Här kan du se Viktors konstverk i större format.

Startsida

Grusbus
Asfaltfri zon

Til Topps
Offroadäventyr

Bergatrollet
Norges vackraste
vägar

Skrönor &
Norgetips

Reseberättelser

Gästbok

Länkar

Kontakt
© Pudel

 
DHär kan du se Viktors bild i större format.

( eller, Det er fullt av uteliggere nere ved Storsjöen )
Först på plats. Klockan är redan 4 när jag svänger in på densista leriga vägstumpen. Lavvon (kåtan) väntar inbjudande på mig. Vidar har spänt upp ett presenningstak över bordet sen sist, annars är allt sig likt. Skickar ett SMS: "Vid lavvon, koser meg". Jag gör upp eld och kan snart njuta av en kaffekopp och ett pipstopp. Storsjön ligger spegelblank efter regnet. Tystnaden och stillheten känns ovant efter en heldag på Suzukin.
Jag hör plötsligt det mäktiga ljudet från Vidars DR-Big och Gros Huskvarna, men först fram är Ann-kristin Gullerud med en Subaru fullastad med mat och dricka. Vad skulle vi göra utan våra välvilliga sponsorer? Senare på kvällen kommer Stig, Juha och Göran. Nu är det bara Harald som fattas, men han har giltigt förfall.
Efter en mysig ljugarkväll drar vi ut på
Finnskogens härliga grusvägar.
Vidar börjar lite lätt med fina vägar,
men som vanligt ökar svårighetsgraden
efterhand.

Görans på KTM:en ser ju inga problem och ger sig inte i första taget. Oavsett underlag blir kommentaren efteråt "STABILT".
Gamlevägen är inte mycket använd nuförtiden. Vi gör en insats för kulturlandskapet och gör vårt bästa för att hejda förbuskningen. Skiten skall upp med rötter och allt.

Höstlöven och det myckna regnandet gör
en del passager lite extra spännande.
Svetten börjar komma fram i takt med
körglädjen.
En paus vid Storsjöns strand piggar upp
oss inför dagens sista etapp.

Vidar verkar ha tröttnat på Biggen och försöker
sänka den i ett kärr. Vi andra får oss en välförtjänt
vilopaus i en förtrollande miljö.
Att Biggen sitter fast minskar ju inte nöjet för oss andra.

När vi väl fått upp Biggen har batteriet lämnat in.
Springstart på kostigar i snårskog är inte det lättaste,
men så småningom startar Biggen igen. Det är tur att
han har hjälpsamma kamrater, och vi är ju glada att få
nåt mer att reta honom för.

Stigs "stridsvagn" går djupt i de blöta spåren,
men han ger sig inte i första taget, inte i andra heller.
Han behöver i alla fall inte gå på gym för att få sin träningsdos.

Balansövningar på halvruttna brädor ingår
i dagens program. Om vi tappar ner cykeln
här lämnar vi den bara? Allt går bra , och vi
drar vidare.
På några ställen får vi hjälpas åt när "nån"
(läs Africa Twin) av oss blir
hängande på hasplåten.

Det är betydligt längre ner till botten på
spåret än vad som syns på bilden.
Africa Twin kan vara en
riktig gris ibland.

After GRUS

När vi är tillbaks vid lavvon tas det fram en flaska
Guleböy-likör av lokalt ursprung.
Gottegrisen Göran slickar sig om munnen.
STABILT.
Det blandar sig bra med Trönderlapskaus i magen. "Lettspytt" skulle Elvesetern ha sagt.
Saknaden efter honom gör sig påmind när
kvällen kommer och vi blir lite sentimentala.

En Guleböy och full fart i spisen får oss snart sömninga.


Värmen i Lavvon är hög och strip-teasen kommer snart igång.

Grusern är sliten efter en lång dag, och somnar mitt i en mening. Hans snarkningar är lika högljudda som Biggens, men efter en härlig åkdag förlåter vi honom gärna. Nu väntar oss en rejäl tur på söndag förmiddag innan vi styr kjosan hemåt.


Tack Vidar och alla ni andra.

TEAM 96 % GRUS FOREVER

Hilsen Gamlefar