1997
~~~~~~
e. Bandit eu.Biggarett
Allt började med att vi skulle åka Tomellila och se på en ponny, ett russ, som vi skulle få låna under
en period och tävla ponnytrav med. När vi kom dit hade dom ångrat sig, så det blev inget. Vår kompis
Linn var med och hon skulle till familjen Einarssons stuteri i Tomelilla, där Linn köpte sin häst
Bom Bom. När vi kom dit frågade vi om de hade någon häst som det ville låna ut till oss, och det hade dom.
Det hade alla hästar,ca 12 st, i en stor hage. När vi kom fram till hagen så står det flesta hästarna
bara och kollade på oss, fast det va en häst som kom fram och hälsade. Vi frågade vad de var för häst, de sa
att hon hette Befana och va 6 år och var knappt hanterad. Hon var även helsyster med Bom Bom. Vi blev mycket
intresserade för Bom Bom har ju gått bra på travbanorna. Einarsson körde in henne åt oss, så efter en månads
väntan blev vi otåliga och ville hämta Befana. Då hade hon bara varit i vagn 4 gånger eller nått. När vi kom
till Einarsson och skulle hämta henne så fick vi också se henne ha vagn efter sig och det gillade hon inte
riktigt, hon började hoppa och skutta runt. Så då blev vi lite tveksamma men vår kompis Linn, som va med,
övertalade oss att ta med henne hem till Halmstad. Vi började med att tömköra henne ett par gånger föratt se
hur hon var. Vi försökte gå runt i en stor hage, hon var jätte envis och bongstyrig. Hon lade sig ner
med sele och allt efter ett tag när hon började tröttna på det. Det slutade med att vi fick köra in
henne en gång till själva. Vi tömkörde henne ett par gånger och sen fick vi hjälp med att sätta på henne vagnen
och till slut med mycket träning och mycket envishet ifrån oss gick det till slut att få henne någorlunda
lugn med vagn efter sig. Men däremot vad det ännu svårare att ha henne uppbunden i stallgången, hon stegrade
sig och trängde in oss i väggarna. Men med lite träning, så gick det också bra. Men sen kom den dagen hon skulle
skos och det gillade hon verkligen inte. Vi gjorde allt för att försöka få henne lugn, hon stegrade sig, kastade
sig, och sparkade och gud vet allt. Så hovslagaren gav upp. Dagen därpå ringde vi en annan hovslagare som gick med
på att försöka sko henne, vi fick även ringa veterinären som kom ner med en lugnande spruta. Vi fick andvända
lugnande på henne i över ett halv år innan hon blev lugn. Därefter blev hon lättare och lättare att hantera, sen
började vi tävla henne. Hon har varit mycket duktig på tävlingbanorna men problemet är att hon lätt går över från
trav till galopp och då är det oftast kört i en tävligen. Befana är en pigg och stark häst som älskar att springa,
fast hon är ganska stark och jobbig att hålla när hon galopperar, det är som att dra i en oxe. Men annars är det
värdens bästa ponny. Och vi ångrar inte en sekund att vi köpte henne.
Bom Bom, Befanas syster!
Befana, sommaren 2005
Befana, hennes första start på Tingsryd
Tomtetåget
