Resebrev

Grodans avhopp och hur det är möjligt att inte bli av med grejor i Norge

Grodan hade inte varit ute och åkt MC på hela våren, men så var det dax att åka till Jakten på Bergatrollet i Norge. En dag när han såg som mest dyster ut frågade jag om han ville hänga med. Han stirrade på mig med skräckblandad förtjusning som jag uppfattade som ett ja.
Jag lyfte ner honom från hyllan och placerade honom på hans favoritplats bakom rutan mellan mätarna. Grodan har en passion när han åker motorcykel, han vill att fartvinden skall kittla mellan tårna, så därför petade jag ut fötterna under rutan.
Vi drog iväg, allt var frid och fröjd. Några mil från Norska gränsen i 100 knyck i en svag vänsterböj började han att röra på sig precis som han hade fått nog. Plötsligt tog han ett skutt, men jag fångade honom med vänsterhanden innan han for ut i spenaten.
Ville han hoppa av innan vi kom in i ett icke EU-land, hade han falsk pass,
var han pissnödig ? Jag vet inte ! Har ni försökt att peta ner en groda bakom rutan i 100 knyck med hans fötter utanför kanten ? Det går inte.
Resultatet blev att jag tryckte ner honom upp och ner och med ögonen bakåt. Han satt still en liten stund, sen hoppade han av till höger. Det sista jag såg av honom var hans belåtna flinande röda mun och två skräckslagna ögon. Han hade fått nog.
Jag förstår honom, att färdas upp och ner, baklänges, utan fartvind mellan
tårna är ingen höjdare för min groda. Så här efteråt anar jag varför han hoppade av. Född i Korea, uppväxt på en hylla i en leksaksbutik i
Schweiz, transporterad på hojen genom Tyskland och Danmark till det kalla norden kan ge vilken groda som helst flyktbeteende.
Att ta med honom till troll i Norge blev för mycket. Om ni hittar honom,
så följ då dessa enkla råd. Han vill inte åka till Norge. Han vill inte åka upp och ner med ögonen bakåt. För övrigt är han snäll och foglig.
Här följer grodans signalement :
Han var vid avhoppet grön med vit sjömanskostym med blåa kanter, han saknar skor. Han var deprimerad. Meddelande om den försvunne grodan kan lämnas till undertecknad eller närmaste polismyndighet. Ingen hittelön utgår och han är inte välkommen tillbaka.
Hans plats bakom rutan är sedan avhoppet upptagen av en Älg född i
Norge våren 01.

Har Ni försökt att bli av med grejor i Norge, det går ikke. I ett försök att bli av med min slitna axelremsväska, modell armens gasmask -59, tog jag till ett första desperat försök. Jag drog omkull hojen i en regnig vänsterböj på väg upp till Trollstigen. Det enda som hände med väskan var att axelremmen lossnade och att hojens framskärm ändrade utseende efter att den kilat fast sig under ett vägräcke.
Jag fick dessutom problem med att växla efter detta första försök. Växelpedalen böjde sig av någon anledning kraftigt till höger. Detta har fått till följd att jag numer har ett betende att gå med vänster fot inåt.
Detta försök kunde ha blivit dyrt om inte vägräcke funnits.

Jag hade då säkert hamnat i älven och fått lösa fiskekort eller åkt fast för olovligt fiske. Tack Norska Vägverket för er omtänksamhet om min ekonomiska situation.
Nästa försök att bli av med väskan borde varit vattentät, men det misslyckades totalt. Jag hade tänkt ut en smart plan att ställa väskan kvar på en rastplats och snabbt dra vidare. Fas ett, ställa väskan kvar, lyckades, men här måste jag varna för hjälpsamma MC-kompisar, skall en ställaväskankvarplan lyckas så får inte snälla kompisar finnas. Jag ställde alltså väskan kvar och drog iväg till vårt övernattningsställe. När packningen hade stuvats in i stugan och Elving och jag satt och fikade fick jag en oändlig röklust, pipan, tobaken, kvar i väskan, idiot. Jag hann inte berätta om min fadäs för Elving innan hans mobil ringde. Dom tyvärr
hjälpsamma MC-kompisarna Lasse och Leif ringde och meddelade att dom hittat min väska under vårt skuggträd där jag med avsikt hade lämnat den åt sitt öde. Min plan hade inte lyckats. Jag gav upp med att försöka bli av med den och får väl ha den kvar. Här kan ett tips vara på plats, förvara aldrig tobak och pipa i väskor.
Nästa fullständigt jävulska plan var att försöka tappa bort delar till klockan som sket sig vid min kontakt med Norsk asfalt.
Klocka, armband och sprintar petades ner i bröstfickan på regnstället för senare reparation efter min asfaltsyn. En natt försvann klockarmbandet.
På morgonen kom Lena och lämnade tillbaka det, hon skulle inte kunna växla sa hon om mitt armband låg i hennes stövel. Vad hennes stövel skulle ha klockarmbandet till är ännu idag ej utrett.
Efter några dagar utan tid och datum blev behovet av reparation nödvändigt. Alla lösa delar placerades på bordet och skulle efter en öl åter
sammanfogas till en normal armbandsklocka. Några öl senare saknades
en sprint, vem fan har rotat på urmakarns bord tänkte jag och kastade ner alltsammans i axelremsväskan .
Ingen klocka på armen resten av veckan, men OK det är ju semester.
På morgonen drog vi iväg ,Frida och Nicklas lämnade stugan lite senare dom skulle till Lillehammer för att byta däck på sin MC.
Senare samma kväll kommer Frida och Nicklas från Lillehammer.
Och ni vet förmodligen vad dom hade hittat på bordet innan dom lämnade stugan. Ytterligare kommentarer behövs ej. För er som inte kan svaret , SKRAPA HÄR XXXXXXX.
Försök inte att bli av med något i Norge, Ni kommer inte att lyckas.

Till sist några sevärdheter i Norge.
Virago Bridge, nyöppnad korvmoj och försäljning av miniatyrframskärmar
till XV1100. Öppnades dagen efter min asfaltsyn av en driftig norrman.
( Jag är erbjuden 25% på intäkterna).
Trädet på gräsmattan där väskan hittades av 08:orna, Lars och Leif.
Utomhuspoolen rekommenderas samt kaffeautomaten.

Hur Ni tar er till dessa nya sevärdheter kan tyvärr ej beskrivas. Lika svårt som det är att bli av med grejor i Norge är det att begripa var man är på det norska vägnätet.

Tack alla MC-kompisar i gänget för allt stöd och onödig hjälp. Utan Elving
och hans mystiska roadbook hade jag och gänget inte återsett Sverige.
Har Ni föresten funderat på varför norrmännen har kopplat varmvattnet till kallvattenkranen på duschen ? Det kan bli en bra Norgehistoria om någon kommer på ett bra svar. Jag återkommer när någon hittar det rätta svaret.
Nu slår det mig, Niklas var ju rörmokare, skulle han ha mixtrat med duscharna när vi andra sov, fan vet.
Till sist, hälsa Grodan från Älgen och mej, om ni ser honom, och ta det lungt i vänstersvängar.

Virago-Eje