Kurdistan Strives For Autonomy

 

August 5, 2007 2:04 PM

In Full: Kurdistan, the northeast section of Iraq, is a safe and developing region. Bob Simon reports on a secure area, next to a war zone, that may or may not get its own sovereignty.

 
(CBS) Try to imagine a peaceful and stable Iraq where business is booming and Americans are beloved. Now open your eyes because 60 Minutes is going to take you to a part of Iraq which fits that description: it's called Kurdistan.

Technically, it's inside Iraq but the Kurds who live there behave as if they already live in a separate state. As correspondent Bob Simon reports, they have their own prime minister, their own army, their own border patrol—even their own flag. And the overwhelming majority of Kurds will tell you they want nothing to do with Baghdad and the rest of Iraq.

And why would they after the brutal way Iraqis under Saddam treated them in the past? Why would they when they’re doing just fine on their own?
 

 

 

 

CBS) The Kurds are acting as if the end of Iraq is near. In many schools, English, not Arabic, is being taught as the second language.

The Kurds are very big on the trappings of statehood. It’s as if they’re eager to prove that they exist. They have their own 175,000-man Army, the pesh merga, which means "those who face death." When you arrive in Erbil, immigration officers give your passport a Kurdish stamp. And if you want to see the Iraqi flag, don’t come to Kurdistan. It has been banned.

"Under that flag they destroyed our country, our people. So that’s why our approach is to change that flag and have a new one," Prime Minister Barzani explains.

The new Kurdish flag is literally everywhere; but it’s a flag without a country.

Like most Kurds, Dr. Ali Saed Mohammed, the president of Sulemaniya University, would like to change that—and soon.

"What would happen if tomorrow the prime minister of Kurdistan went before parliament and said I declare a state, an independent Kurdistan," Simon asks.

"This decision will be welcomed by 99.9 percent of the Kurds in Iraqi Kurdistan. We will say yes. We will back it," Dr. Mohammed says.

Dr. Mohammed wants the prime minister to take the step, preferably "tomorrow," he tells Simon.

But the Kurdish prime minister is not likely to push for complete independence. Not tomorrow. Not next year.

"Every Kurd we’ve spoken to since we’ve been here says, 'We’re a separate country. We’re Kurds. We don’t want to be with Iraq,'" Simon remarks. "You’re prime minister of this country."

"I think it’s a right for every Kurd to say that. Because, really, they are different. They are a different nation, different people. So, but we have to be realistic," Barzani tells Simon.
 

 

 

 

Kurdistan: The Other Iraq

Bob Simon On How The Kurds Are Reshaping Northeastern Iraq

 

Feb. 18, 2007

Kurdistan: The Other Iraq

Bob Simon On How The Kurds Are Reshaping Northeastern Iraq

Modern buildings are popping up all over Erbil, the de facto capital of the region called Kurdistan. (CBS)

 

(CBS) Try to imagine a peaceful and stable Iraq where business is booming and Americans are beloved. Now open your eyes because 60 Minutes is going to take you to a part of Iraq which fits that description: it's called Kurdistan.

Technically, it's inside Iraq but the Kurds who live there behave as if they already live in a separate state. As correspondent Bob Simon reports, they have their own prime minister, their own army, their own border patrol—even their own flag. And the overwhelming majority of Kurds will tell you they want nothing to do with Baghdad and the rest of Iraq.

And why would they after the brutal way Iraqis under Saddam treated them in the past? Why would they when they’re doing just fine on their own?

 


When visiting Kurdistan, one can see nation-building wherever one looks—Kurds are building their country day by day. There are more cranes here than minarets and there’s a run on cement. A new mall with 8,000 shops and stalls is going up. So is an apartment complex known as "Dream City," in which some of the units are selling for $1 million. A giant bowling alley is almost finished, and an opera house is not far behind. What’s behind the boom? Security.

Kurds are quick to remind you that they are not Arabs and there is a de facto border between Kurdistan, which is in the northeast corner of Iraq and the rest of Iraq. Arab insurgents who want to slip into Kurdistan must get past hundreds of Kurdish checkpoints. And distinct from much of Iraq, the security forces in Kurdistan are disciplined and loyal. And they’re all Kurds—there are no ethnic divisions here, so the violence stays on the other side of the border.

Asked how many American soldiers have been killed in the Kurdish-controlled area since the beginning of the war, Nechervan Barzani, the 40-year-old prime minister of what is officially called the Kurdistan Regional Government, tells Simon, "No one."

Major General Benjamin Mixon is the commanding officer for American forces in northern Iraq and Kurdistan, 20,000 in all.

Mixon tells Simon there are only 60 to 70 U.S. troops stationed in the Kurdish areas. "There’s no need for American forces up there because of the nature of the situation," he explains.

"I guess compared to being stationed in the rest of Iraq, it’s pretty good duty," Simon remarks.

"It’s good duty. I’ve been up there. I enjoy going up there," the major general tells Simon.

60 Minutes wanted to test the security situation, so one Saturday morning Simon and the team dropped by the main market in Erbil, the self-styled capital of Kurdistan, just 40 miles from the rest of Iraq. The only disagreements here were about price.

Just how safe is it? Simon, an American, strolled through the market in his shirtsleeves, without wearing the flack jackets reporters often have to wear in other parts of Iraq.

In any other part of Iraq, walking down the street like this would be patently suicidal. But the point is as far as people here are concerned this is not another part of Iraq—it’s not Iraq at all. You may not be able to find it on a map but it is, Kurds will tell you, another country.

Asked if they were in Iraq right now, a student told Simon, "I think that I’m in Kurdistan, not in Iraq."

The feeling is widely shared. From students at Sulemaniya University to Ahmed Gilani, a Kurdish American Simon met in a café in Erbil. He came to Kurdistan recently from Texas.

"When we see the fighting going on in Baghdad here, it’s the same when I used to watch it on TV in, in the States. It feels like a totally separate country," Gilani says.

While Iraq is just 40 miles down the road, Simon acknowledges he feels perfectly safe in Erbil.

"There you go. Go to Baghdad. I don’t think you’d feel the same way," Gilani remarks.
 

 


 

CBS) The Kurds are acting as if the end of Iraq is near. In many schools, English, not Arabic, is being taught as the second language.

The Kurds are very big on the trappings of statehood. It’s as if they’re eager to prove that they exist. They have their own 175,000-man Army, the pesh merga, which means "those who face death." When you arrive in Erbil, immigration officers give your passport a Kurdish stamp. And if you want to see the Iraqi flag, don’t come to Kurdistan. It has been banned.

"Under that flag they destroyed our country, our people. So that’s why our approach is to change that flag and have a new one," Prime Minister Barzani explains.

The new Kurdish flag is literally everywhere; but it’s a flag without a country.

Like most Kurds, Dr. Ali Saed Mohammed, the president of Sulemaniya University, would like to change that—and soon.

"What would happen if tomorrow the prime minister of Kurdistan went before parliament and said I declare a state, an independent Kurdistan," Simon asks.

"This decision will be welcomed by 99.9 percent of the Kurds in Iraqi Kurdistan. We will say yes. We will back it," Dr. Mohammed says.

Dr. Mohammed wants the prime minister to take the step, preferably "tomorrow," he tells Simon.

But the Kurdish prime minister is not likely to push for complete independence. Not tomorrow. Not next year.

"Every Kurd we’ve spoken to since we’ve been here says, 'We’re a separate country. We’re Kurds. We don’t want to be with Iraq,'" Simon remarks. "You’re prime minister of this country."

"I think it’s a right for every Kurd to say that. Because, really, they are different. They are a different nation, different people. So, but we have to be realistic," Barzani tells Simon.

"Being realistic means that the Iranians and the Turks and the Syrians would not be happy if you were to declare nationhood. Is that what you are saying, Sir?" Simon asks.

"Yeah, exactly. Our neighbors, they will create more problems for us," the prime minister explains.

The Kurds have a saying: no friends but the mountains. There are 30 million Kurds in the world, the largest nation without a state. But only five million reside inside Iraq’s borders. The rest are in Iran, Syria and primarily Turkey. There are so many Kurds in Turkey that the Turks are afraid that an independent Kurdish state would lead to unrest; they are dead set against it.

So Kurdish leaders believe that, at least for the time being, the answer is federalism, a soft partition of Iraq into three parts. Kurdistan in the north, a Sunni state in the middle and a Shiite region to the south, with Baghdad as only a nominal capital.

While Barzani and Kurdistan may be paving the way for such a division, the American government doesn’t want partition of any kind, no matter what it’s called. The Bush administration and the U.S. military see Kurdistan not as a shining new nation but as a shining example to the rest of a united Iraq.

"I think if the Iraqis will simply look north and see what the possibilities are, and do not align themselves with the extremists they can see the great potential that this country has to be a prosperous nation," Maj. Gen. Mixon explains.

"But from the Kurdish point of view, they’ve got a going concern. Now they’re at peace. They’re making money. They’re looking towards the future. They look to the rest of Iraq and they see chaos. They see bloodshed. They see civil war. Why shouldn’t they try to remain separate?" Simon asks.

"I believe that to their long-term interest, it’s better to stay linked with Iraq and all the resources that are available throughout Iraq and it makes them stronger," Mixon says.

Many Kurds believe the Americans are missing the point. A separate Kurdistan, they say, would make for something extremely unusual: an American ally in the Middle East.

"The Kurds will be the best friends in the region," Dr. Mohammed says. "Even better than Israel, I am sure of that. We will be the best friends for the Americans in this region. We will be faithful."

Dr. Mohammed does not view the war as a U.S. invasion. "It is liberation. Americans liberated Iraqi people from dictatorship," he tells Simon.

It is a sentiment echoed in, of all places, a mosque. Like Iraqi Arabs, Kurds are Muslims. But this is surely the only Islamic part of the Middle East where you’ll hear kind words about America after Friday prayers.

"Can America think of Kurdistan as an ally, as a friend?" Simon asked a man.

"We were always with Americans. We even love America. But we are waiting for America to repay our love," the man replied.

 

3


(CBS) The Kurds may have to wait a long time because for the U.S. military there is another overwhelming reason to keep the Kurds inside Iraq: oil.

One of Iraq’s largest oil fields sits just across Kurdistan’s de facto border in an ethnically mixed city called Kirkuk. It is crucial to the future economic health of Iraq. The trouble is the Kurds say Kirkuk historically belongs to them. And this year there will be a referendum asking Kirkuk’s citizens if they want to join Kurdistan.

Asked why Kirkuk is so important, Prime Minister Barzani says, "It’s Kurdistan. If you go back to history, any fight between Kurds and Baghdad is over Kirkuk."

If the Kurds win the referendum, and they are favored to do so, many fear Iraqi Arabs could turn Kirkuk into an inferno.

"They will not be happy of course. They will create problems by bombing at cars. And, the usual things which they do every day. They blow up mosques. Why not ordinary people?" Dr. Mohammed remarks.

The Kurds are all too familiar with violence, Iraqi style. They have a tradition of tragedy, none more brutal than the blow that came down in a matter of minutes one bloody Friday in 1988.

Some 5,000 Kurds were gassed by Saddam’s army at a place called Halabja; those images are remembered today on murals. Many Kurds say you’ll never understand Kurdish yearnings for the future if you haven’t seen the brutality of its past.

Ahmed Gilani, who returned to Kurdistan from Texas, knows first-hand: his father was executed. "By Saddam’s regime…till today they never told us what the reason was. Thankfully unlike some of the people, we got his body back," he tells Simon.

Gilani was six years old when his father was murdered. Two months after the execution, his family was told to come and pick up the body.

"Just like that. And they charge you for the bullets," he remembers.

It is memories like that which provide the motor for a giant security trench which the Kurds are building along their border.

"We don’t trust the Arabs. The same tragedies might happen again. And that’s why I say the Kurds should have their free state," explains Dr. Mohammed.

Free state? Not yet. Free market? Right here. While in the rest of Iraq they’re counting bodies, the Kurds are counting their money. Gleaming shopping centers are sprouting up from the sand. One sports an escalator—the first in Kurdistan.

There are plans for an American University, not surprising since there is a strong desire to have it the American way.

Well, almost. During Simon's visit, what seemed ordinary was hailed as a momentous event: an Austrian Airlines flight arrived in Erbil, the first landing by a Western carrier in any part of Iraq since the start of the war.

"Can you imagine having an American airline flying directly from New York to Erbil?" Simon asks Barzani.

"Why not? Yeah, why not?" the prime minister replies.

Asked if he thinks this could happen in the near future, Barzani says, "I mean I don’t know near future. But, I’m sure it will happen."

And Kurds are starting to believe the same could be said for their hopes of an independent Kurdistan. History’s perennial losers could turn out to be the winners of this war.

"Do you ever feel like you’re dreaming?" Simon asks Dr. Mohammed.

"Well, sometimes dreams come true," he replies. "I hope my dream will come true. Will be a reality. Why not?"

Continued
  |    |   3  
 



 

SVENSKA

Feb. 18, 2007

Kurdistan: The Other Iraq
Bob Simon On How The Kurds Are Reshaping Northeastern Iraq
 

 

 
Kurdistan Sträva För Autonomien Den nordost spets av Irak , känt som Kurdistan , är en kassaskåp och ekonomisk växandet områden. Knix Simon meddelar på en befästa areal , närmast till en krig zon , så pass Maj eller Maj inte få dess äga suveränitet.
 


 

 
RELATED VIDEO
 

 
Watch VideoKurdistan Sträva För Autonomien| Email this video
 

 
Watch VideoEn Amerikanen I Kurdistan | Email this video

 

Kurdistan Sträva För Autonomien Den nordost spets av Irak , känt som Kurdistan , är en kassaskåp och ekonomisk växandet områden. Knix Simon meddelar på en befästa areal , närmast till en krig zon , så pass Maj eller Maj inte få dess äga suveränitet.

Feb. 18, 2007 Kurdistan: Den Annan Irak Knix Simon På Hur Den Kurds De/vi/du/ni är Omgestaltningen Nordost Irak

Modern byggnad de är popping upp över det alla Erbil , den de faktorn kapital om områden alarmerat Kurdistan. CBS() CBS Try ) till föreställa sig en fredlig och stabil Irak var affär är bommen och Amerikanerna de/vi/du/ni är älskling. Nu öppen din öga emedan 60 Minuterna skal ta du till en del om Irak vilken anfall så pass beskrivning : den er alarmerat Kurdistan. Teknisk , den er insida Irak utom den Kurds vem levande där uppföre sig som om de redan bo inne en skild från stat. Så korrespondenten Knix Simon meddelar , de har deras äga i sin krafts dagar förvalta , deras äga armé , deras äga kant patrol—even deras äga flagga. Och den överväldigande majoriteten av Kurds vilja berätta du de nöd ingenting till gör med Baghdad och vilan av Irak. Och varför skulle de efter den brutal väg Irakisk under Bedröva behandlat dem i gamle dager? Varför skulle de när de gör rättvis böter på deras äga? När besöka Kurdistan , en kanna se nation - byggningen var en looks—Kurds bygger deras land dag vid dag. Där de/vi/du/ni är mer cranes här än minarets och där en springa på cement. EN ny klubben med 8,000 affär och spilta går upp. Så är en lägenhet komplex känt som " dröm Stor stad " i vilket något om enheten sälgar för $1 miljonen. EN jätte bowling gränden är nästan färdig , och en opera hus är inte långt tillbaka. Vad bakom bommen? trygghet Kurds de/vi/du/ni är snabb till påminna du så pass de er inte Araber och där er en de faktorn kant emellan Kurdistan , vilken är inne om nordost hörn av Irak och vilan av Irak. Araber upprorisk vem vilja till glida in i Kurdistan måste komma förbi hundra av Kurdish kontroll punkten. Och tydlig från mycket av Irak , garantien pressar i Kurdistan de/vi/du/ni är disciplin och lojal. Och de all Kurds—there de/vi/du/ni är nej etnisk divisionerna här , så våldsamheten blir på det annan sida om gränsen. Frågat hur många Amerikanen soldat har blitt slaktat inne om Kurdish - kontrollerat areal saloon car det begynnelsen till krigen Nechervan Barzani , den 40- år - gammal i sin krafts dagar förvalta om vad är officiellt alarmerat den Kurdistan Regional regeringen , talar Simon , " nej one. " Större General Benjamin Mixon är den kommendering officeren för Amerikanen pressar i nordlig Irak och Kurdistan , 20,000 i all. Mixon talar Simon där de/vi/du/ni är bara 60 till 70 U.S. skara skrivpapperen inne om Kurdish områdena. " där nej behov för Amerikanen pressar upp där på grund av natur omen den läge " han förklarar. " jag gissa jämförde med varelse skrivpapperen inne om vila av Irak it’s pen fint plikt Simon beräkningarna. It’s god plikt. I’ve blitt upp där. JAG njuta av gående upp där " den större general talar Simon. 60 Minuterna viljat till prov garantien läge , så en Lördagen morgon Simon och spannen droppat vid den huvudsaklig marknadsföra i Erbil , den jag - titulera kapital av Kurdistan , rättvis 40 milen fram vilan av Irak. Den bara misshälligheter här var omkring pris. Rättvis hur kassaskåp er den? Simon , en Amerikanen , promenerande igenom marknaden i hans shirtsleeves , utan slitande den flack jackan reportern ofta vara nöd till å bruk i annan delen av Irak. Ifall något annan del om Irak , vandrande ned gåtan som det skulle bli patenterad självmord. Utom utloppen är så längt som folk här de/vi/du/ni är bekymret den här er inte en annan del om Iraq—it’s inte Irak i det hel tåt. Du kan inte kunde finna den på en karta utom den er Kurds vilja berätta du , en annan land. Frågat om de var i Irak rätt nu , en studerande talat Simon , " jag tänka så pass I’m i Kurdistan , inte i Irak " Kännanden är vida delat. Från studenterna på Sulemaniya Universitet till Ahmed Gilani , en Kurdish Amerikanen Simon mötte i en café i Erbil. Han kom till Kurdistan i den senaste tid från Texas. " när vi se kampen gående på i Baghdad här it’s den samma när JAG använd till vakta den på TV i , inne om Tillstånden. Den känner lik en fullständigt skild från land Gilani säga. Fördriva tiden Irak är rättvis 40 milen ned den väg Simon erkänner han känner alldeles kassaskåp i Erbil. " där du gå. Gå till Baghdad. JAG don’t tänka you’d känna den samma way, Gilani beräkningarna.


CBS The Kurds fungerar liksom om sluten av Irak är nära. I många skolen , Engelsk , inte Arabisk , er undervisat så sekunden språk. Den Kurds de  mycket stor på det trappings av statehood. It’s liksom om de ivrig efter å göra bevisa så pass de finnas. De har deras äga 175,000- besätta Armé , den pesh gå ihop , vilken medel " den här vem möta frånfälle " När du ankomma till Erbil , invandringen officierna ger din pass en Kurdish stampande. Och om du vilja till se den Irakisk flagga don’t komma till Kurdistan. Den har blitt förbjudet. " under så pass flagga de ödelägg vår land , vår folk. Så så pass varför vår närma sig är till ändra så pass flagga och har en ny one, " I sin krafts dagar Förvalta Barzani förklarar. Den ny Kurdish flagga är bokstavlig överallt ; utom it’s en flagga utan en land. Lik mest Kurds Dr. Ali Saed Mohammed , den president av Sulemaniya Universitet , skulle lik till ändra that—and snart. " vad skulle hända om i morgon bäste åldern förvalta av Kurdistan gick framför parlament och sa JAG deklarera en stat , en oberoende Kurdistan, Simon fråga. " den här beslut vilja bli välkomnande vid 99.9 per cent om Kurds i Irakisk Kurdistan. Vi vill säga ja. Vi vill rygg it, Dr. Mohammed säga. Dr. Mohammed bristen bäste åldern förvalta till ta det steg , helst " i morgon " han talar Simon. Utom den Kurdish i sin krafts dagar förvalta är inte sannolik till skjuta `på för komplett oberoende. Inte i morgon. Inte nästa år. " varje Kurd we’ve talat till sedan dess we’ve blitt här säga 'We’re en skild från land. We’re Kurds. Vi don’t vilja till bli med Irak Simon beräkningarna. You’re i sin krafts dagar förvalta av den här land " " jag tänka it’s en rätt för varje Kurd till säga så pass. Emedan , verkligen , de er olik. De er en olik nation , olik folk. Så , utom vi har till vara realistisk Barzani talar Simon. " varelse realistisk medel så pass den Iranier och den Turk och den Spruta skulle inte vara lycklig om du var till deklarera nationhood. Er det alt vad du er ordstav , Min herre? Simon fråga. Yeah , exakt. Vår granne , de vilja skapa mer problemen för us, " bäste åldern förvalta förklarar. Den Kurds har en ordstav : nej vännerna utom fjällen. Där de/vi/du/ni är 30 miljonen Kurds på jorden , den störst nation utan en stat. Utom bara fem miljonen vistas insida Irak gränserna. Vilan de/vi/du/ni är i Iran , Spruta och primär Kalkon. Där de/vi/du/ni är så många Kurds i Kalkon så pass den Turk de/vi/du/ni är rädd så pass en oberoende Kurdish stat skulle före till oro ; de er död sätta emot den. Så Kurdish ledarna er av den mening åt , det vill si per dags dato , svaret är förbunds , en mjuk delning av Irak in i tre delen. Kurdistan i nord , en Solig stat i medel och en Shiite områden till söder , med Baghdad så enda et par nominell kapital. Fördriva tiden Barzani och Kurdistan Maj bli paving vägen för sådan en division , Amerikanen regering icke vilja delning av någon slag , ingen materia vad it’s alarmerat. Krattet administrering och den U.S. militärisk se Kurdistan inte som lysande ny nation utom som lysande exempel till vila av en förenat Irak. " jag tänka om den Irakisk vilja enkelt utseende norr och se vad den möjlighet de/vi/du/ni är , och inte ställa upp i rät linje sig med det extremists de kanna se den stor potential så pass den här land har till vara en blomstrande nation Maj. Gen. Mixon förklarar. " utom från Kurdish punkt om synen , de fik en gående bekymra. Nu de på fred. De tillverkningen pengar. De sett förestående framtida. De utseende till vila av Irak och de se kaos. De se blodsutgjutelsen. De se civil krig. Varför borde inte de försök till finnas kvar skild från? Simon fråga. " jag er av den mening åt till deras lång - tid intressera it’s bättre till stanna länkat med Irak och alla resurserna så pass de/vi/du/ni är tillgänglig alltigenom Irak och den göra dem starke Mixon säga. Många Kurds tro på Amerikanerna missar utloppen. EN skild från Kurdistan , de si , skulle göra för något ytterst ovanlig : en Amerikanen bundsförvant i medel Öster. " den Kurds vilja bli den bäst vännerna inne om områden Dr. Mohammed säga. " jämn bättre än Israel , JAG er säker av så pass. Vi vill bli den bäst vännerna för Amerikanerna i denne områden. Vi vill bli trogen " Dr. Mohammed er icke syn krigen som U.S. invasion " den er befrielsen. Amerikanerna befria Irakisk folk från diktaturen " han talar Simon. Det er en känsla ekat i , om alla ställen , en moskit. Lik Irakisk Araber Kurds de/vi/du/ni är Muslims. Utom den här er säker den bara Islamabad del om den Mellersta Öster var you’ll höra slag orden omkring USA efter Fredagen bönerna. " kanna USA tänka om Kurdistan så en bundsförvant , som vän? Simon frågat en besätta. " vi var alltid med Amerikanerna. Vi jämn älska USA. Utom vi er väntan för USA till återbetala vår älska " manen svarat. 

3


CBS The Kurds Maj vara nöd till å vänta for långe siden emedan för den U.S. militärisk där er en annan överväldigande skäl till hålla den Kurds insida Irak : olja En av Irak störst olja fälten sitta rättvis över Kurdistan’s de faktorn kant i en etnisk blandad stor stad alarmerat Kirkuk. Den er avgörande till framtida ekonomisk hälsa av Irak. Oroa er den Kurds säga Kirkuk historisk tillhör till dem. Och den hår år där vilja bli en hänvisningen be om Kirkuk’s medborgarskap om de nöd till förena Kurdistan. Frågat varför Kirkuk är så viktig , I sin krafts dagar Förvalta Barzani säga It’s Kurdistan. Om du gå rygg till historia , någon slagsmål emellan Kurds och Baghdad är över Kirkuk. " Om den Kurds vinna den hänvisningen , och de er gilla till gör så , många rädsla Irakisk Araber kunde vända Kirkuk in i en slutta sig till. " de vilja inte vara lycklig om lopp. De vilja skapa problemen vid bomb på bil. Och , den vanlig sakerna vilken de gör var dag. De blås upp moskit. Varför inte vanlig folk? Dr. Mohammed beräkningarna. Den Kurds de/vi/du/ni är all alltför bekant med våldsamhet , Irakisk titulera. De har en tradition av tragedi , ingen mer brutal än slaget så pass kom ned i en sak av minuterna en blod Fredagen i 1988. Något Kurds var gassed vid Saddam’s armé med ett ställe alarmerat Halabja ; den här profilen de/vi/du/ni är erinrat idag på murals. Många Kurds säga you’ll aldrig förstå Kurdish längtan för framtida om du har icke sett brutaliteten av dess det förflutna. Ahmed Gilani , vem returnerat till Kurdistan från Texas , veta första - hand : hans fader var utförat. " vid Saddam’s regime…till idag de aldrig talat oss vad grunden var. Mycket tacksam tycka illa om något om folk , vi fik hans kropp rygg " han talar Simon. Gilani var sexa åren gammal när hans fader var mördaren. Två månaden efter utföranden , hans familj var talat till komme och plocka upp kroppen. " bara som det. Och de storma du för den kulen " han minas. Den er minne som det vilken skaffa motorn för en jätte trygghet diken vilken den Kurds bygger längs deras kant. " vi don’t lita på den Araber. Den samma tragedi makt handa igen. Och så pass varför JAG säga den Kurds skulle har deras fri stat " förklarar Dr. Mohammed. Fri stat? Inte ändå. Fri marknadsföra? Rätt här. Fördriva tiden inne om vila av Irak de räkenskapen kropp , den Kurds räknar deras pengar. Glimt inköpen centrerat de/vi/du/ni är skott upp från sanden. En sports en escalator—the första i Kurdistan. Där de/vi/du/ni är planerna för en Amerikanen Universitet , inte överraskande sedan dess där er en stark önska till har den Amerikanen väg. Brunn , nästan. Under Simon's besöka , vad syntes vanlig var hälsa som stund händelsen : en Österrikaren Trafikplan flykt ankom till Erbil , den första landningen vid en Västlig bärare ifall något del om Irak sedan dess starten om krig. " kanna du föreställa sig har en Amerikanen trafikplan flying direkt från New York till Erbil? Simon fråga Barzani. " varför inte? Yeah , varför inte? " bäste åldern förvalta svara. Frågat om han tänker den här kunde hända i den närmste tiden Barzani säga , " jag snål JAG don’t veta nära framtida. Utom I’m säker den vilja hända " Och Kurds de/vi/du/ni är startande till tro på den samma det kan tänkes sa för deras hoppas av en oberoende Kurdistan. Historia ständig förloraren kunde vända ute till vara den vinnare av den här krig. " vill du någonsin ha lyst till you’re dröm? Simon fråga Dr. Mohammed. " brunn , ibland drömmarna komma sann " han svara. " jag hoppas min dröm vilja gå i uppfyllelse. Vilja bli en realiteten. Varför inte? "Ääö

 

Continued
  |    |   3  
 

 

 

 

 

ترجمة لموضوع حلقة برنامج ستون دقيقة  كردستان عراق آخر .. عبد الرزاق الجميلي

 

تخيل عراقا آمنا مستقرا والعمل فيه على قدم وساق وحيث الأميريكان محبوبين.والأن إفتح عينيك لأن برنامج ستون دقيقة سوف يأخذك الى جزء من العراق يحمل كل تلك المواصفات يدعى كردستان.عمليا إنها تقع داخل العراق لكن الأكراد الذين يعيشون هناك يتصرفون وكأنهم في ولاية منفصلة كما يذكر تقريرالمراسل  بوب سايمون .أن لهم رئيس وزراء.لهم جيشهم.لهم قوات حدود بل أن لهم علمهم الخاص.كما أن أغلبية الأكراد سوف يطلعونك بأن ليس لهم من شأن في بغداد أو بقية العراق.

ولماذا يكون لهم بعد الأسلوب الوحشي الذي عوملوا به من العراقيين أيام صدام. لماذا يكون لهم عندما يكون بمقدورهم القيام بشوؤنهم بأسلوبهم الخاص .عندما تزور كردستان تشاهد أمة في حالة بناء أينما تنظر.الأكراد يبنون بلدهم يوم بعد يوم.هنالك رافعات كبيرة أكثر من المنائر وهناك شحة بالأسمنت.مجمع تجاري جديد ب8000محل ومواقف السيارات تبنى عموديا.كذلك

في مجمع للشقق يسمى بالمدينة الحلم هناك بعض الشقق تباع بسعر مليون دولار.مركز ضخم لألعاب البولنك سيتم الأنتهاء منه قريبا.ودار للأوبرا في طريقها للبناء.ماالذي وراء كل هذا الرخاء؟الأمن. يسارع الأكراد بتذكيرك أنهم ليسوا عرب وأن هنالك حدود حقيقية لكردستان. التي هي في الزاوية الشمالية الشرقية للعراق .المتمردين العرب الذين يحاولون التسلل الى كردستان عليهم أجتياز المئات من نقاط التفتيش الكردية المتميزة.قوات الأمن في كردستان منظبطة وواضحة الولاء .وهي من الأكراد..لايوجد إنقسام عرقي هنا لهذا يبقى العنف على الجانب الآخر من الحدود . سألت كم عدد الجنود الأميريكيين الذين قتلوا في المنطقة الكردية منذ بداية الحرب,نيشروان برزاني ,ذوا  الأربعين سنة رئيس الوزراء لما يسمى رسميا حكومة منطقة كردستان,يخبر سايمون,لا أحد. القائد العام بنيامين ميكسون هو ضابط قيادة القوات الأمريكيةفي شمال العراق وكردستان .وهم عشرون ألف. ميكسون يخبر سايمون بأن 60 الى70 من القوات الأمريكية تعسكر في المناطق الكردية.يقول لاحاجة للقوات الأمريكيةهناك لطبيعة الموقف.يوضح ذلك. أنا أعتقد مقارنة لوجودنا في مناطق العراق الأخرى.أداء الواجب هنا جيد.ماقاله سايمون إنه واجب جيد لقد كنت هناك.الذهاب الى هناك ممتع.ماقاله الجنرال لسايمون.

60 دقيقة أرادت أختبار الموقف الأمني. صبيحة يوم السبت سايمون وفريق العمل تركوا لوحدهم في السوق  الرئيسي في أربيل عاصمة كردستان ذات الطراز الخاص.40 ميل فقط عن بقية العراق.الخلافات الوحيدة هنا هي حول الأسعار.

لتتعرف كيف هو الأمان هنا ؟ سايمون أميرّيكي  يتجول في السوق بقميص بدون أكمام ودون ملابسه الخاصة بالصحفيين التي بجب عليه إرتدائها في مناطق العراق الأخرى.

في أي جزء آخر من العراق, المشي في الشارع  بهذا الأسلوب ممكن أن يعد إنتحاريا لحد ما.ما نريد أن نقوله وكما هو مهم للناس هنا بأن هذا ليس جزءا آخر من العراق بل أنه ليس عراقيا على الأطلاق.ربما لاتجده على الخارطة لكنه هناك,الأكراد سيخبرونك أنه بلد آخر.

سألت أذا كانوا في العراق الآن,طالب يجيب سايمون,أنا أعتقد بأني في كردستان وليس العراق.

شعور يتقاسمه العموم.من طلبة جامعة السليمانيةالى أحمد جيلاني كردي أميريكي ألتقاه سايمون في مقهى بأربيل.حيث جاء الى كردستان قادما من تكساس.

حين نرى القتال الدائر في بغداد من هنا,لم يزل نفسه حينما كنت أتابعه في الولايات المتحدة.أنا أشعر بأنه  بلد آخر منفصل تماما.حسب تعبيره.

بينما العراق على بعد 40 ميلا حسب قوله,سايمون يعرف أنه تماما بمأمن في أربيل.

هذا ما لمسته فأذهب الى بغداد.لاأعتقد إنك ستحمل نفس الشعور,هذا ما قاله جيلاني.

الأكراد يتصرفون وكأن نهاية العراق قريبة.في الكثير من المدارس,الأنكليزية,لا عربية,إنها تعلم على أساس

لغة ثانوية.

الأكراد تواقون لتزيين دولتهم وتواقون أكثر ليثبتوا وجودهم.لديهم جيش مؤلف من 175000 رجل,يسمى

البيش مركة,تعني آولئك الذين يواجهون الموت."عندما تصل أربيل يقوم ضباط الهجرة بوضع ختم كردستان

على جوازك.إذا أردت رؤية العلم العراقي,لاتأتي الى كردستان. فهو ممنوع تماما.

تحت ذلك العلم دمروا بلدنا,وأهلنا.لهذا كان توجهنا لتغيير ذلك العلم ووضع علم جديد.حسب قول رئيس

الوزراء برزاني.

العلم الكردي الجديد بأختصار في كل مكان.لكنه علم بلا دولة.

مثل الكثير من الأكراد .الدكتور علي سعيد محمد,رئيس جامعة السليمانية,يسعى الى تغيير ذلك بالقريب العاجل.

ماذا سيحدث لو وقف غدا رئيس وزراء كردستان أما برلمانه وأعلن دولته ,كردستان المستقلة,سايمون يسأل.

سيرحب بهذا القرار 99.9 من أكراد كردستان,سوف نقول نعم.سندعمه.جواب الدكتور محمد.

الدكتور محمد يريد من رئيس وزرائه أن يتخذ تلك الخطوة .

لكن رئيس الوزراء الكردي.ليس من المرجح أن يدفع الأمور لأستقلال كامل.لن يحدث هذا غدا .

ولن يكون العام القادم.

كل كردي تكلمنا معه طيلة فترة بقائنا يقول.أننا دولة مستقلة.اننا أكراد.أننا لانريد أن نكون مع العراق.

حسب سايمون.

أنتم رئيس وزراء هذا البلد.

أنا أعتقد أنه من حق كل كردي أن يقول ذلك .لأنه.حقيقة.أنهم أمة مختلفة.أناس مختلفون.لكن علينا أن

نكون واقعيين.برزاني يجيب سايمون.

كوننا واقعيين يعني أن الأيرانيين والأتراك والسوريين لن يكونوا مسرورين.إذا أعلنا دولتنا.أهذا ما تريد قوله.

سايمون يسأل.

نعم بالتحديد جيراننا سيخلقون الكثير من المشاكل لنا.جواب رئيس الوزراء.

الأكراد لديهم مثل يقول "لاصديق سوى الجبال".هناك 30مليون كردي في العالم.أكبر أمة بلا دولة.لكن

5مليون يقطنون داخل الحدود العراقية.البقيةفي أيران وسوريا وكثيرا منهم في تركيا.هناك الكثير من الأكراد

في تركيا الأتراك متخوفون من أن دولة كردية مستقلة ستؤدي الى إضطرابات.وأنهم ملتزمون بالوقوف ضدها.

لذا القادة الأكراد يعتقدون ذلك.على الأقل في الوقت الحاضر.الجواب على هذا هو الفيدرالية,تجزئة ممكن

إستساغتها للعراق بثلاثة أجزاء.كردستان في الشمال.ولاية للسنة في الوسط.وأقليم شيعي في الجنوب.وبغداد

عاصمة أسمية.

بينما البرزاني أو كردستان تعبّد الطريق للأنفصال.الحكومة الأميريكية لاتريد أي نوع من التجزئة.مهما كانت

تسميتها.إدارة بوش والجيش الأمريكي لاينظرونالى كردستان على أنها أمة جديدة لامعة.بل كمثال يحتذى به

لما يريدونه من عراق واحد.

أعتقد لو نظر العراقيون ببساطة شمالا.ولاحظوا كل الأحتمالات.ولم يتخندقوا مع المتشددين.سيرون أن هناك

أشياء ضخمة كامنة في هذا البلد.ممكن أن تجعل هذه الأمة مزدهرة.جنرال ميكسون يوضّح.

من وجهة النظر الكردية.إن لديهم عقبات متواصلة.الآن هم في سلام.أنهم يعملونينظرون الى المستقبل.

ينظروا الى بقية العراق ويلاحظوا حالة الهيجان.يرون إراقة الدماء.يرون حرب أهلية.لماذا لايحاولون

البقاء منفصلين؟سايمون يسأل.

أعتقد أنه لمصلحتهم على المدى البعيد.أنه أفضل لهم البقاء مرتبطين بالعراق بكل موارده المتاحة لهم والتي

ممكن أن تجعلهم أقوى.حسب تعبير ميكسون.

الكثير من الأكراد يعتقدون أن الأميريكيين لايستوعبوا هذه الفكرة.أن كردستان منفصلة.ممكن أن تأتي بشيء

غير عادي .وهو حليف لأميريكا في الشرق الأوسط .

الكراد سوف بكونوا خير ألصدقاء في المنطقة.حسب تعبير دكتور محمد.

حتى أفضل من أسرائيل.أنا متأكد من ذلك.سوف نكون أفضل الأصدقاء للأميريكيين في المنطقة وسوف يكون

ولاءنا حقيقي.دكتور محمدلايرى بأن الحرب إجتياح.أنها تحرير الأميريكيون حرروا العراق من الدكتاتورية.

حسب تعبيره.

هناك أشياء حسية ترى صداها.في كل مكان.المسجد.مثل العرب العراقيون.الأكراد مسلمون.لكن هذا بالتأكيد

الجزء الأسلامي الوحيد في الشرق الأوسط. الذي يمكنك أن تسمع فيه كلمات طيبة عن الأميريكيين بعد

صلاة الجمعة.

هل بمقدور الأميركيين أن يعتقدوا  بأن كردستان حليف,أو صديق؟سايمون يسأل رجل.

نحن دائما مع الأميريكيين .بل نحن نحبهم.ولكننا ننتظر من الأميريكيين ما يقايل هذا الحب.الرجل يجيب سايمون.

ربما ينتظر الأكراد لأمد بعيد. بسبب وجود الجيش الأميريكي وهناك سبب آخر لايمكن تجاهله يبقيهم داخل العراق

وهو النفط.

واحدة من المناطق النفطية الكبرى في العراق عبر حدود كردستان في منطقة متعددة عرقيا تدعى كركوك.

لايمكن الأستغناء عنها لأقامة إقتصاد عراقي غير معتل.

المشكلة أن الأكراد يقولون كركوك تعود لهم.وهذا العام سيجرى إستفتاء عام لمواطني كركوك حول رغبتهم

بالألتحاق بكردستان.

سألت لماذا كركوك مهمة جدا.رئيس الوزراء برزاني يقول.أنها كردستان.تاريخيا.أي قتال بين الأكراد وبغداد

هو حول كركوك.

إذا ربح الكرد الأستفتاء,وهذا ممكن أن يحدث,الكثير يتوقعوا إن العراقيين العرب ممكن أن يحولوا كركوك الى

جحيم.بالطبع لن يكونوا سعداء. سيخلقوا متاعب كثيرة بتلغيم السيارات .وشيء عادي سيفعلونه يوميا .

يفجرون المساجد.لم لا.الناس العاديون.ماقاله دكتور محمد.

الأكراد لهم إلمام بالعنف.الأسلوب العراقي.ولديهم مآساة تقليدية .لبس هناك وحشية أكثر من أنفجار حصل

في دقائق يوم جمعة دامٍ عام 1988.

خمسة آلاف كردي لقو مصرعهم بالغازات السامة في حلبجة على يد جيش صدام.هذه الصور يستذكرونها

اليوم على جداريات .لايمكنك فهم نزوع الأكراد لمستقبلهم إذا لم تعرف بطش الماضي.

أحمد جيلاني,عاد الى كردستان من تكساس ,يعلم يقينا.فأبوه أعدم.من قبل نظام صدام.لحد اليوم لم نعرف

لماذا قتل.نحن ممتنين لأنهم أعادوا جسده لنا .لم يحصل هذا لآخرين.يخبر سايمون.

جيلاني كان ذوا ست سنوات حينما قتل والده . بعد شهرين طلبوا من عائلته أخذ الجثة .

هكذا قالوا بصريح العبارة.وطالبوهم بدفع ثمن الأطلاقات.يتذكر.

إن ذكريات مثل هذه تؤمن محركا لسياج أمني ضخم للأكراد يبنونه على طول الحدود .

إننا لانثق بالعرب.مآسي جديدة ربما تتكرر.لهذا السبب أقول إن الأكراد يجب أن تكون لهم دولة مستقلة.ماذكره

دكتور محمد.

دولة مستقلة؟ ليس بعد

أسواق حرة؟ نعم إنها هنا.

في بقية العراق يعدون أجساد الموتى.الأكراد هنا يعدون أموالهم.مجمعات تجارية براقة تطلع من الرمال

كالبراعم .مصاعد كهربائية.الأولى في كردستان.

هناك خطة لجامعة أمريكية.لاداعي للعجب.لأن هناك رغبة حقيقية بالحصول على كل ما هو أميريكي.

حسنا .على الأغلب.أثناء زيارة سايمون.

ماكان عاديا أصبح حدثا ذات زخم.فالخطوط الجوية النمساوية وصلت لأربيل,إنه الهبوط الأول لشركة غربية

في أي جزء من العراق منذ بداية الحرب.

هل يمكنك تصور خطوط جوية أميريكية تطير مباشرة من نيويورك الى أربيل؟سايمون يسأل برزاني.

ما المانع ؟ نعم  ما المانع . رئيس الوزراء يجيب.

سألت إذا كان يعتقد أن هذا سيحصل قريبا.برزاني قال.أنا لاأعرف أنه سيحصل قريبا.لكن أنا متأكد أنه

سيحدث.

الأكراد بدؤا يعتقدون إن الأمر نفسه سيحصل لآمالهم بأستقلال كردستان.تاريخيا الخاسرون دوما

ربما يعودوا رابحين للحرب.

هل شعرت يوما بأنك تعيش حلم؟سايمون يسأل دكتور محمد.

في بعض الأوقات تكون أحلامك حقيقية . يتابع.أنا آمل بأن يكون حلمي حقيقة.أو واقعا. ماالمانع

 

http://www.cbsnews.com/stories/2007/02/16/60minutes/printable2486679.shtml