Skeppsvraket vid Åkroken - Dagboksanteckningar från fältarbetet.

 

Undersökningsplatsen vid Åkroken, Sundsvall. Foto: Marcus Nilsson.

 Anteckningar blandat med allmän information:

Om själva arbetsplatsen kan nämnas att det finns både för- och nackdelar med den. Såsom nackdel kan nämnas att det som regel råder väldigt dåliga siktförhållanden, vilket försvårar fotodokumentationen, och det är svårt att i början få en helhetsbild av vraket. Fördelarna är flera jämfört med vad vi är vana vid:

• Man kör med bil ända fram till platsen och slipper bära långt.
• Ingen spilltid går åt till båttransporter och kostnader därför.
• Inga arbetsdagar blåser bort på grund av dåligt väder.
• Dykdjupet är ringa. Inga expositionstider behöver beaktas. Luften räcker länge.
• I- och uppstigningar ur vattnet är enkelt och säkert.
• Bra arbetsplats på land. Underlättar för personer känsliga för sjösjuka.
• Vid ett ev. fortsatt arbete kan arbetsbodar ställas upp.
• Många nyfikna stannar till och frågar. Vi får möjlighet att informera om vårt arbete.
• Närheten till ett hamburgerställe gör inte saken sämre.

Anders Vikdahl - som vill bli en "stor pojke". Foto: Lennarth Högberg

De flesta bilderna som presenteras i denna del är hämtade ur digital videofilm. Undervattensfilm togs av Anders Vikdahl och Lennarth Högberg. Vidare finns negativ färgfilm från land och under vatten. Skala 1:1-mätningar utfördes av Anders Vikdahl och Seth Jansson. Punktmätning under vatten utfördes av Anders Vikdahl. Avläsning och notering av mätvärden utfördes av Lennarth Högberg och Seth Jansson. Renritning av mätvärden utfördes i skala 1:20 av Seth Jansson. Materialet granskades sedan av Lennarth Högberg.

 

2000.09.02

Bra väder med solsken. Slyröjning i släntområdet. Linor spändes upp för att man på ett säkert sätt skulle kunna gå i slänten med utrustning. På en avsats upprättades en plats för arbetsmaterial. En första rekognoseringsdykning genomfördes tidigt på morgonen.

Iaktagelser:

I den begränsade sikten gjordes iaktagelser av blandad karaktär och typ. Vraket har inte tagit någon synbar skada av det senaste vattenflödet. Styrbordssidan syns relativt bra. Babordssidan syns sämre. Flera lösa skeppsdetaljer finns. Även en del sekundära fynd finns vid vraket. Vid första dykningen rensades vraket från cykel, däck, kvistar mm.

En referens/syftlinje lades ut efter strandkanten där fixpunkterna lades in.

15 gr N bäring i syftlinje. Även 15gon kan användas.

Nedslagning av tre galvaniserade stålrör i strandkanten utgörande en referenslinje (Mätlinje)

Från syd i syft. C = 0 met. B = 8.20 met. A = 16.53 met. Denna referenslinje är inmätt av Stadsbyggnadskontoret.

Koordinater: Sundsvalls lokala nät utgår från 0 grader om 0. (0gon)

Mätpunkter:

A = X 20476,315 Y. 60013,094

B = X. 20489,924 Y. 60022,497

C = X. 20483,189 Y. 60017,863

Lennarth Högberg sköter livlinan. Foto: Marcus Nilsson. Videobild.

Förberedelse av märkbrickor på plastad ståltråd. Märkbrickorna skall fästas på spantens olika partier för att användas som referenspunkter i dokumentationen. Brickorna är märkta S för styrbord och B för babord. Stävdelen som är utmarkerad med boj får tillsvidare kallas förstäv. Denna del märktes med brickorna S1 och B1 eftersom det är början på babord och styrbord sidor. Markörerna fästes på spanttopparna för att möjliggöra inmätning från fixpunkterna.

 

Magnus Huss hjälper Anders Vikdahl. Foto: Marcus Nilsson. Videobild.

Mätvärderna lades in på mm-papper för testning om denna metod kunde användas när sikten var så pass dålig. 3-punktsmätningen fungerade bra eftersom dykaren slapp att läsa av värderna. Dykaren höll endast i måttbandens 0-punkter och resultatet lästes och noterades av de personer som var på land. Genom telekommunikation med dykaren kunde hela inmätningsprocessen styras på ett enkelt sätt. Måtten avlästes vid rören A-B-C och noterades på papper.

 

2000.09.03

Vi har tur med vädret igen. Solsken. Vattennivån hade sjunkit sedan gårdagen och sikten var något sämre, c:a 25 cm. Uppmätningen av spanten S-13 blev för dagen det sista uppmätta spantet akterut. Vi fick besök av Magnus Huss, Sundsvalls Maritima Museum och Mona Bornekrantz, museiechef Sundsvalls Museum.

 

Anders Vikdal med en riggdetalj. Foto: Marcus Nilsson. Videobild.

En del av ett block påträffades liggande ovanpå bottensedimentet. Gavelsidan av blocket syntes vara eldpåverkat. Blockgavelsidan är c:a 10 cm bred och 15 cm lång. Blockgaveln bärgades för att inte försvinna med strömmarna. Blockdetaljens mätreferenser låg på B.7.35-C.7.37.

 

Blocket är kraftigt eldpåverkat. Foto: Marcus Nilsson. Videobild.

Dyktelefonen havererade vilket försvårade inmätningsarbetet. En bottenstock bärgades upp på land för uppmätning och dokumentation och återdeponerades sedan invid pålraden.

 

2000.09.04

Den tredje dagen av undersökningen var sikten bättre. Vattenståndet var –15cm under normalvattenstånd. Detta kontrollerades per telefon 060-586339 (Spikarnas pegel). Vraklokalen filmades. Efter filmningen rensades vraket från mera sjögräs och tre nya spant påträffades på styrbordssidan. Dessa markerades med S14-S16 och inmättes från mätpunkterna B och C.

Eftersom sikten var betydligt bättre kunde några vrakdetaljer mätas in från ytan. Dessa delar består av en trolig akterstäv med roder. Bordläggning med bordhalsar synliga. En skiss över detta gjordes av Lennarth Högberg. En lös bordläggningsplanka lokaliserades. Bordet är avbrutet vilket torde ha skett vid grävningsarbetet för regnbågsprojektet. Bordläggningsplankan bärgades för dokumentation i skala 1:1 på byggplast. Den fick markören F2 (fynd 2).

 

Ett bord bärgas för dokumentation. Foto: Marcus Nilsson. Videobild.

Beskrivning enl följande:

Bordläggningsplanka 2,30 met lång och 18cm bred samt intill 4 cm tjock. Kraftigt angripen av skeppsmask eller andra microorganismer. Vitala delar av bordet är borta. Spår av klinknaglar vilka har varit omvända och tillbakaslagna på bordets insida. 3 st hål efter trädymlingar c:a 4,7 cm i diameter. Avståndet mellan dymlingshålen är 1,04 met och 43 cm. Spår efter överlappning c:a 3-5 cm. Inget tätningsmaterial (drev) påträffades. Bordplankan uppmärktes och återdeponerades invid pålraden.

Det noterades att delar av skeppet, vid lågt vattenstånd, kommer att frysa fast i isen och vid issmältning och vårflod ryckas loss från vraket och följa med strömmen ut mot havet.

 

Inmätning av stolprören. Foto: Lennarth Högberg

Personal från stadsbyggnadskontorets mät och kartavdelning kom och mätte in mätpunkterna A-C som lades in till Sundsvalls lokala nät. (se ovan). Det var Jan Ove Persson och Kjell Persson som utförde arbetet.

Vraket fotograferades med Nikonos UV-kamera utrustad med 12mm vidvinkellins. Fisheye-optiken krävdes för att överhuvudtaget få bilder i den dåliga sikten.

Ytterligare två spant upptäcktes i samband med fotograferingen. De var belägna vid vrakets akterstäv och på styrbordssida. Spanten fick markörerna S18 och S19.

 

2000.09.17

Kompletterande filmning utfördes av Anders Vikdal och Lennarth Högberg. Vid detta tillfälle var sikten bra, c:a 80 cm. Vrakets synliga längd mättes upp, 14,36 met. Den yttre bojen vid förstäven togs in. Ett språngskikt låg på c:a 1,5 met djup och bildade ett krusigt och optiskt fenomen. En lodfilmning genomfördes. Tack vare att sikten var bra påträffades ytterligare omärkta spant på babords sida.

 

En bottenstock, vilken återdeponerades efter dokumentation.

Vraklokalen

Vraklokalen som mäter ca 20x20 met består av ett 30-tal upprättstående spant inräknat skrovets båda sidor. I fören finns en stävdel som är synnerligen välbevarad med hak som är avtrappade. I aktern kan man skönja detaljer som troligen är rester av en akterstäv med tillhörande stävroder. Utrymmet mellan för och akter består, utöver de stående spanten med synliga spanttoppar, av ett antal liggande spantdetaljer, balkvägare och bord. Det mesta av materialet är fixerat i bottensedimentet.

Sticker man ner handen i sedimentet (sanden) kan man känna ytterligare delar av skeppet. Här bör också nämnas att skeppet har haft stringers av betydande storlek. Urtag i balkvägarna tyder på detta. Det verkar också som om skeppet har haft ett smalt skarndäck. En pumpstock finns representerad c:a 3 met för om akterstäven.

 

Spåren visar att en bila med skadad egg har använts. Foto: Seth Jansson. Videobild.

Vraket är byggt på klink, d.v.s. borden överlappar varandra. Detta bekräftas av haken i spantmaterialet. Vidare syns bordens överlappning på styrbordssida. Skeppet är tätat i nåten med nöthår indränkt i beck och möjligtvis tjära. Vraklokalen redovisar en superstruktur med den nordiska skeppsbyggnadskonsten som förebild. Vi vet också att skeppet har genomstickande balkändar, d.v.s. att vissa bord har urtag för balkändarna. Detta finns redovisat på video och bild. Skeppet har en spantfacksbredd från c:a 25 cm och upp till c:a 70 cm. Spanten verkar vara jämt fördelade i skrovet. Vid stävarnas närhet minskar spantfacksbredden.

Vraket har likheter med några av de vrak som påträffades i den forna hamnen vid Kalmar slott (se komparativt material).

Seth Jansson, Lennarth Högberg och Anders Vikdahl 2000.

<Tillbaka>