Twin Towers med
smeknamnet "Momo & Uzeir"
för Serber och Muslimer i Marijin distriktet, Sarajevo.
Inledning - Historia - Kriget - Bosnien-Hercegovina - Hur ska man lösa problemet - Källförteckning
FÖRORD
Syftet med detta arbete var att belysa ett U-lands situation och göra oss införstådda med de missförhållanden som råder i världen. Bosnien hamnar väl lite i en specialkategori då fått sin nuvarande status tack vare inbördeskriget.
Att sammanfatta detta U-land och försöka förstå problemen fann jag mycket svårt då landet har en lång historia med väldigt trassliga förhållande. Det har dock varit mycket intressant och kan verkligen rekommendera någon att skriva ett specialarbete om ämnet då det är en av vår tids typiska tragedier. Man lämnas inte oberörd av de bilder som finns hos CNN. Jag har dock valt att ej inkludera dessa.
Läs gärna "A letter from Sarajevo" skriven av Zlatko Dizdarevic boende i Sarajevo. Publicerad i Time 12 december 1994.
Bosnien-Hercegovina (i fortsättningen benämnt som BH) tillhörde en gång det som vi känner som Jugoslavien. Jugoslavien var en förbundsrepublik sedan 1979 och bestod av 6 republiker:
Slovenien. 1,7 miljoner invånare.
Kroatien. 4,9 miljoner invånare.
Bosnien-Hercegovina 4,1 miljoner invånare.
Serbien 8 miljoner invånare.
Makedonien 1,8 miljoner invånare.
Montenegro 0,6 miljoner invånare.
Gränserna var dragna längs språkgränser, vilka har varit något flytande under historiens gång. BH är dock det enda landet där dess gränser är baserade på historisk existens istället för nyskapade sådana som i de andra fallen.
För att förstå BH:s situation måste vi titta ganska ingående på historien.
Bosnien som en stat dök först upp på 900-talet. På den tiden sträckte sig riket från Drina floden till Adriatiska havet. Under denna tid invaderades Bosnien avd bysantier, ungrare och grannstaterna Kroatien och Serbien, alla med religiös missionsiver som anledning.
Under 100-taöet etablerades den Bosniska staten enligt parlaments principen med specifika religiösa och politiska relationer. P.g.a. kröningen avd kung Trtko (1377) blev Bosnien ett kungarike och nådde under hans regeringstid (1353-1391) sin största area.
Under den Ottomanska ockupationen av de Baltiska länderna hamnade Bosnien under Turkiskt styre 1463. Det Ottomanska imperiet förde med sig många förändringar för Bosnien. En stor del av den slaviska populationen konverterade till Islam, nya städer växte upp enligt Islamsk-Orientaliskt typsnitt och ekonomin förändrades då ett godsägarsystem infördes.
Allteftersom tiden gick blev Bosnien mer självständigt och under 1700-talet och första halvan av 1800-talet deltog i försvarskrig mot Österrike, vilket gjorde att de krävde självständighet inom det Ottomanska imperiet. Resultatet blev ett flertal reformer och uppror som Huseinberg-Gradascevic rörelsen (1831-1832) som resulterade i självstyre. De antagna reformerna under 1860-talet förde upp Bosnien till ett visst provinsiellt självstyre.
Efter det Kristna Upproret (1875-1878) i BH började Den Stora Östkrisen vilket resulterade i att Berlin kongressen (1878) gav ett mandat till det Österrikisk-Ungerska (i fortsättningen benämnt som ÖU) imperiet att ockupera Bosnien. Efter mycket motstånd fastställde ÖU sin auktoritet i Bosnien och lämnade det sedan som "Corpus Separatum". Följaktligen sällade Bosnien sig till den grupp som vi kallar de Europeiska länderna. Efter denna införlivning etablerade Bosnien sitt parlament 1910 för att kunna representera alla sina nationer.
Efter första världskriget gick Bosnien ihop med Kroatien och Slovenien och skapade Den Slovenska Staten som senare gick ihop med Serbien och bildade Serbernas, Kroaternas och Slovenernas Kungarike. Varför Bosnien inte nämns i något av fallen fann jag ingen självklar förklaring men tänkbart är att dessa tre i princip är Bosnien.
Enligt Vidovan konstitutionen (1921) behöll Bosnien sin specifika position med eget parlament till avskaffandet av samma konstitution (1929). Efter det delades landet in i fyra delar. 1939 blev en del av dessa fyra införlivad i Kroatien enligt Cvetcovic-Macek överenskommelsen.
Under början av andra världskriget förde Jugoslaverna en relativt tyskvänlig politik vilket gjorde att många Jugoslaver motsatte sig samarbete med de Tyska nazisterna och de Italienska fascisterna. Detta mynnade ut i en kupp mot prins Paul av officerare i flygvapnet. De förklarade att det stödde de allierade och blev då omedelbart invaderade. Det unga Jugoslavien var upplöst.
Jugoslavien återupprättades efter kriget och BH fick sin konstitution och republik status tillbaka. Inom den Jugoslaviska republiken var BH den enda republiken som var definierad enligt sin historiska existens som jag tidigare nämnde.
Vad var det då som gjorde att vi fick ett krig i det forna Jugoslavien sommaren 1991?
Det gamla Jugoslavien var kommunistiskt och styrdes av Marshal Josip Broz Titi (1892-1980). Tito skapade ett kommunistiskt samhälle utan yttre beroende och detta visade sig bli positivt för Jugoslavien.
Ekonomin utvecklades bättre än i andra östländer och folk hade större rörelsefrihet än i de andra östländerna. De fick resa utomlands för att jobba och kunde utvandra för gott om de ville. Turismen var viktig för Jugoslavien både vad gäller inkomster och västerländsk kontakt.
Den ekonomiska utvecklingen halkade dock efter med våra mått mätt och Jugoslavien behövde förändringar. Fria val och fri press saknades. Under denna tid växte problemen mellan folkgrupperna.
När Tito dog började problemen på allvar. Makten skulle plötsligt delegeras ut och nu befann Jugoslavien sig i början på vad som kom att bli en mycket svår ekonomisk situation. Under 1990 minskade industriproduktionen med 23%, jordbruket fick det allt hårdare och arbetslösheten uppvisande en stegrande kurva. Resultatet blev en enorm inflation och nådde som högst 2700% (OBS. Siffran stämmer och ska vara 2700). Regeringen ingrep först nu och satte löne- och prisstopp under sex månader. Nya sedlar trycktes därefter, företagen fick betala en stor del av sina lån och utländska företag befriades från skatt i landet för att locka investerare. Trots tappra försök vände aldrig inflationskurvan för att påvisa en positiv trend utan låg runt 120% när kriget bröt ut 1991.
Då kravet på förändringar växte uppkom även idéer om att bryta upp federationen. Självstyre och oberoende efterlystes allt mer och 1991 krävde Kroatien och Slovenien total självständighet.
Det är nu det börjar bli riktigt invecklat. Kroatien är det land som först vill bryta sig loss. En av anledningarna var att Kroatien var ekonomiskt sett stabilare än de andra länderna. Det mindre stabila Serbien motsatte sig detta och är enligt min mening mest skyldiga till den situation som råder idag eftersom de försökte förhindra Slovenien med vapenmakt att sätta ut sina nya gränser.
Serberna vill skapa ett storserbien med starka terrotoriella band till Serbien och Kroatiskt serbområde.
Muslimerna är i huvudsak slaviska serbättlingar som konverterade till Islam under den Ottomanska tiden (runt 1500-talet). Med sin allierade, Bosnien-Kroaterna, röstade de för Bosniens oberoende från Jugoslavien 1992. Muslimer tenderar att föredra en etniskt blandad stst för Bosnien.
Kraoterna är av Romersk-Katolsk tro och har historiska band med Europa. Löst allierade med Bosniska muslimer hoppas de på att ta område inom Bosnien, Under kriget har de också kämpat för att återta områden som Serberna tog 1991.
Före kriget bröt ut 1991 var Bosniens yta 51,129 km2. I mitten på 1994 hade dock Serberna tagit en majoritet av landet och Kroaterna ca ¼.
NATURRESURSER
Bosnien är rikt på naturresurser med bördig jord, mycket timmer och värdefulla tillgångar av mineraler såsom salt, magnesium, silver, bly, koppar, järn, krom och kol.
Metallframställningen påverkade luften negativt i området och vattnet var också förorenat på sina håll.
BEFOLKNING
Före kriget hade Bosnien en befolkning på 4,124,000 invånare. Muslimer var den största etniska gruppen med omkring 44%. Serber var den andra största etniska gruppen med 31% och sist Kroater med 17%. Alla tre grupper pratar Serbo-Kratiska och använder romanskt alfabet med undantag av Serberna som använder sig av det kyrylliska.
2/3 delar av befolkningen levde på landet innan kriget och resterande bodde i huvudsak i de tre största städerna:
Sarajevo. 415,631 invånare.
Zenica. 145,577 invånare.
Banja Luka 142,644 invånare.
Alla barn mellan 7 och 15 var tvungna att gå i skolan som var statligt betald precis som I Sverige. Mer än 85% av nioåringarna kan läsa och skriva.
EKONOMI
Bosnien och Herzegovina är det näst fattigaste landet i det forna Jugoslavien. Efter självständigheten var fortfarande BH:s huvudinkomst jordbruket. Kriget förstörde dock så mycket av dess fertila åkermark och gjorde att jordbrukarna inte kunde bruka sin mark. Mycket av BH.s industri befinner sig i Serbockuperade områden och uppskattningar talar om att upptill 80% av dessa är förstörda.
Under 1993 var ekonomin nära ett totalt stillestånd och man fick då klara sig på utländskt bistånd. Ekonomin blev ytterliggare undergrävd av att Serber och Kroater satte upp ekonomiska blockader. Den kroatiska parten gick dock med på ett avtal att släppa sib blocad i Mars 1994 vilket lättade trycket något på den hårt pressade ekonomin.
Vete, majs, socker, mjölk och kött var de största jordbruksprodukterna före kriget. Även kol var en viktig inkomstkälla med 18 miljoner brutna ton 1990.
1991 låg Bosniens BNP på $14 miljarder men tillväxtfaktorn på -37%.
REGERING
BH:s konstitution skrevs 1974 men ändrades ett antal gånger 1989 och 1991. Den var tänkt att skrivas om 1991 för att bättre passa republikens ökande demokratisering men blev aldrig av då polarisation mellan folkgrupperna ökade och senare resulterade i inbördeskriget.
Landet hade ett multiparti system med rösträtt från och med 18års ålder. Man valde 240 representanter till ett två kammars parlament, vilket bestod av en 130 säteskammare för medborgare och en 110 säteskammare för kommunerna. Över dessa satt ett kollektivt niomans presidentskap och en premiärminister. Alla satt fyra år utom presidenten som bara satt ett. Allt görs för att reflektera den etniska fördelningen, således roteras presidenskapet på grupperna också.
Detta är en fråga som många skulle vilja kunna svara på. Detta gäller inte bara BH utan många andra länder i världen är svårt härjade av krig och har likt BH en mycket dålig ekonomi.
För att komma till rätsida, eller rättare sagt, ens ha en chans att få BH på fötter igen måste freden till. Om de etniska grupperna inte kan enas och lösa sina problem kommer de alla att halka mer och mer efter. BH har dock en stor nackdel och det är dess etniska fördelning. Människor som har så mycket hat och förakt inom sig som i detta fallet har svårt för rationellt civiliserat tänkande. Detta är också anledningen till att bråket om BH fått såna proportioner. Eftersom alla grupperna, i huvudsak Kroaterna och Serberna, någon gång besuttit detta områden anser sig alla ha lika stor rätt till det. Det är alltså den etniska bakgrunden som bidragit en hel del att Bosnien fått utstå så mycket. Även den geografiska måste man ha i åtanke. Bosnien är relativt stort och råkar tyvärr befinna sig mitt emellan Kroatien och Serbien.
Många medlingsförsök har gjorts och Dayton avtalet kom till efter påtryckningar av BH som bland annat Kroatien har undertecknat. Resultatet har väl inte varit övertygande än så länge mycket tack vare att många parter har svårt att hålla ord. De vapenstillestånd som har utfärdats har sällan hållt en längre tid trots försäkran om att de inblandade skulle ge det en ärlig chans.
Som sagt finns ingen enkel lösning på detta problem. Jag hoppas innerligt att de kommer till insikt inom snar framtid så att de kan acceptera varandra bygga upp det som finns kvar av det forna Jugoslavien. Enade kommer vi nog aldrig få se dem igen.
Som det ser ut idag hoppas vi väl alla på att freden blir snar och ihållande. När allt kommer omkring har vi trots allt allihop ett ansvar att ta för våra grannländer och medmänniskor.
Slitz "Alla mot alla - Kriget i fd Jugoslavien" av P J O’Rourke
"Serbs and Croats" av Alex N. Dragnich.
"Jugoslavien ett land i upplösning" av Bo Kage Karlsson
CNN (www.cnn.com)
Bosniska ambassaden (http://www.bosnianembassy.org)
Caltechs sida om Bosnien (http://www.cco.caltech.edu/~bosnia/bosnia.html)
Massmedia i allmänhet.
Dan Sellberg,
NV4a Malmö Borgarskola 11/13/97
