Rasstandard och karaktär

Helhetsintryck:
Den skotska terriern är en stadig, kompakt hund lagom stor att
kunna gå ner i gryt, med korta ben, alert och ger intryck av stor styrka
och rörlighet i litet format.

Temperament:
Lojal och trogen, värdig, självmedveten och reserverad, men modig och
mycket intelligent. En Skotsk terrier är djärv men aldrig aggresiv.

Huvud:
Huvudet skall vara långt utan att var oproportionerligt i förhållande till
hundens storlek. Skallens längd tillåter det att vara relativt brett och ändå ge
intryck att vara smalt. Skallen skall vara nästan flat och kindbenen skall inte
vara utstående. Nospartiet skall vara kraftigt och helt igenom djupt.
Skalle och nosparti skall vara lika långt med ett lätt men tydligt markerat stop
mellan skalle och nosparti alldeles framför ögonen. Nosspegeln är stor och
i profil ser linjen från nosspets till haka ut att slutta bakåt.

Korrekta proportioner

Ögon:
Ögonen skall vara mandelformade, mörkbruna, djupt liggande under
ögonbrynen och ganska långt ifrån varandra. Uttrycket skall vara vaket
och intelligent.

Öron:
Öronen skall vara nätta, tunna, spetsiga, upprättstående och får ej
vara tätt placerade.

Bett:
Perfekt och regelbundet saxbett med stora tänder.

Hals:
Halsen skall vara muskulös och av måttlig längd.

Kropp:
Kroppen skall ha väl rundade revben som flatnar mot en djup bröstkorg.
De bakre revbenen skall vara väl utvecklade. Ryggen skall vara förhållandevis
muskulös. Överlinjen skall vara rak och vågrät, ländpartiet är muskulöst och
djupt och fungerar därigenom som en kraftfull länk mellan revben och bakparti.

Fram & bakben:
Huvudet skall bäras upp av en muskulös men ädel hals av måttlig längd,
som övergår i långa sluttande skuldror.
Bröstbenet syns tydligt framför frambenen som har kraftig benstomme ända
ned ii de raka handlovarna. Bröstkorgen är tämligen bred och nedhängande
mellan frambenen, som inte får ha utåtvridna armbågar eller vara placerade
under bålen.
Bakpartiet är påtagligt kraftfullt i förhållande till hundens storlek. Rejäla och
breda lår, djupa och muskulösa med god vinkling i knäleden. Hasorna skall
vara korta och kraftiga.De får varken vara inåt- eller utåtvridna. Korrekt
kvadratisk front med bra djup.

Tassar:
Tassarna skall vara av rejäl storlek, ha kraftiga trampdynor och väl välvda,
tätt slutna tår.
Framtassarna är något större än baktassar.

Rörelser:
Rörelserna skall vara smidiga och fria till följd av parallella fram- och bakbens-
rörelser med bra påskjut.

Svans:
Svansen skall vara måttligt lång, för att ge hunden balans; tjock vid roten,
avsmalnande mot spetsen, buren upprätt eller med en lätt böjning. Korrekt
svans och ansättning.

Päls:
Hunden skall ha två hårlag, en kort, tät och mjuk underull samt ett hårt,
strävt och tätt täckhår. Dessa två tillsammans utgör ett för hunden effektivt
skydd mot väder och vind.

Färg:
Svart , vetefärgad eller brindle, dvs tigrerad i vilken färg som helst.

Mankhöjd:
25,4 - 28 cm.

Vikt:
8,6 - 10,4 Kg.

Den skotska terrierns karaktär

Den skotska terriern eller skotten, som den kallas i dagligt tal, är en ras
som de flesta känner till utseendet. "Whisky"-hundens speciella uppsyn
tar man inte miste på, men endast de som umgåtts med skottar eller haft
egna, känner till rasens karaktär.

Skotten är en hund som visar stor tillgivenhet och lojalitet. Det skämtsamma
leklynnet, den humoristiska uppsynen med den karaktäristiska "full-i-fan"-
blicken kan knappast beskrivas utan måste upplevas.
Skottens filosofiska lugn, stillsamma närvaro vid fötterna, eller i soffan gör
att alla förstår att den som en gång ägts av en skotsk terrier, så gott som
undantagslöst förblir rasen trogen.

Det är en stor hund i ett litet format med mycken egen vilja.
Det är därför viktigt att man omedelbart talar om för den lilla valpen
vem som bestämmer. Små skottevalpar är som regel mycket tuffa.
En liten söt krabat som obehindrat får nafsa och bita i händer och fötter,
morra och skälla, kommer att bli odräglig.
Skotten är lättfostrad och mycket villig att vara till "lags", om den vet vem
som bestämmer.
Det är viktigt att redan från början vänja skottevalpen vid att bli hanterad
av flera olika människor eftersom det är en hund som kommer att tillbringa
många stunder på trimbordet.

Energi och envishet är rastypiskt. I början omsätter den lilla valpen sin energi
med bus och lekar i valphagen och på villatomtens gräsmatta.
Senare skall energi och envishet bygga upp kondition och muskler genom
korta promenader. Det är viktigt att skottevalpen som har en relativt tung kropp
inte överansträngs.
Först när hundens skelett stabiliserats, ungefär vid 8 månaders ålder, kan
man tänka sig längre promenader. Skotten är en sportig hund och som
vuxen hänger den med på det mesta, envist och energiskt. MEN I SIN TAKT.
Inomhus är skotten påfallande lugn och tillbakadragen och passar därför
de flesta människor utmärkt, inte minst med tanke på rasens enastående
förmåga att finna sig tillrätta i de mest varierande miljöer.

Den skotska terriern är i allmänhet vänlig och inte provocerande mot andra
hundar men ..... om så skulle vara nödvändigt, tvekar skotten inte en sekund
att ge sin in i striden med fienden.
I "Englishe Doggesh" står att läsa: "Terriern är en god, grovhuggen och
rättfram hund, med ett lejons mod, som aldrig ostraffat låter sig förnärmas
och är lika mycket värd som två dussin råttfällor". Ett fint och värdeladdat
omdöme från den tiden då terriers hade en viktig funtktion att fylla
som skadedjursbekämpare.

Skotten är en trevlig kompis för alla åldrar och den tycker mycket om barn.
Men som med alla raser gäller barnets behandling av hunden snarare än tvärtom.
Med skottens leklynne och nyfikenhet brukar upptågen tillsammans med barn
vara högtidsstunder, under vuxet överinseende naturligtvis.

En vacker skotsk terrier i toppform och med den rätta utställningsgnistan
är en skönhetsupplevelse i hundvärlden och brukar placera sig högt
på utställningar.