|
Svenska
kennelklubbens rasstandard för Finsk Stövare
( Suomenajokoira )
Originalstandard
1995-05-13 SKKs standardkommitté 1997-11-25
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Finland
ANVÄNDNINGSOMRÅDE:
Drivande hund, avsedd för jakt på hare och räv.
FCI-KLASSIFIKATION:
Grupp 6, FCI nr 51
BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Förutom
finska bondhundar fanns det flera europeiska stövarliknande hundar
i Finland i början av 1800-talet. Man började målmedvetet
avla rasen finsk stövare efter det att Finska Kennelklubbens grundats
1889. Den första rasbeskrivningen fastställdes 1932. Avelsföreningar
på olika håll i landet hade en märkbar betydelse för
rasens utveckling. Korsningarna, som gjordes i början av 1900-talet,
hjälpte också till att skapa den stam, från vilken
den nutida finska stövaren härstammar. Genom att spåra
på varierande sätt driver den finska stövaren med passionerat
skall.
HELHETSINTRYCK:
Finsk stövare
skall vara en trefärgad, medelstor, jämnhög och tydligt
rektangulär hund. Den skall vara kraftig men inte tung. När
hunden står skall markavståndet mellan fram- och bakbenen
vara detsamma som kroppslängden eller något längre.
Avståndet mellan frambenen skall vara detsamma som bröstets
bredd och avståndet mellan bakbenen skall vara minst lika brett
som mellan frambenen. Könsprägeln skall var tydlig.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:
Förhållandet
kroppslängd/mankhöjd skall vara ca 1,1:1
Förhållandet mankhöjd/bröstkorgens djup skall vara
ca 2:1
Förhållandet skallparti/nosparti skall vara ca 1:1
Förhållandet skallens längd/bredd/djup skall vara 1:1.1
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR:
Finsk stövare
skall vara lugn, energisk och vänlig, aldrig aggressiv.
HUVUD:
Skallparti
Skallpartiet skall framifrån sett vara jämnbrett med välvd
hjässa. Pannan skall från sidan sett vara något välvd.
Skallens och nospartiets överlinjer skall vara parallella. Pannfåran
skall vara låg. Ögonbrynsbågarna och nackknölen
skall vara tydligt markerade.
Stop
Ögonbrynsbågarna bildar ett svagt men tydligt stop.
Nostryffel
Nostryffeln skall vara väl utvecklad med svart pigment. Näsborrarna
skall vara stora och rörliga.
Nosparti
Nospartiet skall vara lika långt som skallpartiet, relativt djupt,
nästan jämnbrett. Nosryggen skall vara rak. Underlinjen bildas
av underkäken och skall vara nästan parallell med nosryggen.
Läppar
Läpparna skall vara väl utvecklade med bra pigment. Överläppen
skall vara vackert avrundad. Läpparna och mungiporna skall vara
åtliggande.
Käkar/tänder
Käkarna skall vara kraftiga. Regelbundet och komplett saxbett med
väl utvecklade tänder.
Kinder
Kinderna skall vara relativt torra.
Ögon
Ögonen skall vara medelstora, något ovala, mörkbruna
och framåtriktade med lugnt uyttryck. De får inte vara utstående.
Ögonlockskanterna skall vara svarta.
Öron
Öronens främre kant skall ligga intill huvudet. Bakkanten
skall vara utåtriktad med öronspetsen nästan framåtriktad.
Öronen skall vara släta och nå över hälften
av nospartiet samt ansatta på en tänkt linje dragen från
nostryffeln genom ögat.
HALS:
Halsen
skall vara medellång, muskulös, relativt torr med endast
lätt välvd överlinje. När hunden står skall
nosspetsen befinna sig i nivå med rygglinjen eller något
högre.
KROPP:
Rygg
Ryggen skall vara medellång, rak och muskulös.
Ländparti
Ländpartiet skall vara relativt kort och kraftigt.
Kors
Korset skall vara väl utvecklat långt och kraftigt, svagt
sluttande. Från sidan sett är korset en vackert avrundad
fortsättning på rygglinjen.
Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara lång, ha välvda revben och nå
till armbågen. Förbröstet skall vara tydligt markerat.
Underlinje
Buklinjen skall vara svagt uppdragen.
Svans
Svansen skall vara lågt ansatt, lätt böjd och nå
ungefär till hasleden. Den skall vara kraftig vid roten och smalna
av mot spetsen samt bäras hängande och följa bakpartiets
linjer. I rörelse får svansen stiga högst till rygglinjens
nivå. Hårremmen skall vara likadan som på kroppen.
EXTREMITETER:
Framställ:
Framstället
skall vara välvinklat och frambenen skall framifrån sett
vara raka och parallella. Över- och underarmen skall vara lika
långa. Bröstkorgens djupaste punkt skall vara vid armbågarna.
Skulderblad
Skulderbladen skall vara relativt långa, snedställda och
kraftiga samt väl anlagda mot bröstkorgen och mycket rörliga.
Överarm
Överarmarna skall vara lika långa som skulderbladen, tydligt
snedställda och kraftiga.
Armbåge
Armbågarna skall vara bakåtriktade och väl tillbakalagda
samt väl anlagda mot bröstkorgen.
Underarm
Underarmarna skall vara lodräta, kraftiga och seniga med kraftig,
oval benstomme.
Handlov
Handlovarna skall vara fjädrande.
Mellanhand
Mellanhänderna skall vara något snedställda.
Framtassar
Tassarna skall vara något ovala och höga med väl slutna
och välvda tår. Klorna skall vara kraftiga och helst svarta
till färgen. Trampdynorna skall vara spänstiga, helst svarta
till färgen och på sidorna skyddade av tät hårbeklädnad.
Bakställ:
Bakbenen
skall vara kraftiga och välvinklade samt bakifrån sett raka
och parallella.
Lår
Låren skall vara långa och breda med kraftig muskulatur.
Knäled
Knälederna skall vara framåtriktade. Bakbenets framkant skall
vara jämnt välvd.
Underben
Underbenet skall vara relativt långt, snedställt och spänstigt.
Has
Haslederna skall vara kraftiga och relativt lågt ansatta.
Mellanfot
Mellanfötterna skall vara relativt korta , kraftiga och lodräta.
Baktassar
Baktassarna skall vara framåtriktade. Se i övrigt framtassar.
RÖRELSER:
Lätt,
effektivt trav med långt steg. Rygglinjen skall vara fast och
stram. Rörelserna skall vara parallella.
HUD:
Huden skall vara tjock, väl åtliggande och utan rynkor.
PÄLS:
Pälsstruktur
Bottenullen
skall vara kort, tät och mjuk. Täckhåret skall vara
medellångt, åtliggande, rakt, tätt och relativt strävt.
Färg
Finsk stövare skall vara trefärgad. Manteln skall vara svart.
På huvudet, kroppens undersida, skuldror, lår och även
på andra ställen på benen skall färgen vara varmt
rödbrun. Vita tecken förekommer vanligtvis på huvudet,
halsen, bröstet och benens nedre del samt på svansspetsen.
STORLEK/VIKT:
Mankhöjd
Tillåten variation Idealhöjd
Hanhund 55 –61 cm 57 – 59 cm
Tik 52 – 58 cm 54 –56 cm
FEL:
Varje avvikelse
från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
* för
lätt eller för tung kroppsbyggnad
* mankhöjd som över- eller understiger tillåten variation
med 1 cm
* kvadratisk eller alltför rektangulär kroppsform
* felaktig könsprägel
* aningen skygga eller för aggressiva mot andra hundar
* snipigt eller kort nosparti; tydligt trekantigt huvud; löst skinn
på huvudet
* tångbett eller lindrigt överbett
* kort och samtidigt brant kors
* långa eller platta tassar; spretiga tår
* lång eller tydligt mjuk päls
* överdriven brokighet
* svagt markerad mantel med rikligt inslag av bruna hår
* rikligt med skäck- eller varghår
DISKVALIFICERANDE
FEL:
* mankhöjd
som över- eller understiger tillåten variation med mer än
1 cm
* underbett eller kraftigt överbett
* kroksvans
* nostryffel som helt saknar pigment
NOTA
BENE:
Hund får
ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter
som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
TESTIKLAR:
Hos hanhundar
måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt
belägna i pungen.
Historik
om Finska stövaren i Sverige |
