Insändare

Här kan du läsa insändare som skikats till Det lever! Vi vill även att du ska skicka oss flera! E-mailadressen och även den lite långsammare adressen hittar du längst ner på sidan. OK, nu ska ni alla skicka oss

Via Email, 4 september 1997:

"En artikel med bilder om eran kvantfysiker, tack!"

 
Kan inte ni göra ett reportage om eran föredetta kvantfysiker?
Det skulle nog uppskattas av en hel del läsare(den manliga delen).
Helst nude....
 
SUPERMAN
------------------------------
Det lever! svarar:
 
Det enda skälet till att vi anställde henne (Pamela Anderson) som kvantfysiker var att vi ville se henne naken. Livs levande liksom. Detta skrev vi speciellt i kontraktet, som beklagligen löpte ut för en tid sedan.
 
En artikel om kvantfysikern är redan skriven och fotona framkallade (det blev en hel del bilder) men tyvärr så åt hunden upp alltihopa. Fan också.
 
 
med vänliga hälsningar
HYPERMAN
 



Via Email, 23 maj 1997:
"Yngre förmågor borde våga engagera sig"
 
Det är rätt märkligt att det finns så många som är musikintresserade i detta samhälle, men att ingen vill engagera sig i en förening. För min egen del har jag suttit som sekreterare i It´s Alive och dragit mitt strå till stacken. Jag tycker att yngre förmågor faktiskt borde våga engagera sig, och ta över. Detta för att få in nya fräscha ideér och vitalitet.
 
All heder åt de som faktiskt engagerat sig nu. De har gjort ett gott jobb, trots motvind från kommuner och stelbenta arrangörer. De har faktiskt försökt.
Det är mer än vad man kan säga om andra. Det finns de som bara sitter och gnäller att det inte finns nåt att göra, sedan när det dyker upp arrangemang, så går de inte på dem.
 
Om det är något fel på arrangemangen, så låt It´s Alive veta det, så att de isåfall kan bättra sig. En konstruktiv idé: Varför inte gå ut med en enkät om vad folk vill ha hit? Eller gå ut och intervjua folk? För då springer ideérna från publiken direkt, och då kan man heller inte klaga. Sedan skulle jag vilja se nån slags festival här i samhället på sommaren, med bred repertoar. Det skulle dra folk.
 
För min egen del så kan jag också säga att jag haft/har kritik mot styrelsen, vad gäller sättet att arbeta, samt vilka band/artister man engagerat, men då har jag också uttryckt denna till styrelsemedlemmar direkt. Dock tycker
jag att det fungerat, och det är ju faktiskt bättre än ingenting. Av med hatten för styrelsen.
 
Jag listar här vad It´s Alive faktiskt har att erbjuda. Så man ser att det faktiskt är en rätt aktiv förening.
  • Lokaler
  • En studio
  • Arrangemang
  • Medlemsfester
  • Hemsidor (för både föreningen och tidningen)
  • Medlemstidning
  • Medlemsmöten
 
Allt detta finns, och går säkert att utveckla och göra bättre, men trots allt; DET FINNS!
 
Tero Larsson
 


Via Email, 14 april 1987:
Synpunkter om recensionen av Project-X konserten 29/3 -97 i Hälleforsnäs

Hmmm.... Internet, kabelTV, TVspel och allt annat. Visst fan är det fett med elektroniska apparater. Gitarrförstärkare, Lineboxar, Dat spelare. VISST FAN är det fett med elektroniska saker. Satt och surfade på internet på era hemsidor när jag fick läsa Jarmo Hapaamäkki´s korta recension om Project-X på sidorna. Nu skall ni inte tro att jag inte kan ta kritik eller något annat, efter som jag själv jobbar som recensent så har jag lärt mig ett och annat med åren.

HHHmmmm... det mesta förinspelat. Jag reagerade lite på den frasen. Visst sure, vi kör nästan all musik på DAT bandspelare. Men är det viktigt???!!! Är det relevant information att ha på en hemsida??? Lika intressant som att läsa att xxxx hade TAMA trumskinn!

Det vill säga. Information är icke relevant!

Hur skulle igentligen en live uppsättning av ett s.k. "synth"-band se ut??? 100 keyboardister och 12 trumslagare?? Skit samma hur många musiker. De slingor som synthbanden använder klarar ingen mänskig av att spela. Trummaskin är för banden oftast ett növändigt ont. Det går inte att spela trummor, synth, sjunga och leva ut känslor på samma gång. Det går bara inte.... hur mycket man än vill.

För ett synthband är en DAT spelare med musik nästan lika självklart som LAMBI papper uppe i röven efter en rejäl ränskita!

Att göra musik tar oftast xx antal timmar längre för en grupp som använder synthar & diverse andra elektroniska hjälpmedel. Gitarrer och trummor kan variera sig på scenen för "vanliga" band. Det kan inte synthen eftersom den är förinspelad. Därför lägger man STOR vikt och mycket tid på att få materialet så pass genomarbetat och variationsrikt som möjligt.

Det mesta förinspelat.... Ja vem fan bryr sig???? INTE JAG I ALLA FALL!!

 
Mvh.
TORNY GOTTBERG / PROJECT-X
Maskinvän, synthonanist och Happy Metal freak!
------------------------------
Recensenten svarar:
 
Bäste kollega!
 
Meningen var inte uppröra dig, min vän, utan kortfattat skriva vad jag personligen tyckte om konserten på påskaftonen. Du sa själv att konserten var den sämsta ni någonsin gjort. Men insändaren handlar ju inte om vad jag tyckte om bandet, utan du gillade inte att jag skrev att allt inte var live. Sedan skrev du att du inte bryr dig. Tydligen gjorde du det ändå, eftersom du skrev så många ord om saken.
 
"Två TV-apparater, den mesta av musiken i playback, en kille som spelade synt, en annan som slog på en synttrumma ibland och sjöng", skrev jag. Du tycker att informationen är lika relevant och intressant som att skriva om vilka trumskinn ett band använde. Det får du stå för, jag håller inte alls med dig. Dessutom, någon kanske vill gärna veta vilka trumskinn hans idol använder...
 
Därför tyckte jag att informationen var "relevant och intressant":
* Det är inte så vanligt vid våra konserter att något band använder förinspelad musik.
* Någon kanske undrade hur ni bar er åt för att låta så mycket, fastän ni bara var två.
Vad fan, det var inga statshemligheter jag avslöjade precis.
 
Eftersom jag inte tyckte att Project-X insatser var så märkvärdiga, citerade jag även Tomas Uddins recension från Eskilstuna-Kuriren. "Riktigt bra", skrev han. Meningen var ju inte att tracka ner nån, därför tyckte jag att det var på sin plats att publicera även hans åsikter. Ingen av oss skrev dock att bandet skulle vara mindre värt om det bara står två personer på scen och de använder en DAT-bandare.
 
Jag stavade åtminstone ditt namn rätt. Så här stavar jag mitt:
JARMO HAAPAMÄKI
 
Och du, kom ihåg: Konserten arrangerades av en förening som heter...
It's Alive, eller hur? Är det inte befogat att nämna det om det inte är 100% live?
 
 
Skicka gärna oss läsarbrev för att publiceras här
eller/och i den tryckta tidningen. Adressen (snail mail) är:
 
Det lever!
c/o Jarmo Haapamäki, Edströmsvägen 11B
64030 Hälleforsnäs
(Sweden)
.
Du kan skicka insändare (eller artiklar) även via e-mail:
detlever@hem1.passagen.se
 
 
 
 
tillbaka till startsidan