Ungdomstravet är ett samarbete mellan Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och Svenska
Ponnytravförbundet (SPTF). Ungdomstrav är en sport för alla. Inom travet har man
bedrivit en organiserad ungdomsverksamhet sedan mitten på 1990 talet, 1994 startades den
första travskolan. Ungdomstravet har sedan dess ökat kraftigt och idag omfattar det
ca 20 000 aktiva barn och ungdomar. Till att börja med kördes ponnytravtävlingar som
russlöpningar på Gotland. Under 50-talet då ponnyer började bli tillgängliga för gemene man,
kom ponnytravet även till fastlandet.
Du kan börja tävla i ponnytrav från och med det året du fyller 8 år. Fram till och med du fyller
15 år kör du i kategori A där shetlandsponnyn är vanligast som tävlingponny. När du fyller 12 år
och till och med det året du fyller 25 får du köra i kategori B där är Gotlandsrusset den
vanligaste hästen. Ponnyn i kategori A får högst vara 107,0 cm i mankhöjd därefter kommer kategori B
som är från 107,1 - 130,0 cm. Din ponny ponny får vara mellan 3 - 15 år gammal. Det är mycket
viktigt att den har känd härstamning i tre led och att du har ponnyns registreringbevis, hästpass
eller språngsedel. Dessutom måste du tävlingsregistrera din ponny hos Svenska Ponnytravförbundet,
SPTF, det är därför du behöver härstamningsbevis. Inom Ponnytravet finns det en tävlingsform som heter
monté. Här rider du snabbt i trav istället för att köra. Åldersgränserna på ryttaren är mellan
8 - 15 år gammal (max 45 kg) för att rida A ponny samt mellan 10 och 25 år för att rida B ponny
(max 65 kg inkl utrustning). För att få börja tävla krävs det körlicens. Den får man igenom att gå
en licenskurs hos någon av alla ponnytravklubbar som finns i Sverige. Där lär du dig att sela, köra
på banan, hur ett lopp går till och mycket mera. Du får plugga paragrafer och regler som finns i
tävlingreglementet. Det är mycket att hålla reda på men du får mycket hjälp av efarna kuskar i
klubben. När kursen är klar skriver du ett teoretiskt prov. Sedan blir det uppkörning inför dommaren
som bedömer om du är färdig för att börja tävla.När du har blivit godkänd så betalar du din körlicens.
Din ponny måste tävlingsregistreras igenom att du skickar in en kopia på hästpasset till SPTF.
Om du har andra hästar som du tävlar måste du anmäla det också. Det är jätte viktigt att hästens alla
papper är klara och att även att hästens licens är betald. När din ponny är 3, 4, 6 och 8 år måste du
mäta den. Det gör en mätman tillsamman med en veterinär. Ponnytravklubbarna brukar ordna speciella
mät dagar där alla kan träffas och mäta sina hästar samtidigt. När du anmäler din ponny till någor
som kallas kvallopp. Alla ponnyer som aldrig har startat tidigare måste genomföra ett godkänt kvallopp.
En A ponny gå under kilometer tid på 3,55 och B ponny måste klara sitt kvallopp på under 3,10. Om din
ponny har startat tidigare men inte tävlat det senaste 8 månaderna gäller ponnyns gamla rekord + 15 sek.
Det kör ponnytravtävlingar på det flesta större travbanorna i hela Sverige. Det finns två mindre
banor som det bara körs ponnytrav på. det är Östranåkra och Tomelilla. Ponnytrav säsongen är mellan
april och oktober och du får tävla på vilken bana du vill bara du är medlem i en ponnytravklubb.
Lite om Tävlingsreglementet
På en tävlingsdag måste det finnas: måldomare som beslutar ordningsföljden för det hästar som fullföljer
loppet och ska fastställa de uppnådda tiderna. Ordningsföljden och tid måste vara fastslagen innan
nästa lopp får startas. Målkameraanläggningen måste användas och målfotot är vägledande för
ordningsföljden i mål. Skulle målkameran vara ur funktion och om ett målfoto skulle vara otydligt,
beslutar måldomaren om ordningföljden med ledning av samtliga föreliggande omständigheter. Beslut från
måldomren kan ej överklagas. Måldomarnämnden ska bestå av tjänstegörande måldomare och tre ledamöte.
Måldomarnämden ska uppmärksamma om de tävlande under loppen och i övrigt under tävlingsdagen.
Bandomaren och bandomarnämnden håller koll på hur många galopper varje häst har och har en häst mer än 3
galopper blir ekipaget diskvalificerad. Ekipagekontrollant ska finns tillängligt på stallområdet, han
kontrollera att hästens utrustning sitter riktigt och att allt sitter som de ska. Körkontrollantena
ska övervaka att de tävlande ej överträder gällande tävlingsbestämmelser samt till måldomarnämnden
rapportera alla eventuella överträdelser.
Startsumma är den summa som belastar hästen. Den utgörs antligen av hästens prissumma eller i förekommande
fall, av tvångssumma + senare vunna penningspris. Prissumma är summan av alla peningspris som hästen
har vunnit i offentliga tävlingar (trav och monté). En ponny får högst starata 2 gånger per tävlingsdag
eller minst en en dags mellanrum till nästa tävlingsdag. Och innan man anmäler sin häst till start
måste den vara i tävlingsmässigt skick. Proposition ska innehålla bestämmelser om datum och plats för
tävlingarna, tidpunkt för startanmälan och korregering, hästens kvalifikationer, insprungna pengar, kusk.
Hästarna tilldelas startspår genom lottning vilket sker med hjälp av dator. Manuell lottning kan tillämpas
för speciella lopp samt om dator ej kan användas. Bestämmelser om tränare och kör / ryttare licens.
För att anmäla häst till och för att köra eller rida häst i tävling fodras licens. Licensbestämmelser
utfärdas av STC. STC står för tävlingsreglemente för Svensk Travsport, det är dom som bestämmer kan man säga.
Det är ett krav att hästen måste vara i tävlingsmässigt skick för att få delta i tävling, ansvaret har därför
hästens tränare. STC äger rätt att, om särkilda skäl föreligger, påfodra friskintyg innan hästen får
startanmälas och delta i tävling. Körsven/ryttare är skyldig att kontakta banveterinär angående aventuell
skada eller sjukdom. Olämplig behandling av häst och olämpligt uppträdande: oavsett tid och
plats samt olämpligt uppträdande på publik, banan, stall eller träningsområdet ska bestraffas. Dopingprov
tas oftas om hästen har vunnit ett stort lopp tex; kriteriet, elitloppet, derbyt m.m. Körsven/ryttares
utrustning: ska vara iförd i en tävlingsdräkt som består av jack och hjälm i för aktuell körsven/ryttare eller
hästägare registrerade färger samt vita kör-/ridbyxor och lämplig fotbeklädnad. Tävlingsdräkten ska
vara i gott skick. Tävlingsfärger ska registreras hos STC. Godkänd hjälm ska alltid användas vid körning.
Hakbandet till hjälmen ska alltid vara fastspänt. Säkerhetsväst måste användas av ryttare. Körspö, ska vara
minst 90 cm och får vara högst 125 cm lång, då är snärten inräknad. Ridspö, får vara högst 70 cm långt och
diametern ska vara minst 8 mm, snärten ska vara minst 3 cm bred.
Körsvens-/ryttaradress och nummerbricka/vojlock ska användas vid all körning/ridning på tävlingsbanan.
Defilering: För defilering samlas ekipagen på fastställd tid och plats och kör/rider sedan i långsamt trav
och väl anslutna i nummerordning förbi publikplats och måldomartonet. Han/Hon som har nummerbrick 1 måste
alltid hälsa på måldomarnämden genom huvudvridning. Hästen får inte defilera med chekrem utan måldomarnämdens
tillstånd. Om någon kommer försent till defileringen måste de anmäls till ekipagekontrolanten. Chekrem är en sorts
rem som håller upp hästens huvud. Provstart: I alla lopp ska ekipagen direkt efter defileringen göra en provstart
i tävlingsmässigt tempo på publiksidan. Ytterligare provstart kan beodras om måldomarnämnden, banvetrinären
eller bandomarnämnden tycker att någon häst travar illa. Kallelse till start: Efter kallelse till start ska
ekipaget köra den kortaste vägen till aktuell starplats. Ekipaget står där under huvudstartens kommando till
dess starten går. Åtlyder ekipaget ej huvudstatens order bör ekipaget avvisas. Visar det sig att hästen är oregerlig
under förberedelserna till start, kan huvudstarten eller måldomarnämnden förbjuda ekipaget att starta. Och det går
inte att överklagas. Det kan både vara voltstart eller autostart, om det är autostart kör man efter en bil med
vinge.Antalet startande ekipage vid autostart är maximerat till 12 st.
Och om det ät voltstart springer ekipaget runt i olika volter, det får högst va 7 st i en volt om det är mer så får
dom springspår. Då får dom starta 20 m bakom den volten sen när starten går ska dom va uppe vid dom andra.
Starkommandoorden är "klar - ett - två - "kör" med respektive 10 - 5 - 1,8 sekunders mellanrum.
Hästen ska alltid köras/ridas i tävlingsmässigt till bästa möjliga placering om ej påtaglig trötthet eller tecken
på skada hos hästen eller om fel utrustning konstateras under loppet. På upploppet - sista raka sträckan mot
mål måste ekipaget hålla samma spår om den inte ska köra om. På upploppet får hästen galoppera högst 20 m om
det är längre blir man diskvalificerade och det spelar ingen roll om ekipaget inte haft någon galopp innan. Hästen
måste under hela loppet hålla sig i trav och får inte gå över i passgång eller orentrav då kan dom bli
dikvalificerade. Man får inte heller stör något ekipage under loppet, föra oväsen, köra snävt eller tempominskning
som stör ett annat ekipage. Drivning ska alltid vara våradad och inte utsetta hästen för onormal press, ska
andvändas som korregering. Protest mot oreglementsenlig körning/ridning kan endast avges av körsvenen/ryttaren som
deltagit i aktuella loppet. Protest ska avges till måldommarnämnden omedelbart efter avslutat lopp och innan den
protesterande lämnat banan. Om det är dött lopp om första platsen delas priser lika mellan de aktuella hästarna och
alla räkans som segrare. Hästens rekord är den bästa kilometertid som hästen har sprungit
i ett offentligt lopp. Om rekordet i ett lopp med autostart ska det utmärkas med ett "a" efter rekordet. Nu år 2006
har det kommit en ny regel att man måste använda hjulskydd på sin sulky för att minska risken för olyckor
tex, om ekipaget utanför dej blir rädd för något och hoppar rätt in i ditt sulky hjul och fastnar med hoven, då kan
hästen bryta benet eller liknande och om man har det skyddet för hjulet så kan detta inte hända.