| Ursprungsland/ hemland: |
USA |
Användningsområde: |
Slädhund |
FCI-Klassifikation: |
Grupp 5, sektion 1
Med arbetsprov (gäller i Norden) |
| Bakgrund/ändamål: |
Redan vid upptäckten
av Alaska i mitten av 1700-talet berättade ryska valfångare
och pälsjägare om det högtstående inuitfolkets
(även kallade malamuter) starka draghundar. Alaska annekterades
av Ryssland som sålde det till USA år 1876. Upptäckten
av guldfyndigheter i slutet på 1800-talet medförde
en betydande invandring. Man upptäckte inuiternas effektiva
draghundar men det nydanade kapplöpningsintresset medförde
att draghundsförare köpte upp alla hundar de kom över
och korsade dem med ”allt” för att få
fram snabba draghundar. De ”äkta” kraftiga
malamutehundarna blev allt färre. I USA startade en aktion
för att finna den gamla hundstammen och man fann tillräckligt
många hundar för att bevara rasen. År 1935
erkände Amerikanska Kennelklubben rasen under namnet alaskan
malamute. |
| Helhetsintryck: |
Alaskan malamute skall vara
en kraftfull och stabilt byggd hund med djup bröstkorg
och kraftig, välmusklad kropp. Rasen skall ”stå
högt” på sina tassar vilket bidrar till intrycket
av en mycket aktiv hund. Hållning skall vara stolt med
högt buret huvud och vaken, intresserad blick. Karaktäristiskt
för rasen är teckningarna på huvudet som har
formen av en hätta medan ansiktet antingen är helt
vitt eller markerat med en strimma och/eller mask Alaskan malamute
har framavlats för att arbeta som slädhund i polartrakter
och då inte för snabba löp utan för att
dra tung last. Eftersom denna funktion är av största
betydelse måste rasen bl.a ha kraftig benstomme, starka
tassar, djup bröstkorg och kraftfulla skuldror. Rörelserna
skall vara stabila, balanserade och oförtröttliga.
Rasen skall vara byggd för styrka och uthållighet. |
| Viktiga måttförhållanden: |
Bröstdjupet skall vara ungefär hälften
av mankhöjden
Kroppslängden skall överstiga mankhöjden. |
|
Uppförande/karaktär: |
Alaskan malamute skall vara tillgiven och vänlig
och är ingen enmanshund. Den skall vara trogen, kamratlig
och lekfull när det passar. Som vuxen imponerar den med
sin värdighet. |
| Huvud: |
Huvudet skall vara brett och kraftigt utan att
vara varken klumpigteller grovt. Det skall stå i proportion
till storleken på hunden. |
|
Skallparti: |
Skallen skall vara bred mellan öronen
och avsmalna mot ögonen. Den skall vara måttligt
rundad mellan öronen och plana ut närmare ögonen.
Skallen skall vara rundad mot kinderna. Skallens
och nosryggens plan skall divergera lätt.
Det skall finnas en svagt markerad fåra mellan ögonen.
|
| Nostryffel: |
Nostryffeln skall vara svart. Urblekt, s.k. vinternos
accepteras. Hos hundar med röd pälsfärg är
brun nostryffel tillåten. |
| Nosparti: |
Nospartiet skall vara brett och kraftigt i proportion
till skallen. Det skall endast lätt avsmalna i bredd och
djup från basen till nosspetsen. Nospartiet skall inte vara
spetsigt eller långt, men ej
heller trubbigt. |
| Käkar/Tänder: |
Över- och underkäkarna skall vara breda
med stora tänder. Korrekt bett är saxbett. |
| Kinder: |
Kinderna :skall vara måttligt flata. |
| Ögon: |
Ögonen skall vara snedställda. De skall
vara bruna, mandelformade och medelstora. Ögonkanterna skall
vara svartpigmenterade utom hos hundar med röd pälsfärg
som har brunpigmenterade ögonkanter. Uttrycket skall vara
mjukt och antyda ett tillgivet sätt. |
| Öron: |
Öronen skall vara trekantiga med lätt
rundade spetsar och upprättstående när hunden
är uppmärksam. De skall vara medelstora,
men små i förhållande till huvudet. Öronen
skall vara brett ansatta på nedre delen av skallens bakre
kant och på linje med den yttre ögonvrån. Detta
gör att när öronen är resta står de
ut från huvudet och lutar lätt framåt. När
hunden arbetar bärs öronen ibland tillbakavikta mot
skallen. |
| Hals: |
Halsen skall vara kraftig och måttligt välvd. |
| Kropp: |
Kroppen skall vara kompakt, men inte alltför
kort. |
| Rygglinje: |
Rygglinjen skall vara plan och slutta lätt
från manken mot korset. |
| Ländparti: |
Länden skall vara hård och muskulös.
Ett långt ländparti, som försvagar ryggen är
felaktigt. |
Bröstkorg: |
Bröstkorgen skall vara välutvecklad. |
| Svans: |
Svansen skall vara måttligt högt ansatt
i rygglinjens förlängning. Den skall bäras över
ryggen när hunden inte arbetar. Den får varken vara
hårt rullad eller ligga platt mot ryggen. Den får
inte heller vara kortpälsad som en rävsvans. Den skall
istället vara väl bepälsad och likna en vajande
plym. |
Extremiteter:
Framställ: |
Frambenen skall ha kraftig benstomme och muskulatur. |
| Skulderblad: |
Skuldrorna skall vara måttligt
sluttande. |
| Underarm: |
Underarmarna skall sedda framifrån vara raka
ned till handloven. |
| Mellanhand: |
Mellanhänderna skall vara
kraftiga och korta. Sedda från sidan skall de vara svagt
sluttande. |
| Framtassar: |
Framtassarna skall vara stora
och kompakta , s.k. snöskor. Tårna skall vara tätt
slutna och väl välvda. Det skall finnas skyddande
päls mellan tårna. Trampdynorna skall vara fasta/hårda
kompakta, tjocka och härdiga. Klorna skall vara korta och
starka. |
| Bakställ: |
Bakbenen skall vara kraftiga och mycket muskulösa.
Bakifrån sett skall benen vara parallella och varken för
brett eller för trångt ställda. |
| Lår: |
Låren skall ha kraftig muskulatur. |
| Knäled: |
Knäleden skall vara normalt vinklad för
spetshundstypen. |
| Hasor: |
Hasorna skall vara måttligt vinklade och
korta. |
| Baktassar: |
Baktassar, se framtassar. Sporrar
på bakbenen är ej önskvärda och skall tas
bort. |
| Rörelser: |
Alaskan malamute är mycket
rörlig för sin storlek och kroppsbyggnad. Rörelserna
skall vara stabila, balanserade och kraftfulla med ett mjukt,
vägvinnande steg fram och kraftigt påskjut från
bakbenen. Dessa skall föras i spår med frambenen,
varken för brett eller för tätt. I snabbt trav
förs benen in mot kroppens mittlinje. Rörelserna får
inte vara styltiga eller på annat sätt ineffektiva. |
Päls:
Pälsstrukturer: |
Pälsen skall vara tjock med grova täckhår,
aldrig lång och mjuk. Underullen skall vara tät, mellan
2,5 - 5 cm lång. Den skall vara oljig och ullig. De grova
täckhåren skall stå ut från kroppen och
pälsen runt halsen skall vara tät. Täckhåren
varierar i längd som underullen. Vanligtvis är pälsen
måttligt kort till medellång längs kroppens sidor
för att bli längre över skuldrorna och runt halsen,
längs ryggen och över bakkroppen. Den skall även
vara längre i ”byxorna” och svansplymen. Ofta
är pälsen kortare och mindre tät under sommartid.
Rasen får inte trimmas undantaget runt tassarna. |
| Färg: |
Alaskan malamute är mantlad och därför
är uppbruten färg på kroppen eller ojämna
fläckar ej önskvärt. Enda solida färg som
är tillåten är helvit. De vanligaste färgerna
på kroppen är ljust grått, som via mellanliggande
nyanser sträcker sig till svart; sobel och från sobel
till röd. Färgskiftningar tillåts i underullen,
i de vita teckningarna och i övergången mellan mantelfärgen
och den vita färgen. Vit färg är alltid dominerande
undertill på kroppen, på delar av benen, tassarna
och i teckningarna på huvudet. En vit bläs i pannan
och/eller halsring eller fläck i nacken är tilltalande
och acceptabelt. |
| Storlek/vikt: |
Det finns en naturlig variation
av storlekar inom rasen.
Önskvärt är för hanhund: mankhöjd 64
cm; vikt 39 kg, för tik: mankhöjd 59 cm; vikt 34 kg
Typ, proportioner, rörelser och exteriöra detaljer
som påverkar funktionen har större betydelse än
storleken. Övervikt får ej förekomma. |
| Fel: |
Varje avvikelse från standarden är fel
och skall bedömas i förhållande till graden av
avvikelse.
• Högt ansatta öron |
| Allvarliga fel: |
Alla avvikelser från standarden som menligt
inverkar på hundens arbetsförmåga som slädhund
t.ex.
• lösa tassar
• kohasighet
• veka mellanhänder
• otillräckliga vinklar i fram- eller bakställ
• styltiga eller på annat sätt dåliga
rörelser
• högbenthet
• grund bröstkorg
• otymplighet/klumpighet/alltför tung
• otillräcklig benstomme
• oproportionerligt helhetsintryck |
| Diskvalificerande fel: |
• Blå ögon |
| Nota bene: |
Hund får ej prisbelönas om den är
aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka
dess hälsa och sundhet. |
| Testiklar: |
Hos hanhundar måste både testiklarna
vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. |
