vad människan, samhället och naturen tål på lång sikt.

- Tillbaka -

- C -

CFC (freon). Klorfluorkarbonater, d v s föreningar bestående av klor, fluor och kol. CFC-föreningar stiger upp i atmosfären där de dels bidrar till att öka växthuseffekten genom att fungera som s k växthusgaser, dels bryter ned ozonmolekylerna i det livsviktiga ozonskiktet.

CMC. Cellulosapolymerer. Används i tvättmedel för att undvika att lösgjord smuts åter fastnar på tvätten. Anses ej utgöra något miljöhot.

CO Koloxid

CO2 Koldioxid

Citrat. Citronsyrans salt. Ingår ibland i tvättmedel.

Citronsyra. Organisk förening som är helt biologiskt nedbrytbar. Citronsyra kan till exempel användas för att lösa kalkavlagringar i duschar, kaffebryggare etc.

- Tillbaka -

- D -

dB Logaritmisk storhet för mätning av ljud. Mätetalen vägs ofta för att ta hänsyn till människans psykologiska upplevelse av ljudet, t. ex. som dB( A)

DDT. Ett miljögift. DDT är förbjudet sedan 1970.

Dematerialisering Att minska användningen av material. Främst syftas på användningen av icke förnybar nyråvara. Centralt för dematerialisering är att minskad användning ska kunna ske med effektiviseringar.

DPTA. Dietylen-triamin-penta-acetat. Ersätter fosfatet i vissa tvättmedel. Bryts dock ned mycket långsamt i reningsverken.

Dagvatten. En gemensam term för regn-, smält och dräneringsvatten.

Dammkvalster. Mikroskopiskt små spindeldjur som lever i damm och som kan orsaka allergier.

Denaturerad sprit. Etanol som genom tillsatser av olika ämnen gjorts odrickbar.

Deponering Placering av avfall Inom avgränsat område, antingen permanent eller under iakttagande av samma miljöskyddskrav som vid permanent placering.

Desinfektionsmedel. Rengöringsmedel som används för att döda bakterier och andra mikroorganismer. Exempel på desinfektionsmedel är t ex etanol.

Diklormetan. Cancerframkallande klorväteförening som kan förekomma i färg- och fettborttagningsmedel.

Dilutin. Ett lösningsmedel som är skadligt, både för miljön och hälsan. Rester lämnas till miljöstationen.

Dioxiner. Klorföreningar. Finns 210 st olika varav ett dussintal är mycket giftiga. Dioxiner kan t ex bildas vid sopförbränning, klorblekning och av avgaser.

Dold deponi En användning av ett återvunnet material som baserar sig på ett skapat behov, vilket inte hade funnits om inte restprodukten funnits. Vad som är dold deponi och inte sekundär materialåtervinning måste avgöras från fall till fall.

- Tillbaka -

- E -

EDTA. Etylen-diamin-tetra-acetat. Används ofta i tvättmedel som avhärdare, d v s för att undvika kalkutfällning. Ersätter i vissa fall fosfater. EDTA binder tungmetaller. Då reningsverken ej klarar av att bryta ned EDTA innebär detta att tungmetaller kan transporteras genom reningsverken och ut i naturen.

EPS. Expanderad polystyren. Frigolit. Polystyrenplast som, med hjälp av pentangas, fått "jäsa".

Ekoeffektivitet Ett mått på förmågan att leverera prisvärda produkter och tjänster som tillfredställer människors behov och tillför livskvalitet, samtidigt som de successivt minskar ekologisk påverkan och resursförbrukning genom hela livscykeln till minst en nivå som motsvarar jordens bärkraft.

Ekologi. Läran om de levande organismernas samspel med varandra och med sin miljö.

Ekologisk ryggsäck Den materia och energi som har omsatts och blivit avfall i processen att ta fram en viss mängd material.

Ekosystem. En del av naturen som omfattar alla levande organismer som lever i den specifika delen, samspelet mellan dem och deras samspel med den "icke-levande" delen. Ett ekosystems storlek beror helt på vad man väljer att undersöka. Härigenom kan man se hela jordklotet som ett ekosystem likaväl som man kan se en sjö eller ett träd som ett ekosystem.

EMAS Eco- Management and Audit Scheme, EU: s miljölednings- och miljörevisionsordning. I sin ursprungliga form har EMAS varit, och är fortfarande, inriktad på industrisektorn, där man har den längsta erfarenheten av att tillämpa miljöledning och miljörevision. Försök pågår dock inför den revision av EMAS som förväntas ske 1998 med utvidgning av systemet att omfatta även verksamheter som bl. a. transporter, tjänster och offentlig förvaltning.
Enligt EMAS- förordningen kan företag på frivillig basis registrera sina anläggningar i systemet. Det krävs då bl. a. att företaget antar en miljöpolicy för hela företaget, samt för den aktuella anläggningen:

• Gör en miljöutredning och fastställer miljömål.
• Inför ett miljöprogram och ett miljöledningssystem i syfte att förverkliga miljöpolicy och miljömål.
• Genomför miljörevisioner.
• Upprättar en miljöredovisning.
• Låter en ackrediterad miljökontrollant granska och godkänna miljöpolicy, miljöprogram, miljöledningssystem, miljöutrednings- eller miljörevisionsförfarandet och miljöredovisningen.
• På lämpligt sätt sprider den godkända miljöredovisningen till allmänheten.

Emission. Spridning av ämne eller energi till omgivningen, utsläpp av t ex en förorening.

Emittera. Att förorena.

Emulgeringsmedel. Medel som finfördelar t ex fett. Finfördelning sker bl a med hjälp av tensider.

End of pipe Med uttyck som "end of pipe-lösningar" och end-of pipetänkande" etc avses att lösningarna respektive tänkandet är inriktat på åtgärder i slutet av en varas eller ett materials linvlängd eller flöde i samhället - att åtgärda problemen när de uppkommer. Detta skall jämföras med lösningar eller tänkande som är inriktade på att förebygga problem genom att vidta åtgärder i början av en varas eller materials livscykel

Energiutvinning: När ett materials energiinnehåll tas tillvara vid t ex förbränning.

Energiåtervinning: Nyttiggörande av energi som annars skulle lämnat en process utan att tillvaratas.

Enzymer. Proteinmolekyler som fungerar som acceleratorer vid kemiska föreningar, d v s enzymerna påskyndar en reaktion utan att själva medverka i den.

Etanol. Alkohol som ofta används i lösningsmedel och som konserveringsmedel i rengöringsprodukter. Kan även användas som bränsle och ger då inga utsläpp av sot eller svavel samt inget tillskott av koldioxid.

Etylenglykol. Används som lösningsmedel samt som frostskyddsmedel i bilens kylarsystem. Är mycket giftigt. Ersättningsmedel finns, t ex propylenglykol.

Eutrofiering. Tillgången till kväve är begränsande för tillväxten i de flesta naturliga ekosystem, och växtligheten svarar snabbt på förändrad kvävetillgång – s. k. övergödning. I dag har tillförseln av kväve till sjöar, grundvatten och mark i vissa delar av södra Sverige redan passerat gränsen för vad växterna kan tillgodogöra sig. Från att ursprungligen ha varit ett lokalt fenomen, med övergödning från jordbruket av begränsade markområden, har problemet nu växt till regional skala, när allt större områden påverkas av kvävenedfall från luften.
Ökad kvävetillgång och snabb tillväxt gör att blad och barr åldras snabbare och faller av, frostkänsligheten hos träd ökar och motståndskraften mot parasiter minskar. Alger och andra mikroorganismer börjar uppträda på t. ex. barr och trädstammar, och med tiden konkurrerar kväveälskande växter ut andra i ekosystemen så att artsammansättningen förändras i grunden. Kväveoxid i vatten bildar nitrat, som när det läcker ut i grundvattnet försämrar dricksvattenkvaliteten.
Även i vattendragen orsakar kvävetillförseln obalans. Kvävetillförseln leder till ökad produktion av biologiskt material som förbrukar mycket syrgas vid nedbrytningen, och den syrebrist som då kan uppstå dödar bottenlevande fiskar och kräftdjur. Kväveälskande växter breder ut sig på bekostnad av andra, och ett uppmärksammat fenomen de senaste åren är massutveckling av vissa havsalger (” algblomning”).

- Tillbaka -

- F -

Flamskyddsmedel. Olika medel som används för att tyger etc ska bli mindre lättantändliga. Många av dessa medel innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen som t ex klorföreningar.

Flyktiga organiska ämnen (VOC) Benämning på en mängd olika föreningar. I kategorin ingår de flesta kolväten (HC). De avges vid ofullständig förbränning av fossilt bränsle – i flygsammanhang framför allt då motorn går på lägre varv och temperaturen i motorns brännkammare är låg. I kategorin ingår också alla sorters lösningsmedel som avdunstar från t. ex. rengöringsmedel och färger.
VOC bildar tillsammans med kväveoxider och solljus marknära ozon (se detta begrepp). Klorhaltiga lösningsmedel bidrar dessutom till uttunningen av ozonskiktet (se detta begrepp). Många beståndsdelar i lösningsmedlen ger också direkta skador, t. ex. bladfällning hos växter och förgiftning av fisk och däggdjur.

Formaldehyd, Formalin. En färglös gas som bl a används som konserveringsmedel t ex i lim, lack, rengöringsmedel, färg etc. Är klassat som allergi- och cancerframkallande.

Fosfat. Salt av fosforsyra. Är ett närsalt som används i bl a tvättmedel där det fungerar som avhärdare, mjukgörare och smutsbärare. Kan bidra till övergödning av sjöar och vattendrag. I reningsverken renas dock avloppsvattnet från fosfater. Om du har egen avloppsanläggning bör du dock se till att använda tvättmedel med låg fosfathalt.

Fosfor. Ett grundämne samt ett viktigt näringsämne. Ingår i cellerna hos både växter och djur. Fosfor är nödvändigt för många av de reaktioner som sker inom organismerna. Ingår ofta i gödselmedel, t ex NPK (där P står för Fosfor). Vid för höga gödselgivor riskerar dock näringsämnena att lakas ut till sjöar och vattendrag där det kan bidra till övergödning.

Fossila bränslen. Bränslen som bildas av resterna av miljontals år gamla växt- och djurdelar. Hit hör olja, kol och gas. Innehåller svavel vilket medför att de, vid förbränning, bidrar till försurning.

Fotokemisk Om process, reaktion etc. som framkallas genom absorption av solstrålning.

Fotosyntes. Den reaktion som sker i de gröna växterna då de, med hjälp av solenergin, omvandlar koldioxid och vatten till socker och syrgas. Reaktionen sker i växternas kloroplaster, d v s där växternas gröna färgämne (klorofyll) finns.

Free rider Med free rider avses en aktör som förväntas ta sin del av ett ansvar som åläggs hans aktörskategori (tex. en producent som förväntas ta sin del av producentansvaret) men som inte gör det. Följden blir att andra som tar ansvar (tex. producentens konkurrenter) åsamkas kostnader som inte på motsvarande sätt drabbar free ridern. Och om de aktörer som tar ansvar lyckas nå ett för hela aktörsgruppen uppsatt gemensamt mål, så kan man säga att free ridern "åker snålskjuts" på hans konkurrenters bekostnad.

Freoner. Se CFC.

Frigolit. Se EPS.

Fri natur Av människan icke styrd natur, villket inte innebär att den är opåverkad av mänsklig aktivitet, tex i form av föroreningar

Ftalater. Organiska föreningar som används bl a som mjukgörare i viss plast (främst PVC). Svårnedbrytbara.

Funktion Bestämd (tilldelad) uppgift. Här: något eller någon som tillgodoser ett behov.

Förnyelsebar material/ (natur)resurs. Ett material som av naturen kan processas i naturens kretslopp med en tidslängd som anses överblickbar. Processen innebär att råvaran återkommande kan hämtas i vissa mängder från naturen, om naturens förutsättningar inte ändras. Exempel är biomassa i form av djur och växter samt vatten. Ett annat namn är flödesresurser. Vind-, sol-, och vattenkraft hör hit.

Förorening Ämne, vanligen restprodukt, som spritts så mycket i ett annat ämne eller system att användbarheten förändrats i oönskad riktning

Försurning. En kemisk reaktion som innebär att pH- värdet i sjöar, grundvatten och mark sjunker under inverkan av salpetersyra, som bildas ur kväveoxider, och svavelsyra, som bildas ur svaveldioxid.
Markförsurningen ger indirekta effekter på vegetationen, medan det sura nedfallet på barr- och bladytor ger direkta effekter på vegetationen. I sjöar och vattendrag minskar artrikedomen. Försurningen orsakar en ökad urlakning av näringsämnen i marken samtidigt som löslighet av tungmetaller och aluminium i marken ökar, vilket kan leda till minskad rottillväxt och därigenom minskat näringsupptag. Dessutom påverkas mikroorganismernas aktivitet, så att deras förmåga att bryta ned organiskt material minskar.
Surt nedfall angriper också järnkonstruktioner och föremål av kalksten och marmor som t. ex. statyer och fasadornament.

- Tillbaka -

- G -

Genotoxisk giftig för arvsmassan

Glycerol. En alkohol. Används som lösningsmedel. Större utsläpp kan leda till syrebrist i grundvatten och mindre vattendrag, eftersom nedbrytningen av glykolen kräver syre.

Grundämnen. Ämnen som kännetecknas av att de ej, på kemisk väg, kan sönderdelas i enklare ämnen utan att mista sina kemiska egenskaper.

Gränsvärde: Den högsta tillåtna genomsnittskoncentrationen av ett ämne i något annat medium, t ex luft eller vatten.

- Tillbaka -

- H -

HC Kolväten (se Flyktiga organiska ämnen).

HCFC. "Mjuka freoner". Är, p g a sin uppbyggnad, lättare nedbrytbar än andra freoner. Detta innebär att den hinner brytas ned innan den når ozonskiktet och härmed också är mindre farlig. HCFC får fortfarande användas som köldmedium i vitvaror (t o m januari - 2002).

Halon. En gas. Kan finnas i gamla brandsläckare. Skadar ozonskiktet och är p g a detta förbjuden vid nytillverkning sedan 1991.

Herbicid. Växtgift, d v s bekämpningsmedel mot bl a ogräs.

Homogenisering. Finfördelning, sönderdelning.

Hormon. Organisk molekyl som reglerar funktionen hos en vävnad eller ett organ.

Hormoslyr. Ett numera förbjudet bekämpningsmedel mot ogräs och sly.

Humifiering. Förmultning. Nedbrytning.

Hållbar utveckling En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov

Hårdhetsgrad. Ett mått på hur hårt vattnet är, d v s hur högt innehållet av kalcium är. Ju större kalkinnehåll, desto hårdare vatten. Hårt vatten medför beläggningar i ledningar, kaffebryggare etc. Kan dock åtgärdas med speciella filter.

- Tillbaka -

- I -

Icke förnybar material/resurs Ett material som hämtats från jordskorpan, men som inte hanteras och omvandlas i naturens kretslopp till ursprunglig form, åtminstone inte inom en mycket lång tidsrymd. Exempel
är naturgrus, fossila material och metaller. Ett annat namn är lagerresurser.

Immission. Inströmning, mottagande av t ex föroreningar.

Inflöde Det som av människan förs in i samhället via uttag av förnybara resurser och icke förnybara resurser

Insekticider. Samlingsnamn på bekämpningsmedel mot insekter.

Inversionsskikt. Det skikt som bildas mellan varm och kall luft och som fungerar som ett lock vilket t ex kan medföra att avgaser och andra luftföroreningar "stängs in". Inversionsskikt uppkommer vid vissa typer av väderlek och kan i städer ge upphov till mycket dålig luft. Fabriksskorstenar o d byggs ofta så att de ska nå upp över detta skikt.

Irreversibel Process e.d. som inte är omvändbar (NE). Exempel på sådan är att utrota en djurart.

ISO 14000 Internationella Standardiseringsorganisationens standard för miljöledning och -revision. Sammanfattande benämning på internationella standarder inom miljöområdet som administreras av International Organization for Standardization.
De allmänna ledningsprinciper som ligger till grund för ISO 14000 är samma som i kvalitetsstandarden ISO 9000. Utkast till miljöstandarder föreligger på flera områden, och under 1996 fastställdes de första av dessa – ISO 14001 och 14004, som utgör grunden för ett internationellt accepterat miljöledningssystem. Ett godkänt miljöledningsystem är ett villkor för EMAS- registrering av anläggningar.

• Skillnader mellan EMAS och ISO 14001 EMAS- förordningen liknar i många avseenden ISO 14001- standarderna, men eftersom de utvecklats vid olika tidpunkter och i olika forum finns det en del viktiga skillnader, bl. a.:
• EMAS- förordningen är f. n. anpassad för industrianläggningar inom EES, medan ISO- standarderna är avsedda att användas av alla typer av organisationer över hela världen (vilket innebär att de verksamheter som EMAS är anpassad för även täcks av ISO 14001).
• En EMAS- registrering avser en anläggning, inklusive dess miljöpolicy, miljöprogram, miljöledningssystem, miljöutrednings- eller miljörevisionsförfarande och miljöredovisning, medan en ISO 14001- certifiering omfattar enbart själva miljöledningssystemet.
• I EMAS talas i första hand om miljörevision av anläggningar och dess miljöaspekter, medan ISO 14001 talar om revision av miljöledningssystem. Genom ett utvidgat förfarande kan dock ISO- standarderna tillämpas så att de täcker även kraven på miljörevision i EMAS.
• Både EMAS och ISO 14001 kräver att en miljöpolicy som förpliktigar till kontinuerliga förbättringar upprättas och underhålls. Till skillnad från ISO- standarden krävs i EMAS dessutom att miljöpolicyn baseras på att miljöeffekterna inte ska överskrida de som erhålls vid ett ekonomiskt realistiskt utnyttjande av bästa tillgängliga teknik.
• EMAS, men inte ISO 14001, kräver upprättande av anläggningsspecifika miljöredovisningar som ska delges offentliga organ och allmänheten.
• Enligt EMAS ska ett företag säkerställa att underleverantörer till den anläggning som ska registreras tilllämpar miljöstandarder som motsvarar företagets egna. Dessa krav är inte lika tydligt uttalade i ISO 14001.

Isocyanater. Allergiframkallande ämne som finns med i vissa lacker, färger, fogmassor etc.

Isopropanol. Alkohol som ofta används i lösningsmedel och som konserveringsmedel i rengöringsprodukter

- Tillbaka -

- J -

Jon. En elektriskt laddad atom.

Joniserande strålning. Strålning som kommer från ett radioaktivt ämne.

Jordförbättringsmedel. Gödsel, kompostjord e d som förbättrar markens näringsstatus.

- Tillbaka -

- K -

Kadmium. Ett grundämne och en giftig tungmetall som kan ge förgiftningsskador redan i små doser. Kadmium lagras i njurarna och kan ge upphov till nerv- och lungskador, skelettförändringar med mera. Finns bl a i vissa batterier. Är genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Kalcium, Kalk. Ett grundämne och näringsämne. Viktigt för både växter, djur och människor där det ingår som en viktig beståndsdel cellerna. Underlättar dessutom växternas näringsupptag från marken genom att förbättra markstrukturen.

Kalium. Ett grundämne. Ingår ofta i gödselmedel.

Katalysator. Ett ämne som deltar i en kemisk process utan att själv förbrukas.

Kaustiksoda. Natriumhydroxid. En starkt frätande alkali. Överblivna rester lämnas till återvinningscentralen.

Klor. Ett grundämne som är mycket reaktivt, d v s det bildar mycket lätt föreningar med andra ämnen. Många av de föreningar som bildas är giftiga (se även dioxiner) och bryts ned mycket långsamt. Klor ingår bl a i vissa blek-, lösnings- och desinfektionsmedel. Klor ingår även i andra, ofarliga, föreningar där vanligt koksalt (natriumklorid) är en av de vanligaste.

Klorerade lösningsmedel. Lösningsmedel som innehåller klorföreningar. Används bl a vid kemtvätt, färg- och fläckborttagning. Reningsverken klarar ej av att bryta ned dessa klorföreningar vilka dessutom lagras i organismer och kan vara cancerframkallande. Rester av klorerade lösningsmedel lämnas till återvinningscentralen.

Klorofyll. Det färgämne som ger de gröna växterna sin färg. Se även fotosyntes.

Kobolt metall. Kända toxiska effekter är bl.a: abnorm ökning av antalet röda blodkroppar, stuma, hjärtmuskelstörningar, allergier.

Koldioxid. (CO2) En färg- och luktfri gas. Bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Koldioxid är också en viktig komponent i det naturliga kretsloppet – det frigörs i utandningsluften hos djur och tas upp i växternas fotosyntes.
Koldioxiden bildar ett skikt runt jorden som släpper igenom solens kortvågiga UV- strålning men håller kvar jordytans långvågiga värmestrålning. En ökning av koldioxidhalten i atmosfären håller därför kvar mer värme på jorden och medeltemperaturen i lägre luftlager stiger – den s. k. växthuseffekten (se detta ord). Odling och förbränning av biobränslen bidrar inte till växthuseffekten, eftersom de växtdelar som förbränns avger lika stor mängd som de tagit upp ur luften och bundit under sin relativt korta livsperiod. Det är när stora mängder koldioxid, som legat lagrade i jordskorpan i miljontals år, genom förbränning av fossila bränslen frigörs till atmosfären under loppet av bara några decennier, som balansen störs.
Det är mycket svårt att rena avgaser från koldioxid. Det enda sättet att minska koldioxidutsläppen, är att minska förbränningen av fossila bränslen.

Koloxid, kolmonoxid. En mycket giftig färg- och luktfri gas som bildas vid ofullständig förbränning, t ex i bilmotorer.

Kolväten. Samlingsnamn på kemiska föreningar som innehåller kol och väte. Vissa kan vara miljö- och hälsovådliga. Se Flyktiga organiska ämnen.

Komplexbildare. Används i rengörings- och tvättmedel för att avhärda vattnet, d v s binda kalciumjonerna och därmed mjukgöra vattnet. Som komplexbildare används t ex fosfater, EDTA och NTA. Se vidare under respektive typ.

Koncession Tillstånd av myndighet att bedriva viss verksamhet, ofta i syfte att säkerställa miljöskyddskrav och ändamålsenligt utnyttjande av naturtillgångar.

Konsument Person som regelbundet (köper och) använder vissa (förbruk- nings) varor (NE). Person kan även vara en juridisk person och det går därmed att tala om enskild, privat och offentlig konsumtion.

Koppar. Ett grundämne och en tungmetall. Koppar fungerar även som ett spårämne, d v s i små doser är det essentiellt (livsnödvändigt) för biologiskt liv.

Kreosot. En tjärliknande blandning av ett hundratal olika ämnen. Vissa ingående ämnen är miljö- och hälsovådliga. Kreosot används till impregnering av trä. För utrangering av kreosotbehandlat virke finns speciella regler, hör med det lokala miljökontoret.

Kretslopp Ständigt pågående rörelse i (ungefär) cirkelformig bana. Här: cirkulära flöden av material i naturen eller i teknosfären. Ordet kretslopp kan användas i positiv bemärkelse där kretslopp i teknosfären syftar till att minska resursberoende och minska risker för negativ påverkan på naturens kretslopp.

Kretsloppsanpassad En vara eller ett system som med bästa möjliga teknik har lång vara eller system livslängd, är recirkulerbar, är energi- och materialeffektiv samt inte förorsakar miljö- eller hälsoskadliga utsläpp. Således är kretsloppsanpassade varor eller system något relativt som beror på både befintlig teknik och den miljö där de används.

Kretsloppsanpassning En successiv anpassning av material, system eller varor så att naturens kretslopp inte äventyras.

Kretsloppssamhälle Ett samhälle där produktion, användning och avyttring av material, varor och system inte äventyrar naturens kretslopp.

Kretsloppsprincipen: Vad som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligen omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas.

Krom. Ett grundämne och en giftig tungmetall. Används bl a till impregnering, garvning och i vissa legeringar. Krom fungerar även som ett spårämne, d v s i små doser är det essentiellt (livsnödvändigt) för biologiskt liv. Kända toxiska effekter är bl.a: hudskador, allergier, lungcancer. Är genotoxisk..

Kvicksilver. Ett grundämne och en giftig tungmetall. Finns bl a i vissa batterier och termometrar. Kända toxiska effekter är bl.a: påverkan på hjärnan. Är genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Kväve. Ett grundämne och ett viktigt näringsämne. Finns runt omkring oss i både fast form och i gasform. T ex kan nämnas att nära 80% av luftens volym utgörs av kvävgas. Detta luftkväve kan fixeras och omvandlas till markkväve av s k kvävefixerande bakterier. Kväve är också en mycket vanlig komponent i gödselmedel. Kväve gynnar den vegetativa utvecklingen hos växterna vilket i sin tur underlättar bildningen av klorofyll. För mycket kväve medför dock risk att växterna ej kan tillgodogöra sig allt med följden att överskottet lakas ut i sjöar och vattendrag med övergödning som följd. Dessutom medför höga kvävekoncentrationer att växternas övervintringsförmåga försämras.

Kväveoxider. (NOX) Ett samlingsbegrepp för olika föreningar av syre och kväve. De bildas vid all förbränning genom att den höga temperaturen och trycket får luftens kväve och syre att reagera med varandra.
På låga höjder ombildas kväveoxiderna till salpetersyra (HNO3), som faller ned i naturen. I måttliga mängder har kväve en positiv effekt på tillväxten, men när gränsen för vad växterna kan tillgodogöra sig överskrids, bidrar kvävet till försurningen av markerna. I hela troposfären reagerar kväveoxider med VOC (se Flyktiga organiska ämnen) och solljus och bildar s. k. oxidanter – framför allt ozon (O3). På höjder upp till det s. k. gränsskiktet (100– 200 meter) kallas det marknära ozon. I övriga troposfären, dvs. över 100– 200 meters höjd, fungerar ozonet som en mycket effektiv växthusgas (se Växthuseffekten). På höjder över 8– 10 km (lägre stratosfären), där flygplan ibland vistas under långa flygningar, kvarstannar kväveoxiderna i luften i flera år innan de slutligen reagerar med och bryter ned ozonmolekylerna (se Uttunning av ozonskiktet).

- Tillbaka -

- L -

LAS. Linjära alkylfenoletoxylater. Ingår i disk-, tvätt- och rengöringsmedel som en av de vanligaste tensiderna. Reningsverken kan endast delvis bryta ned LAS. Återstoden hamnar i det s k rötslammet. Se vidare tensider.

Lacknafta. Lösnings-, rengörings- och avfettningsmedel. Hälsovådligt p g a innehållet av aromater. Rester lämnas till återvinningcentral eller miljöstation.

Laminat. Samlingsnamn för material som är sammansatta i flera lager.

Litosfären Jordskorpan (varifrån metaller och fossila bränslen tas).

Livsstil Sätt att leva sitt liv. Här: sättet vi tillgodoser våra behov på.

Livscykelanalys, LCA. En analys där man ser på en produkts miljöpåverkan alltifrån första producentled t o m skrotnings- och avfallsled, "Vaggan till graven"

Lösningsmedel, organiska. Löser färg, fett m m. Vissa förångas vid användning i rumstemperatur och kan då ge upphov till huvudvärk, illamående etc. Se till att ej använda klorerade lösningsmedel.

- Tillbaka -

- M -

Mangan, metall. Kända toxiska effekter är bl.a: störningar av centrala nrevsystemets fuktioner, lunginflammation. Är inte genotoxisk.

Material Material är den materia som direkt eller via bearbetning används i samhället. Material har getts en bred innebörd och inkluderar kemiska ämnen och kemiska produkter samt tillverkningsmaterial.

Materialflöde Ett flöde av material, i form av råvara, halvfabrikat, vara, restprodukt etc.

Materialåtervinning Återvinning genom utnyttjande av materialkvalitet; kan ske genorn omvandling helt eller delvis till råvara (returråvara) för vidarebearbetning till liknande eller andra varor än ursprungsmaterialet - tex. returpapper, returmetall, krossglas för glasproduktion eller som vägbyggnadsmaterial. Materialet bearbetas så att det kan användas på nytt.

Markozon, Marknära ozon (O3) 90% av atmosfärens ozon förekommer över 10 km höjd (stratosfären). På lägre höjder (troposfären) bildas ozon av bl. a. kolväten, kväveoxider och koloxid under inverkan av solljus. På de lägsta höjderna i troposfären, upp till 100– 200 meter, bildas marknära ozon.
Dels orsakar ozon växtskador i samverkan med svaveldioxid och kväveoxid. Dels förekommer det över stora områden i så höga halter att det kan orsaka växtskador även som enskilt ämne. Se ozon.

Metabolism. Summan av alla de kemiska reaktioner som sker i en cell eller i en organism.

Metylenklorid. Se diklormetan.

Mikroorganismer. Organismer så små att de endast syns i mikroskop. Hit hör bl a bakterier, vissa svampar och alger. Finns överallt runt omkring oss och medverkar bl a till att döda växtdelar bryts ned. P g a sina egenskaper används ett stort antal, olika sorters mikroorganismer i reningsverken för att bryta ned organiska ämnen i avloppsvattnet.

Miljömärkt. Produkt som anses skonsam mot miljön och där man ansökt och fått något av de miljömärken som finns på marknaden. Exempel på miljömärken är "Bra miljöval", "Svanen" och "KRAV".

Materialåtervinning, primär Returprodukten behandlas, t.ex. genom krossning eller nedsmältning, i syfte att återskapa nytt råmaterial som kan ersätta originalmaterialet.

Materialåtervinning, sekundär Returprodukten behandlas, t.ex. genom krossning eller ned- smältning, i syfte att återskapa nytt råmaterial som dock inte kan ersätta originalmaterialet.

Modulsammansatt Bestående av utbytbara moduler, ofta en vara.

Molekyl. En förening av atomer som bildas då atomerna från olika eller samma grundämne reagerar med varandra och fogas samman med kemiska bindningar. Molekylens egenskaper skiljer sig ofta helt från de ingående atomernas egenskaper.

Mögel. Mikroskopiska svampar vars sporer finns i luften runt oss. Svampen trivs och växer till i framför allt fuktig miljö. Mögelsvampar kan delas upp i två kategorier, sådana som ger upphov till mögel i mat och sådana som ger upphov till mögelskador i hus. För den första kategorin gäller att förvara maten på rätt sätt samt att se till att den ej blir för gammal. För den andra kategorin spelar betydligt fler faktorer in. En anledning till mögel i hus beror på fuktskador. Här kan orsaken ligga i slarv med byggmaterial, fuktig grund etc. En annan anledning kan vara dålig ventilation i alltför täta, välisolerade hus. Mögelsvamparna kan ge upphov till allergier, astma och exem (bl a så kallade sjuka-hus-syndrom).

Mönja. Rostskyddsmedel som bl a används till båtar. Vissa sorter innehåller bly och bör därför undvikas.

- Tillbaka -

- N -

Natur = Ekosfären Består av biosfären, atmosfären, hydrosfåren, pedosfären (jordens ytskikt bestående av organiskt och oorganiskt material.

Naturens kretslopp Naturens ekosystem; drivet av solenergi, omvandlar och för runt en rad ämnen i ständiga kretslopp.

Naturfrämmande Material eller organism främmande för den natur där de placeras. Ofta är dessa producerade av människan.

NOX. Se kväveoxider

NTA. Nitroltriacetat. En komplexbildare som delvis kan ersätta fosfat i tvättmedel. Bryts dock ned relativt långsamt i reningsverken.

Natrium. Ett grundämne.

Natriumhydroxid. Se kaustiksoda.

Natriumhypoklorit. Blek- och desinfektionsmedel som används i bl a rengörings- och maskindiskmedel. P g a innehållet av klor finns risk för att det bildas organiska klorföreningar.

Natriumkarbonat, Soda. Ett avhärdande och fettlösande ämne som med fördel kan användas som rengöringsmedel vid målning och silverputs. Ej att förväxla med kaustiksoda som är starkt frätande.

Natriumsulfat. Ett salt som framför allt används som utfyllnad i tvättmedel samt för att ge tvättmedlet en bättre konsistens. Relativt harmlöst. Kan dock ge skador på betongrör vid alltför höga koncentrationer.

Nickel, metall. Kända toxiska effekter är bl.a: lungskador, bl a cancer, hudallergi. Är genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Nonylfenoletoxylat. En tensid. Används i vissa tvätt- och rengöringsmedel.

Nyproduktion En produktionsprocess som använder nyråvara.

Nyråvara Råvara, som är hämtad (uttagen) från jordskorpan.

- Tillbaka -

- O -

O3, se ozon

OBS-listan: En förteckning över ämnen som kräver särskild uppmärksamhet. Utgiven av Kemikalieinspektionen.

Offermaterial Material som pga. slittålighet eller korrosionstålighet offras till förmån för andra material.

Optiska vitmedel. Används i vissa tvättmedel för att få tvätten att verka vitare. Bleker dock ej utan fungerar mer som kosmetika där substanserna i vitmedlet fastnar på ytan och gör så att ljuset reflekteras annorlunda. Vitmedlen kan orsaka hudirritationer och bryts dessutom ned mycket långsamt.

Oorganiskt material. Material som härstammar från icke levande material. Hit hör t ex sand, mineraljord etc.

Organiskt material. Kommer till största delen från rester av döda växter och/eller djur. Exempel på organiskt material är torv och olja.

Organiska föreningar. Alla kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. Dessutom innehåller de ofta syre, väte och kväve.

Organismer. Alla levande djur och växter, såväl en- som flercelliga.

Oxidanter Grupp av starkt oxiderande ämnen, bl. a. ozon (se även Marknära ozon).

Ozon. En kemisk förening som bildas genom att kväveoxider, s k NOXer, reagerar med syre. NOXer i sin tur bildas vid all slags förbränning. Den idag största källan till NOXer är bilarnas avgaser. Omvandlingen av NOX till ozon är speciellt stor vid intensiv solstrålning i kombination med viss typ av klimat. Detta markozon är, om halten blir för hög, skadligt. Bland annat skadas växternas rötter och blad, något som i sin tur ökar känsligheten för försurning. Ozon finns även i atmosfären, ca en mil ovanför jordens yta där det däremot fungerar som ett skydd. Se vidare Ozonskikt.

Ozonskikt. Finns i den övre atmosfären. Skyddar jorden mot alltför hög ultraviolett strålning (UV-strålning). Ozon bryts ned av kloret i CFC-föreningar (freoner) vilket medför att UV-instrålningen mot jorden ökar. Detta i sin tur kan ge upphov till hud- och ögonsjukdomar samt rubbar växternas fotosyntes. Se även uttuning av ozonskiktet.

- Tillbaka -

- P -

PCB. Ett numera förbjudet miljögift som består av klorerade kolväten. PCB finns dock kvar i bl a gamla isoleringsmaterial. PCB anrikas, lagras upp, i fettvävnaden hos framförallt vattenlevande djur hos vilka PCB bl a kan ge skador på fortplantningsförmågan.

PE. Se polyeten.

PET. Polyetylentereftalat. En plast som använts länge, bl a som laminatskikt i olika förpackningar, men som kanske är mest känd genom de s k PET-flaskorna.

PP. Se polypropen.

PS. Se polystyren.

PVC. Polyvinylklorid. Plast som bl a innehåller klor. Används främst i golvmattor, vinyltapeter och plaströr. Vid förbränning bildas dels saltsyra, dels klorerade kolväten som i sin tur kan ge upphov till dioxiner.

Parasit. Se symbios.

Perborater. Används som blekmedel i vissa tvättmedel. För att perboraterna skall fungera vid temperaturer under 60 grader krävs dock en aktivator, TAED, samt en stabilisator, vanligtvis EDTA, för att TAED i sin tur ej ska falla sönder innan det hamnar i vattnet.

Perkarbonat. Ett av de mer miljöskonande blekmedlen.

Perkloretylen, tetrakloretylen. Ett klorerar lösningsmedel. Används vid kemtvätt samt i vissa fläckborttagningsmedel. Är hälsovådligt och ge upphov till cancer och nervskador.

pH-värde. Ett mått som visar på surhetsgraden i en lösning. pH-värdet varierar mellan 0 och 14 där pH = 7 räknas som neutralt, mindre än 7 = surt och högre än 7 = basiskt. Måttet avser egentligen mängden vätejoner i lösningen, där ökad halt ger ett lägre pH-värde.

Plast. Ett material som framställs av olja. P g a egenskaper som luft- och fukttäthet, formbarhet, svetsbarhet genomskinlighet och hög slitstyrka har plasten kommit att spela en viktig roll inom förpackningsindutrin. till några av de vanligaste plasterna hör polyeten, polypropen, polystyren, PVC och PET. Plastavfall är i allmänhet inte speciellt miljöfarligt. P g a att plast framställs av olja så är plastens energivärde högt och vid förbränning bildas vatten, koldioxid och kväveoxid. Ett undantag är dock PVC som även innehåller klor vilket innebär att miljöbelastningen blir högre.

Polyeten, PE. En mycket vanlig plast. Använd bl a i plastkassar, fryspåsar, plastfolie och vissa plastflaskor.

Polypropen, PP. En plast. Används bl a i brödförpackningar.

Polystyren, PS. En plast. Används till plastburkar och i frigolit.

Population. En grupp individer som tillhör samma art och som lever tillsammans.

Prestanda Prestationsförmåga.

Producent Den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller försäljer en vara eller en förpackning. (Renhållningslagen) Här: Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt tillhandahåller varor. Det spelar ingen roll om producenten i sin tur tillverkat, köpt eller på annat sätt skaffat sig varorna. Som producent betraktas inte den vars befattning med varorna endast är att transportera dem.

Primer. Används vid målning som grundfärg eller spackel för att få ordinarie färg att fästa bättre. Vissa innehåller höga halter av bly och bör därför undvikas.

Propplösare. Används för att lösa stopp i avloppet. Innehåller ofta kaustiksoda som är starkt frätande.

Proteiner. Äggviteämnen.

Propylenglykol. Lösnings- och frostskyddsmedel. Betydligt mindre giftigt än t ex etylenglykol.

- Tillbaka -

- Q -

-

- Tillbaka -

- R -

Radioaktiva ämnen. Ämnen som ger upphov till joniserande strålning när de sönderfaller.

Radium. Ett grundämne som när det sönderfaller ger upphov till radioaktiv strålning.

Radon. En färg- och luktfri gas som i sig inte utgör någon större hälsofara. När radonet sönderfaller bildas däremot s k "radondöttrar" som avger alfastrålning. Denna strålning kan, om man inandas alfapartiklarna, skada lungvävnaden och på sikt ge upphov till cancer. Radon har sitt ursprung i grundämnet radium som finns naturligt i viss typ av berggrund. Detta ger bl a upphov till att den naturliga bakgrundsstrålningen varierar mellan olika platser. Radon kan även frigöra sig från byggmaterialet blåbetong. Förbättrad ventilation gör dock att halten av radondöttrar minskar.

Radondöttrar. Se radon.

Recipient. Mottagare. Termen används bl a för vattendrag som tar emot renat avloppsvatten.

Recirkulering Återföring av returprodukter i ett tekniskt kretslopp genom materialåtervinning eller återanvändning.

REPA-registret: Register för producentansvar. REPA-registret är ett servicebolag med uppgift att registrera producentföretag, ta upp avgifter samt kontrollera att återvinningsplanerna hålls.

Renhållare De som omhändertar det avfall som uppstår hos producenter och konsumenter. Motsvarar Tekniska nomeklaturcentralens avfallsordlista (TNC 62) definition av renhållnings- verk: organisation för administration och genornförare av renhållning och ofta även behandling och disponering. (Disponering kan indelas i deponering och spridning)

Reserver De mängder kända och brytvårda råvaror som finns i jordskorpan.

Restprodukt Överblivet material i process eller konsumtion. Här uppdelas restprodukt i returprodukt, brännbar fraktion och avfall.

Returprodukt Restprodukt som tillvaratagits för återanvändning eller materialåtervinning.

Reversibel Process som även kan förlöpa i den omvända riktningen. Exempel på sådan är övergödning av en sjö. Under förutsättning att näringstillförseln upphör finns det förutsättningar att sjön återhämtar sig.

Rötslam. En av slutprodukterna vid reningsverken. Bildas genom att det slam som avskiljs från det renade vattnet får bearbetas av mikroorganismer i en syrefri miljö. Rötslammet kan, om det inte innehåller för stora mängder miljöfarliga ämnen, används som bl a jordförbättringsmedel.

- Tillbaka -

- S -

Selen, metall. Kända toxiska effekter är bl.a: störningar av centrala nervsystemet, muskelstörningar, leverskador. Är inte genotoxisk.

SETAC Society of Environmental Toxicology and Chemistry, europeisk- amerikansk tvärvetenskaplig organisation som bl. a. gjort stora insatser i utvecklingen av metodiken för livscykelanalys.

Silikater. Kemiska föreningar som innehåller grundämnet kisel. Används i tvätt- och diskmedel p g a sina alkaliska (fettlösande) egenskaper samt för att förhindra korrosion i tvättmaskiner. Anses relativt ofarligt för miljön.

Slam. En förprodukt till det rötslam som bildas i reningsverken. Se vidare rötslam.

SO2 Svaveldioxid

Soda. Se natriumkarbonat.

Stratosfär Del av jordens atmosfär mellan ca 10 och 50 km höjd över jordytan.

Strålning. Energi som avges från ett ämne i form av partiklar eller vågor.

Substitution Att sätta något i stället för något annat

Svaveldioxid. (SO2) Bildas vid förbränning av fossila bränslen, genom att svavlet i bränslet oxideras av syret i luften. I atmosfären kondenseras den genom s. k. fotokemisk oxidation långsamt till svavelsyra (H2SO4). En mindre del av svaveldioxiden oxideras vidare till svaveltrioxid (SO3), vilken direkt vid utsläppet tar upp vatten och i sin tur bildar svavelsyra.
Den nedfallande svavelsyran bidrar till försurningen. Lokalt kan svaveldioxid också förekomma i så höga halter att den kan ge direkta skador på växternas s. k. klyvöppningar, vilket leder till att växtens andning och möjligheten för gaser att tränga in förändras. Dessutom störs fotosyntesen, vilket leder till minskad tillväxt. Svavelsyran är också starkt korrosiv och angriper järn, kalksten och marmor, vilket man kan se på förstörda statyer och fasadornament i städer med förorenad luft.

Symbios. "Leva tillsammans". Innebär att två eller flera organismer av olika arter lever tillsammans. Det finns olika typer av symbios beroende på hur de olika organismerna drar nytta av varandra; mutualism (organismerna drar nytta av varandra), kommensalism (en drar nytta av den andra, den andra påverkas ej) och parasitism (En drar nytta av den andra, den andra skadas).

Syra. En vätska med pH lägre än 7. Motsatsen bas

- Tillbaka -

- T -

TAED. Tillsätts i tvättmedel för att få blekmedel att verka vid temperaturer under 60 grader.

Tartrat. Vinsyrans salt.

Tekniskt kretslopp Ett materialflöde som recirkuleras inom samhället, dvs. återanvändning eller materialåtervinning.

Teknosfär Allt icke levande som är skapat eller ordnat av människan i samhället, deponier, saker, infrastruktur, kläder etc.

Tetrakloretylen. Se perkloretylen.

Tenn, metall. Kända toxiska effekter är bl.a: lungskador, organiska tennföreningar är neurotiska samt påverkar tillväxt och könsfunktion hos lägre djur. Är inte genotoxisk. Ej livsnödvändig.

Tensider. Ytaktiva ämnen som sänker ytspänningen, löser upp och tar bort smuts. Det finns över 2000 olika där man skiljer mellan hårda och mjuka tensider. De hårda används ej numera då reningsverken ej klarar av att bryta ned dem. Det finns även ett antal frågetecken kring vissa av de mjuka. Tensider används p g a sina egenskaper i tvätt- och rengöringsmedel.

Thinner. Ett lösningsmedel vars sammansättning kan variera. Oavsett innehåll räknas thinner som hälso- och miljöfarligt och rester lämnar till miljöstationen.

Toxin. Ett annat ord för gift.

Toxisk. Giftig.

Tropisk regnskog: Hotad naturtyp som finns i ett smalt bälte nära ekvartorn. Hög och jämn temperatur samt nederbörd som kännetecken. Här finns världens artrikaste ekosystem. Nedbrytningen av organiskt material är mycket snabb, varför jorden är näringsfattig.

Troposfär Del av jordens atmosfär upp till ca 10– 20 km höjd över jordytan

Tungmetaller. Metaller som har en större täthet än 5g/cm3. Bland tungmetallerna hittar man många av de miljöfarliga metallerna bl a kvicksilver, bly och kadmium men även viktiga metaller som järn och zink.

- Tillbaka -

- U -

Uppgraderingsbar Möjlig att förnya till bättre eller mer användbar prestanda.

Urlakning, utlakning. Förlust av ett eller flera ämnen från ett ekosystem.

Utflöde Det flöde av material i form av avfall och utsläpp som flödar frän samhället.

Utsläpp Spridning av avfall och andra restprodukter till luft eller vatten (TNC). Här: spridning av ämne, avfall etc. till luft, vatten eller mark.

Uttag Brytning av icke förnybar resurs eller förnybar resurs från jordskorpan respektive naturen.

UV-strålning. Ultraviolett strålning från solen. Den del av solljuset som har kortare våglängd än det synliga ljuset. UV-strålning i för höga doser är skadligt för både människor, djur och växter och kan ge upphov till bl a hudskador. Ozonskiktet ser till att skydda jorden från för hög instrålning av UV-ljus.

Uttunning av ozonskiktet Det ozon som återfinns på högre höjder, i den s. k. stratosfären, absorberar kortvågig (ultraviolett) solstrålning och skyddar jorden från denna. Ozonskiktet är mycket tunt: Skulle allt ozon som finns i stratosfären samlas på havsytans nivå, skulle det bara bli ca 3– 4 mm tjockt.
På senare år har människans användning av gaser som freon och halon orsakat en snabb uttunning av ozonskiktet – framför allt över Antarktis. Dessa s. k. halogenerade kolväten kan nämligen inte brytas ned eller avlägsnas ur lägre luftlager, utan transporteras upp i stratosfären. Där bryts de ned av kortvågigt solljus, varvid kloratomer frigörs som bryter ned ozon i en mycket högre takt än det hinner bildas.
Utan det skyddande ozonskiktet skulle inte t. ex. proteiner och andra livsviktiga organiska molekyler kunna existera (annat än under vattenytan, eftersom vatten också absorberar UV- ljuset). Ett uttunnat ozonskikt ökar också risken för hudcancer, grå starr och nedsatt immunförsvar.

- Tillbaka -

- V -

Vinsyra.nedbrytbar. En organisk syra som är helt biologiskt Fungerar bl a som komplexbildare. Växthuseffekt. Orsakas av att gaser som metan m m lägger sig som ett täcke koldioxid, ozon, runt jorden och förhindrar att den värmestrålning som når jorden från solen, åter kan stråla ut i rymden. På sikt ger detta upphov till att jordens medeltemperatur höjs.

VOC Eng. volatile organic compounds, sv. flyktiga organiska ämnen

Växthuseffekten Vissa gaser i atmosfären, t. ex. koldioxid, dikväveoxid (lustgas), metan och ozon, absorberar en stor del av värmestrålningen från jorden och sänder tillbaka den mot markytan. Det finns i dag inga helt säkra beräkningar på hur mycket jordens temperatur kommer att förändras p. g. a. utsläppens påverkan på denna s. k. växthuseffekt. Man tror dock att det finns risk för en större temperaturförändring de närmaste 100 åren än totalt efter den senaste istiden för 10 000 år sedan.
En ökad temperatur medför ökad avdunstning och nederbörd – men inte lika över hela jorden. Torra områden blir torrare, medan lågt belägna länder kan få problem med översvämningar.
Det finns också risk att polarisarna smälter, med stigande havsytenivåer som följd. Årsmedeltemperaturen i Antarktis, som har den största ismassan, ligger dock flera tiotals grader under fryspunkten, så det finns marginaler.
Ett allvarligare problem skulle vara den utvidgning av havsvattnets volym som sker vid en temperaturökning. Vid 1,5– 4,5 graders temperaturökning antas utvidgningen kunna orsaka en höjning av havsytan med 20– 140 cm.
Det råder i dag stor vetenskaplig osäkerhet om omfång och tidsomfattning av dessa förmodade effekter, som är föremål för stora forskningsinsatser.

Växthusgaser. Hit hör bl a koldioxid, freoner och metan.

- Tillbaka -

- W -

-

- Tillbaka -

- X -

Xylen. Hälsofarligt lösningsmedel som kan ge upphov till nervskador. Används i vissa färger.

- Tillbaka -

- Y -

-

- Tillbaka -

- Z -

Zeolit. Ett lermineral som används som ersättningsmedel för fosfater i tvättmedel.

- Tillbaka -

- Å -

Återanvändning Recirkulering i befintligt skick genom utnyttjande av produktkvalitet, t.ex. returemballage, returflaska åter till bryggeri alternativt användning av returflaska som behållare för annat innehåll. När varor återvinns för användning till samma funktion.

Återvinnare De som bedriver materialåtervinning av returproduktfraktionen.

Återvinning: Innefattar begreppen återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning.

- Tillbaka -

- Ä -

Ändliga resurser: Med det menas råvaror som inte nybildas, t ex kol, olja och metaller.

Ättikssprit. Vattenlösning av ättikssyra som med fördel kan användas vid rengöring och avkalkning.

- Tillbaka -

- Ö -

Övergödning. Se eutrofiering

- Tillbaka -