Första hunden i vår familj var en Norrbottensspets vid namn Rapp. Honom tog vi över från min farfar, som tyckte att hunden var alldeles för krävande för honom. Rapp blev aldrig någon trädskällare, men väll en mycket duktig älghund!Andra hunden blev en Samojed som heter Nalle. Han var det meningen att vi skulle andvända som draghund och kanske lite jakt, men det fick vi också tänka över en extra gång......
Nalle är en väldigt speciell herre som bara gör det han tycker är bäst! Visst kan vi andvända honom till draghund, men bara om han får renlukt i nosen, eller om han själv tycker att det är kul att dra just den dagen.
Älgarna letar han upp och skäller på, tills dom tittar på honom, då springer han tillbaka till husse. Men vi älskar ju honom ändå! Vi kommer nog aldrig att få en så lugn, stabil och harmonisk igen.
Hösten 95 fick jag min första egna hund, en Engelsk setter tik vid namn Beauty. Hon var då 9 år.Jag fick henne av en norsk man som heter Svein, som var på jakt i Storulvån. Jag var där och jobbade som ridande guide. Han hadde inte tid för henne och hon var väldigt reserverad för barn, så jag tog med henne hem när säsongen var slut.
Beauty har gett mig så mycket, och lärt mig allt jag hittills kan om ripjakt. Beauty blev 14 år och gick bort 31 maj 2000.
Den 2 juni 2000 hämtade jag min nuvarande hund hos Lasse Tano, Myrhedens Kennel, i Malmberget utanför Gällivare.
En Engelsk setter tik vid namn Myrhedens F Diva.
Diva har förgyllt min tillvaro sedan dess och jag hoppas att vi kommer att bli ett bra team för kommande ripjakter!
Hon är mycket lugn och lättlärd. Jag har varit på "prao" på många kurser och jaktprov med henne i höst, och hon har vid två tillfällen även stått för fågel. Apport träning är något som hon verkligen gillar!