|
Feb. 18,
2007
Kurdistan: The Other Iraq
Bob Simon
On How The Kurds Are Reshaping Northeastern
Iraq
Modern
buildings are popping up all over Erbil,
the de facto capital of the region
called Kurdistan. (CBS)
1
(CBS) Try
to imagine a peaceful and stable Iraq
where business is booming and Americans
are beloved. Now open your eyes because
60 Minutes is going to
take you to a part of Iraq which fits
that description: it's called Kurdistan.
Technically, it's inside Iraq but the
Kurds who live there behave as if they
already live in a separate state. As
correspondent Bob Simon reports,
they have their own prime minister,
their own army, their own border
patrol—even their own flag. And the
overwhelming majority of Kurds will tell
you they want nothing to do with Baghdad
and the rest of Iraq.
And why would they after the brutal way
Iraqis under Saddam treated them in the
past? Why would they when they’re doing
just fine on their own?
When visiting Kurdistan, one can see
nation-building wherever one looks—Kurds
are building their country day by day.
There are more cranes here than minarets
and there’s a run on cement. A new mall
with 8,000 shops and stalls is going up.
So is an apartment complex known as
"Dream City," in which some of the units
are selling for $1 million. A giant
bowling alley is almost finished, and an
opera house is not far behind. What’s
behind the boom? Security.
Kurds are quick to remind you that they
are not Arabs and there is a de facto
border between Kurdistan, which is in
the northeast corner of Iraq and the
rest of Iraq. Arab insurgents who want
to slip into Kurdistan must get past
hundreds of Kurdish checkpoints. And
distinct from much of Iraq, the security
forces in Kurdistan are disciplined and
loyal. And they’re all Kurds—there are
no ethnic divisions here, so the
violence stays on the other side of the
border.
Asked how many American soldiers have
been killed in the Kurdish-controlled
area since the beginning of the war,
Nechervan Barzani, the 40-year-old prime
minister of what is officially called
the Kurdistan Regional Government, tells
Simon, "No one."
Major General Benjamin Mixon is the
commanding officer for American forces
in northern Iraq and Kurdistan, 20,000
in all.
Mixon tells Simon there are only 60 to
70 U.S. troops stationed in the Kurdish
areas. "There’s no need for American
forces up there because of the nature of
the situation," he explains.
"I guess compared to being stationed in
the rest of Iraq, it’s pretty good
duty," Simon remarks.
"It’s good duty. I’ve been up there. I
enjoy going up there," the major general
tells Simon.
60 Minutes wanted to test
the security situation, so one Saturday
morning Simon and the team dropped by
the main market in Erbil, the
self-styled capital of Kurdistan, just
40 miles from the rest of Iraq. The only
disagreements here were about price.
Just how safe is it? Simon, an American,
strolled through the market in his
shirtsleeves, without wearing the flack
jackets reporters often have to wear in
other parts of Iraq.
In any other part of Iraq, walking down
the street like this would be patently
suicidal. But the point is as far as
people here are concerned this is not
another part of Iraq—it’s not Iraq at
all. You may not be able to find it on a
map but it is, Kurds will tell you,
another country.
Asked if they were in Iraq right now, a
student told Simon, "I think that I’m in
Kurdistan, not in Iraq."
The feeling is widely shared. From
students at Sulemaniya University to
Ahmed Gilani, a Kurdish American Simon
met in a café in Erbil. He came to
Kurdistan recently from Texas.
"When we see the fighting going on in
Baghdad here, it’s the same when I used
to watch it on TV in, in the States. It
feels like a totally separate country,"
Gilani says.
While Iraq is just 40 miles down the
road, Simon acknowledges he feels
perfectly safe in Erbil.
"There you go. Go to Baghdad. I don’t
think you’d feel the same way," Gilani
remarks.
2
CBS) The
Kurds are acting as if the end of Iraq is
near. In many schools, English, not Arabic,
is being taught as the second language.
The Kurds are very big on the trappings of
statehood. It’s as if they’re eager to prove
that they exist. They have their own
175,000-man Army, the pesh merga, which
means "those who face death." When you
arrive in Erbil, immigration officers give
your passport a Kurdish stamp. And if you
want to see the Iraqi flag, don’t come to
Kurdistan. It has been banned.
"Under that flag they destroyed our country,
our people. So that’s why our approach is to
change that flag and have a new one," Prime
Minister Barzani explains.
The new Kurdish flag is literally everywhere;
but it’s a flag without a country.
Like most Kurds, Dr. Ali Saed Mohammed, the
president of Sulemaniya University, would
like to change that—and soon.
"What would happen if tomorrow the prime
minister of Kurdistan went before parliament
and said I declare a state, an independent
Kurdistan," Simon asks.
"This decision will be welcomed by 99.9
percent of the Kurds in Iraqi Kurdistan. We
will say yes. We will back it," Dr. Mohammed
says.
Dr. Mohammed wants the prime minister to
take the step, preferably "tomorrow," he
tells Simon.
But the Kurdish prime minister is not likely
to push for complete independence. Not
tomorrow. Not next year.
"Every Kurd we’ve spoken to since we’ve been
here says, 'We’re a separate country. We’re
Kurds. We don’t want to be with Iraq,'"
Simon remarks. "You’re prime minister of
this country."
"I think it’s a right for every Kurd to say
that. Because, really, they are different.
They are a different nation, different
people. So, but we have to be realistic,"
Barzani tells Simon.
"Being realistic means that the Iranians and
the Turks and the Syrians would not be happy
if you were to declare nationhood. Is that
what you are saying, Sir?" Simon asks.
"Yeah, exactly. Our neighbors, they will
create more problems for us," the prime
minister explains.
The Kurds have a saying: no friends but the
mountains. There are 30 million Kurds in the
world, the largest nation without a state.
But only five million reside inside Iraq’s
borders. The rest are in Iran, Syria and
primarily Turkey. There are so many Kurds in
Turkey that the Turks are afraid that an
independent Kurdish state would lead to
unrest; they are dead set against it.
So Kurdish leaders believe that, at least
for the time being, the answer is
federalism, a soft partition of Iraq into
three parts. Kurdistan in the north, a Sunni
state in the middle and a Shiite region to
the south, with Baghdad as only a nominal
capital.
While Barzani and Kurdistan may be paving
the way for such a division, the American
government doesn’t want partition of any
kind, no matter what it’s called. The Bush
administration and the U.S. military see
Kurdistan not as a shining new nation but as
a shining example to the rest of a united
Iraq.
"I think if the Iraqis will simply look
north and see what the possibilities are,
and do not align themselves with the
extremists they can see the great potential
that this country has to be a prosperous
nation," Maj. Gen. Mixon explains.
"But from the Kurdish point of view, they’ve
got a going concern. Now they’re at peace.
They’re making money. They’re looking
towards the future. They look to the rest of
Iraq and they see chaos. They see bloodshed.
They see civil war. Why shouldn’t they try
to remain separate?" Simon asks.
"I believe that to their long-term interest,
it’s better to stay linked with Iraq and all
the resources that are available throughout
Iraq and it makes them stronger," Mixon
says.
Many Kurds believe the Americans are missing
the point. A separate Kurdistan, they say,
would make for something extremely unusual:
an American ally in the Middle East.
"The Kurds will be the best friends in the
region," Dr. Mohammed says. "Even better
than Israel, I am sure of that. We will be
the best friends for the Americans in this
region. We will be faithful."
Dr. Mohammed does not view the war as a U.S.
invasion. "It is liberation. Americans
liberated Iraqi people from dictatorship,"
he tells Simon.
It is a sentiment echoed in, of all places,
a mosque. Like Iraqi Arabs, Kurds are
Muslims. But this is surely the only Islamic
part of the Middle East where you’ll hear
kind words about America after Friday
prayers.
"Can America think of Kurdistan as an ally,
as a friend?" Simon asked a man.
"We were always with Americans. We even love
America. But we are waiting for America to
repay our love," the man replied.
3
(CBS) The
Kurds may have to wait a long time because
for the U.S. military there is another
overwhelming reason to keep the Kurds inside
Iraq: oil.
One of Iraq’s largest oil fields sits just
across Kurdistan’s de facto border in an
ethnically mixed city called Kirkuk. It is
crucial to the future economic health of
Iraq. The trouble is the Kurds say Kirkuk
historically belongs to them. And this year
there will be a referendum asking Kirkuk’s
citizens if they want to join Kurdistan.
Asked why Kirkuk is so important, Prime
Minister Barzani says, "It’s Kurdistan. If
you go back to history, any fight between
Kurds and Baghdad is over Kirkuk."
If the Kurds win the referendum, and they
are favored to do so, many fear Iraqi Arabs
could turn Kirkuk into an inferno.
"They will not be happy of course. They will
create problems by bombing at cars. And, the
usual things which they do every day. They
blow up mosques. Why not ordinary people?"
Dr. Mohammed remarks.
The Kurds are all too familiar with violence,
Iraqi style. They have a tradition of
tragedy, none more brutal than the blow that
came down in a matter of minutes one bloody
Friday in 1988.
Some 5,000 Kurds were gassed by Saddam’s
army at a place called Halabja; those images
are remembered today on murals. Many Kurds
say you’ll never understand Kurdish
yearnings for the future if you haven’t seen
the brutality of its past.
Ahmed Gilani, who returned to Kurdistan from
Texas, knows first-hand: his father was
executed. "By Saddam’s regime…till today
they never told us what the reason was.
Thankfully unlike some of the people, we got
his body back," he tells Simon.
Gilani was six years old when his father was
murdered. Two months after the execution,
his family was told to come and pick up the
body.
"Just like that. And they charge you for the
bullets," he remembers.
It is memories like that which provide the
motor for a giant security trench which the
Kurds are building along their border.
"We don’t trust the Arabs. The same
tragedies might happen again. And that’s why
I say the Kurds should have their free state,"
explains Dr. Mohammed.
Free state? Not yet. Free market? Right here.
While in the rest of Iraq they’re counting
bodies, the Kurds are counting their money.
Gleaming shopping centers are sprouting up
from the sand. One sports an escalator—the
first in Kurdistan.
There are plans for an American University,
not surprising since there is a strong
desire to have it the American way.
Well, almost. During Simon's visit, what
seemed ordinary was hailed as a momentous
event: an Austrian Airlines flight arrived
in Erbil, the first landing by a Western
carrier in any part of Iraq since the start
of the war.
"Can you imagine having an American airline
flying directly from New York to Erbil?"
Simon asks Barzani.
"Why not? Yeah, why not?" the prime minister
replies.
Asked if he thinks this could happen in the
near future, Barzani says, "I mean I don’t
know near future. But, I’m sure it will
happen."
And Kurds are starting to believe the same
could be said for their hopes of an
independent Kurdistan. History’s perennial
losers could turn out to be the winners of
this war.
"Do you ever feel like you’re dreaming?"
Simon asks Dr. Mohammed.
"Well, sometimes dreams come true," he
replies. "I hope my dream will come true.
Will be a reality. Why not?"
|
Continued |
 |
1 |
2 |
3 
|
|
SVENSKA
Feb. 18, 2007
Kurdistan: The Other Iraq
Bob Simon On How The Kurds Are
Reshaping Northeastern Iraq
 |
|
|
 |
 |
|
Kurdistan
Sträva För
Autonomien
Den nordost
spets av
Irak , känt
som
Kurdistan ,
är en
kassaskåp
och
ekonomisk
växandet
områden.
Knix Simon
meddelar på
en befästa
areal ,
närmast till
en krig zon
, så pass
Maj eller
Maj inte få
dess äga
suveränitet.

|
|
 |
|
RELATED VIDEO |
|
 |
|
Kurdistan
Sträva För
Autonomien|  |
|
 |
|
En
Amerikanen I
Kurdistan
|  |
|
1
Kurdistan Sträva För Autonomien
Den nordost spets av Irak , känt
som Kurdistan , är en kassaskåp
och ekonomisk växandet områden.
Knix Simon meddelar på en
befästa areal , närmast till en
krig zon , så pass Maj eller Maj
inte få dess äga suveränitet.
Feb.
18, 2007 Kurdistan: Den Annan
Irak Knix Simon På Hur Den Kurds
De/vi/du/ni är Omgestaltningen
Nordost Irak
Modern byggnad de är popping upp
över det alla Erbil , den de
faktorn kapital om områden
alarmerat Kurdistan. CBS() CBS
Try ) till föreställa sig en
fredlig och stabil Irak var
affär är bommen och Amerikanerna
de/vi/du/ni är älskling. Nu
öppen din öga emedan 60
Minuterna skal ta du till en del
om Irak vilken anfall så pass
beskrivning : den er alarmerat
Kurdistan. Teknisk , den er
insida Irak utom den Kurds vem
levande där uppföre sig som om
de redan bo inne en skild från
stat. Så korrespondenten Knix
Simon meddelar , de har deras
äga i sin krafts dagar förvalta
, deras äga armé , deras äga
kant patrol—even deras äga
flagga. Och den överväldigande
majoriteten av Kurds vilja
berätta du de nöd ingenting till
gör med Baghdad och vilan av
Irak. Och varför skulle de efter
den brutal väg Irakisk under
Bedröva behandlat dem i gamle
dager? Varför skulle de när de
gör rättvis böter på deras äga?
När besöka Kurdistan , en kanna
se nation - byggningen var en
looks—Kurds bygger deras land
dag vid dag. Där de/vi/du/ni är
mer cranes här än minarets och
där en springa på cement. EN ny
klubben med 8,000 affär och
spilta går upp. Så är en
lägenhet komplex känt som " dröm
Stor stad " i vilket något om
enheten sälgar för $1 miljonen.
EN jätte bowling gränden är
nästan färdig , och en opera hus
är inte långt tillbaka. Vad
bakom bommen? trygghet Kurds
de/vi/du/ni är snabb till
påminna du så pass de er inte
Araber och där er en de faktorn
kant emellan Kurdistan , vilken
är inne om nordost hörn av Irak
och vilan av Irak. Araber
upprorisk vem vilja till glida
in i Kurdistan måste komma förbi
hundra av Kurdish kontroll
punkten. Och tydlig från mycket
av Irak , garantien pressar i
Kurdistan de/vi/du/ni är
disciplin och lojal. Och de all
Kurds—there de/vi/du/ni är nej
etnisk divisionerna här , så
våldsamheten blir på det annan
sida om gränsen. Frågat hur
många Amerikanen soldat har
blitt slaktat inne om Kurdish -
kontrollerat areal saloon car
det begynnelsen till krigen
Nechervan Barzani , den 40- år -
gammal i sin krafts dagar
förvalta om vad är officiellt
alarmerat den Kurdistan Regional
regeringen , talar Simon , " nej
one. " Större General Benjamin
Mixon är den kommendering
officeren för Amerikanen pressar
i nordlig Irak och Kurdistan ,
20,000 i all. Mixon talar Simon
där de/vi/du/ni är bara 60 till
70 U.S. skara skrivpapperen inne
om Kurdish områdena. " där nej
behov för Amerikanen pressar upp
där på grund av natur omen den
läge " han förklarar. " jag
gissa jämförde med varelse
skrivpapperen inne om vila av
Irak it’s pen fint plikt Simon
beräkningarna. It’s god plikt.
I’ve blitt upp där. JAG njuta av
gående upp där " den större
general talar Simon. 60
Minuterna viljat till prov
garantien läge , så en Lördagen
morgon Simon och spannen droppat
vid den huvudsaklig marknadsföra
i Erbil , den jag - titulera
kapital av Kurdistan , rättvis
40 milen fram vilan av Irak. Den
bara misshälligheter här var
omkring pris. Rättvis hur
kassaskåp er den? Simon , en
Amerikanen , promenerande igenom
marknaden i hans shirtsleeves ,
utan slitande den flack jackan
reportern ofta vara nöd till å
bruk i annan delen av Irak.
Ifall något annan del om Irak ,
vandrande ned gåtan som det
skulle bli patenterad självmord.
Utom utloppen är så längt som
folk här de/vi/du/ni är bekymret
den här er inte en annan del om
Iraq—it’s inte Irak i det hel
tåt. Du kan inte kunde finna den
på en karta utom den er Kurds
vilja berätta du , en annan
land. Frågat om de var i Irak
rätt nu , en studerande talat
Simon , " jag tänka så pass I’m
i Kurdistan , inte i Irak "
Kännanden är vida delat. Från
studenterna på Sulemaniya
Universitet till Ahmed Gilani ,
en Kurdish Amerikanen Simon
mötte i en café i Erbil. Han kom
till Kurdistan i den senaste tid
från Texas. " när vi se kampen
gående på i Baghdad här it’s den
samma när JAG använd till vakta
den på TV i , inne om
Tillstånden. Den känner lik en
fullständigt skild från land
Gilani säga. Fördriva tiden Irak
är rättvis 40 milen ned den väg
Simon erkänner han känner
alldeles kassaskåp i Erbil. "
där du gå. Gå till Baghdad. JAG
don’t tänka you’d känna den
samma way, Gilani beräkningarna.
2
CBS The
Kurds fungerar liksom om sluten
av Irak är nära. I många skolen
, Engelsk , inte Arabisk , er
undervisat så sekunden språk.
Den Kurds de mycket stor på det
trappings av statehood. It’s
liksom om de ivrig efter å göra
bevisa så pass de finnas. De har
deras äga 175,000- besätta Armé
, den pesh gå ihop , vilken
medel " den här vem möta
frånfälle " När du ankomma till
Erbil , invandringen officierna
ger din pass en Kurdish
stampande. Och om du vilja till
se den Irakisk flagga don’t
komma till Kurdistan. Den har
blitt förbjudet. " under så pass
flagga de ödelägg vår land , vår
folk. Så så pass varför vår
närma sig är till ändra så pass
flagga och har en ny one, " I
sin krafts dagar Förvalta
Barzani förklarar. Den ny
Kurdish flagga är bokstavlig
överallt ; utom it’s en flagga
utan en land. Lik mest Kurds Dr.
Ali Saed Mohammed , den
president av Sulemaniya
Universitet , skulle lik till
ändra that—and snart. " vad
skulle hända om i morgon bäste
åldern förvalta av Kurdistan
gick framför parlament och sa
JAG deklarera en stat , en
oberoende Kurdistan, Simon
fråga. " den här beslut vilja
bli välkomnande vid 99.9 per
cent om Kurds i Irakisk
Kurdistan. Vi vill säga ja. Vi
vill rygg it, Dr. Mohammed säga.
Dr. Mohammed bristen bäste
åldern förvalta till ta det steg
, helst " i morgon " han talar
Simon. Utom den Kurdish i sin
krafts dagar förvalta är inte
sannolik till skjuta `på för
komplett oberoende. Inte i
morgon. Inte nästa år. " varje
Kurd we’ve talat till sedan dess
we’ve blitt här säga 'We’re en
skild från land. We’re Kurds. Vi
don’t vilja till bli med Irak
Simon beräkningarna. You’re i
sin krafts dagar förvalta av den
här land " " jag tänka it’s en
rätt för varje Kurd till säga så
pass. Emedan , verkligen , de er
olik. De er en olik nation ,
olik folk. Så , utom vi har till
vara realistisk Barzani talar
Simon. " varelse realistisk
medel så pass den Iranier och
den Turk och den Spruta skulle
inte vara lycklig om du var till
deklarera nationhood. Er det alt
vad du er ordstav , Min herre?
Simon fråga. Yeah , exakt. Vår
granne , de vilja skapa mer
problemen för us, " bäste åldern
förvalta förklarar. Den Kurds
har en ordstav : nej vännerna
utom fjällen. Där de/vi/du/ni är
30 miljonen Kurds på jorden ,
den störst nation utan en stat.
Utom bara fem miljonen vistas
insida Irak gränserna. Vilan
de/vi/du/ni är i Iran , Spruta
och primär Kalkon. Där
de/vi/du/ni är så många Kurds i
Kalkon så pass den Turk
de/vi/du/ni är rädd så pass en
oberoende Kurdish stat skulle
före till oro ; de er död sätta
emot den. Så Kurdish ledarna er
av den mening åt , det vill si
per dags dato , svaret är
förbunds , en mjuk delning av
Irak in i tre delen. Kurdistan i
nord , en Solig stat i medel och
en Shiite områden till söder ,
med Baghdad så enda et par
nominell kapital. Fördriva tiden
Barzani och Kurdistan Maj bli
paving vägen för sådan en
division , Amerikanen regering
icke vilja delning av någon slag
, ingen materia vad it’s
alarmerat. Krattet
administrering och den U.S.
militärisk se Kurdistan inte som
lysande ny nation utom som
lysande exempel till vila av en
förenat Irak. " jag tänka om den
Irakisk vilja enkelt utseende
norr och se vad den möjlighet
de/vi/du/ni är , och inte ställa
upp i rät linje sig med det
extremists de kanna se den stor
potential så pass den här land
har till vara en blomstrande
nation Maj. Gen. Mixon
förklarar. " utom från Kurdish
punkt om synen , de fik en
gående bekymra. Nu de på fred.
De tillverkningen pengar. De
sett förestående framtida. De
utseende till vila av Irak och
de se kaos. De se
blodsutgjutelsen. De se civil
krig. Varför borde inte de
försök till finnas kvar skild
från? Simon fråga. " jag er av
den mening åt till deras lång -
tid intressera it’s bättre till
stanna länkat med Irak och alla
resurserna så pass de/vi/du/ni
är tillgänglig alltigenom Irak
och den göra dem starke Mixon
säga. Många Kurds tro på
Amerikanerna missar utloppen. EN
skild från Kurdistan , de si ,
skulle göra för något ytterst
ovanlig : en Amerikanen
bundsförvant i medel Öster. "
den Kurds vilja bli den bäst
vännerna inne om områden Dr.
Mohammed säga. " jämn bättre än
Israel , JAG er säker av så
pass. Vi vill bli den bäst
vännerna för Amerikanerna i
denne områden. Vi vill bli
trogen " Dr. Mohammed er icke
syn krigen som U.S. invasion "
den er befrielsen. Amerikanerna
befria Irakisk folk från
diktaturen " han talar Simon.
Det er en känsla ekat i , om
alla ställen , en moskit. Lik
Irakisk Araber Kurds de/vi/du/ni
är Muslims. Utom den här er
säker den bara Islamabad del om
den Mellersta Öster var you’ll
höra slag orden omkring USA
efter Fredagen bönerna. " kanna
USA tänka om Kurdistan så en
bundsförvant , som vän? Simon
frågat en besätta. " vi var
alltid med Amerikanerna. Vi jämn
älska USA. Utom vi er väntan för
USA till återbetala vår älska "
manen svarat.
3
CBS The Kurds Maj vara nöd till
å vänta for långe siden emedan
för den U.S. militärisk där er
en annan överväldigande skäl
till hålla den Kurds insida Irak
: olja En av Irak störst olja
fälten sitta rättvis över
Kurdistan’s de faktorn kant i en
etnisk blandad stor stad
alarmerat Kirkuk. Den er
avgörande till framtida
ekonomisk hälsa av Irak. Oroa er
den Kurds säga Kirkuk historisk
tillhör till dem. Och den hår år
där vilja bli en hänvisningen be
om Kirkuk’s medborgarskap om de
nöd till förena Kurdistan.
Frågat varför Kirkuk är så
viktig , I sin krafts dagar
Förvalta Barzani säga It’s
Kurdistan. Om du gå rygg till
historia , någon slagsmål
emellan Kurds och Baghdad är
över Kirkuk. " Om den Kurds
vinna den hänvisningen , och de
er gilla till gör så , många
rädsla Irakisk Araber kunde
vända Kirkuk in i en slutta sig
till. " de vilja inte vara
lycklig om lopp. De vilja skapa
problemen vid bomb på bil. Och ,
den vanlig sakerna vilken de gör
var dag. De blås upp moskit.
Varför inte vanlig folk? Dr.
Mohammed beräkningarna. Den
Kurds de/vi/du/ni är all alltför
bekant med våldsamhet , Irakisk
titulera. De har en tradition av
tragedi , ingen mer brutal än
slaget så pass kom ned i en sak
av minuterna en blod Fredagen i
1988. Något Kurds var gassed vid
Saddam’s armé med ett ställe
alarmerat Halabja ; den här
profilen de/vi/du/ni är erinrat
idag på murals. Många Kurds säga
you’ll aldrig förstå Kurdish
längtan för framtida om du har
icke sett brutaliteten av dess
det förflutna. Ahmed Gilani ,
vem returnerat till Kurdistan
från Texas , veta första - hand
: hans fader var utförat. " vid
Saddam’s regime…till idag de
aldrig talat oss vad grunden
var. Mycket tacksam tycka illa
om något om folk , vi fik hans
kropp rygg " han talar Simon.
Gilani var sexa åren gammal när
hans fader var mördaren. Två
månaden efter utföranden , hans
familj var talat till komme och
plocka upp kroppen. " bara som
det. Och de storma du för den
kulen " han minas. Den er minne
som det vilken skaffa motorn för
en jätte trygghet diken vilken
den Kurds bygger längs deras
kant. " vi don’t lita på den
Araber. Den samma tragedi makt
handa igen. Och så pass varför
JAG säga den Kurds skulle har
deras fri stat " förklarar Dr.
Mohammed. Fri stat? Inte ändå.
Fri marknadsföra? Rätt här.
Fördriva tiden inne om vila av
Irak de räkenskapen kropp , den
Kurds räknar deras pengar. Glimt
inköpen centrerat de/vi/du/ni är
skott upp från sanden. En sports
en escalator—the första i
Kurdistan. Där de/vi/du/ni är
planerna för en Amerikanen
Universitet , inte överraskande
sedan dess där er en stark önska
till har den Amerikanen väg.
Brunn , nästan. Under Simon's
besöka , vad syntes vanlig var
hälsa som stund händelsen : en
Österrikaren Trafikplan flykt
ankom till Erbil , den första
landningen vid en Västlig bärare
ifall något del om Irak sedan
dess starten om krig. " kanna du
föreställa sig har en Amerikanen
trafikplan flying direkt från
New York till Erbil? Simon fråga
Barzani. " varför inte? Yeah ,
varför inte? " bäste åldern
förvalta svara. Frågat om han
tänker den här kunde hända i den
närmste tiden Barzani säga , "
jag snål JAG don’t veta nära
framtida. Utom I’m säker den
vilja hända " Och Kurds
de/vi/du/ni är startande till
tro på den samma det kan tänkes
sa för deras hoppas av en
oberoende Kurdistan. Historia
ständig förloraren kunde vända
ute till vara den vinnare av den
här krig. " vill du någonsin ha
lyst till you’re dröm? Simon
fråga Dr. Mohammed. " brunn ,
ibland drömmarna komma sann "
han svara. " jag hoppas min dröm
vilja gå i uppfyllelse. Vilja
bli en realiteten. Varför inte?
"Ääö
|
Continued |
 |
1 |
2 |
3 
|
|
|
ترجمة لموضوع حلقة برنامج ستون
دقيقة كردستان عراق آخر ..
عبد الرزاق الجميلي

تخيل عراقا آمنا مستقرا والعمل
فيه على قدم وساق وحيث الأميريكان
محبوبين.والأن إفتح عينيك لأن
برنامج ستون دقيقة سوف يأخذك الى
جزء من العراق يحمل كل تلك
المواصفات يدعى كردستان.عمليا
إنها تقع داخل العراق لكن الأكراد
الذين يعيشون هناك يتصرفون وكأنهم
في ولاية منفصلة كما يذكر
تقريرالمراسل بوب سايمون .أن لهم
رئيس وزراء.لهم جيشهم.لهم قوات
حدود بل أن لهم علمهم الخاص.كما
أن أغلبية الأكراد سوف يطلعونك
بأن ليس لهم من شأن في بغداد أو
بقية العراق.
ولماذا يكون لهم بعد الأسلوب
الوحشي الذي عوملوا به من
العراقيين أيام صدام. لماذا يكون
لهم عندما يكون بمقدورهم القيام
بشوؤنهم بأسلوبهم الخاص .عندما
تزور كردستان تشاهد أمة في حالة
بناء أينما تنظر.الأكراد يبنون
بلدهم يوم بعد يوم.هنالك رافعات
كبيرة أكثر من المنائر وهناك شحة
بالأسمنت.مجمع تجاري جديد
ب8000محل ومواقف السيارات تبنى
عموديا.كذلك
في
مجمع للشقق يسمى بالمدينة الحلم
هناك بعض الشقق تباع بسعر مليون
دولار.مركز ضخم لألعاب البولنك
سيتم الأنتهاء منه قريبا.ودار
للأوبرا في طريقها للبناء.ماالذي
وراء كل هذا الرخاء؟الأمن. يسارع
الأكراد بتذكيرك أنهم ليسوا عرب
وأن هنالك حدود حقيقية لكردستان.
التي هي في الزاوية الشمالية
الشرقية للعراق .المتمردين العرب
الذين يحاولون التسلل الى كردستان
عليهم أجتياز المئات من نقاط
التفتيش الكردية المتميزة.قوات
الأمن في كردستان منظبطة وواضحة
الولاء .وهي من الأكراد..لايوجد
إنقسام عرقي هنا لهذا يبقى العنف
على الجانب الآخر من الحدود .
سألت كم عدد الجنود الأميريكيين
الذين قتلوا في المنطقة الكردية
منذ بداية الحرب,نيشروان برزاني
,ذوا الأربعين سنة رئيس الوزراء
لما يسمى رسميا حكومة منطقة
كردستان,يخبر سايمون,لا أحد.
القائد العام بنيامين ميكسون هو
ضابط قيادة القوات الأمريكيةفي
شمال العراق وكردستان .وهم عشرون
ألف. ميكسون يخبر سايمون بأن 60
الى70 من القوات الأمريكية تعسكر
في المناطق الكردية.يقول لاحاجة
للقوات الأمريكيةهناك لطبيعة
الموقف.يوضح ذلك. أنا أعتقد
مقارنة لوجودنا في مناطق العراق
الأخرى.أداء الواجب هنا
جيد.ماقاله سايمون إنه واجب جيد
لقد كنت هناك.الذهاب الى هناك
ممتع.ماقاله الجنرال لسايمون.
60
دقيقة أرادت أختبار الموقف
الأمني. صبيحة يوم السبت سايمون
وفريق العمل تركوا لوحدهم في
السوق الرئيسي في أربيل عاصمة
كردستان ذات الطراز الخاص.40 ميل
فقط عن بقية العراق.الخلافات
الوحيدة هنا هي حول الأسعار.
لتتعرف كيف هو الأمان هنا ؟
سايمون أميرّيكي يتجول في السوق
بقميص بدون أكمام ودون ملابسه
الخاصة بالصحفيين التي بجب عليه
إرتدائها في مناطق العراق الأخرى.
في
أي جزء آخر من العراق, المشي في
الشارع بهذا الأسلوب ممكن أن يعد
إنتحاريا لحد ما.ما نريد أن نقوله
وكما هو مهم للناس هنا بأن هذا
ليس جزءا آخر من العراق بل أنه
ليس عراقيا على الأطلاق.ربما
لاتجده على الخارطة لكنه
هناك,الأكراد سيخبرونك أنه بلد
آخر.
سألت أذا كانوا في العراق
الآن,طالب يجيب سايمون,أنا أعتقد
بأني في كردستان وليس العراق.
شعور يتقاسمه العموم.من طلبة
جامعة السليمانيةالى أحمد جيلاني
كردي أميريكي ألتقاه سايمون في
مقهى بأربيل.حيث جاء الى كردستان
قادما من تكساس.
حين
نرى القتال الدائر في بغداد من
هنا,لم يزل نفسه حينما كنت أتابعه
في الولايات المتحدة.أنا أشعر
بأنه بلد آخر منفصل تماما.حسب
تعبيره.
بينما العراق على بعد 40 ميلا حسب
قوله,سايمون يعرف أنه تماما بمأمن
في أربيل.
هذا
ما لمسته فأذهب الى بغداد.لاأعتقد
إنك ستحمل نفس الشعور,هذا ما قاله
جيلاني.
الأكراد يتصرفون وكأن نهاية
العراق قريبة.في الكثير من
المدارس,الأنكليزية,لا عربية,إنها
تعلم على أساس
لغة
ثانوية.
الأكراد تواقون لتزيين دولتهم
وتواقون أكثر ليثبتوا
وجودهم.لديهم جيش مؤلف من 175000
رجل,يسمى
البيش مركة,تعني آولئك الذين
يواجهون الموت."عندما تصل أربيل
يقوم ضباط الهجرة بوضع ختم
كردستان
على
جوازك.إذا أردت رؤية العلم
العراقي,لاتأتي الى كردستان. فهو
ممنوع تماما.
تحت
ذلك العلم دمروا
بلدنا,وأهلنا.لهذا كان توجهنا
لتغيير ذلك العلم ووضع علم
جديد.حسب قول رئيس
الوزراء برزاني.
العلم الكردي الجديد بأختصار في
كل مكان.لكنه علم بلا دولة.
مثل
الكثير من الأكراد .الدكتور علي
سعيد محمد,رئيس جامعة
السليمانية,يسعى الى تغيير ذلك
بالقريب العاجل.
ماذا سيحدث لو وقف غدا رئيس وزراء
كردستان أما برلمانه وأعلن دولته
,كردستان المستقلة,سايمون يسأل.
سيرحب بهذا القرار 99.9 من أكراد
كردستان,سوف نقول نعم.سندعمه.جواب
الدكتور محمد.
الدكتور محمد يريد من رئيس وزرائه
أن يتخذ تلك الخطوة .
لكن
رئيس الوزراء الكردي.ليس من
المرجح أن يدفع الأمور لأستقلال
كامل.لن يحدث هذا غدا .
ولن
يكون العام القادم.
كل
كردي تكلمنا معه طيلة فترة بقائنا
يقول.أننا دولة مستقلة.اننا
أكراد.أننا لانريد أن نكون مع
العراق.
حسب
سايمون.
أنتم رئيس وزراء هذا البلد.
أنا
أعتقد أنه من حق كل كردي أن يقول
ذلك .لأنه.حقيقة.أنهم أمة
مختلفة.أناس مختلفون.لكن علينا أن
نكون واقعيين.برزاني يجيب سايمون.
كوننا واقعيين يعني أن الأيرانيين
والأتراك والسوريين لن يكونوا
مسرورين.إذا أعلنا دولتنا.أهذا ما
تريد قوله.
سايمون يسأل.
نعم
بالتحديد جيراننا سيخلقون الكثير
من المشاكل لنا.جواب رئيس
الوزراء.
الأكراد لديهم مثل يقول "لاصديق
سوى الجبال".هناك 30مليون كردي في
العالم.أكبر أمة بلا دولة.لكن
5مليون يقطنون داخل الحدود
العراقية.البقيةفي أيران وسوريا
وكثيرا منهم في تركيا.هناك الكثير
من الأكراد
في
تركيا الأتراك متخوفون من أن دولة
كردية مستقلة ستؤدي الى
إضطرابات.وأنهم ملتزمون بالوقوف
ضدها.
لذا
القادة الأكراد يعتقدون ذلك.على
الأقل في الوقت الحاضر.الجواب على
هذا هو الفيدرالية,تجزئة ممكن
إستساغتها للعراق بثلاثة
أجزاء.كردستان في الشمال.ولاية
للسنة في الوسط.وأقليم شيعي في
الجنوب.وبغداد
عاصمة أسمية.
بينما البرزاني أو كردستان تعبّد
الطريق للأنفصال.الحكومة
الأميريكية لاتريد أي نوع من
التجزئة.مهما كانت
تسميتها.إدارة بوش والجيش
الأمريكي لاينظرونالى كردستان على
أنها أمة جديدة لامعة.بل كمثال
يحتذى به
لما
يريدونه من عراق واحد.
أعتقد لو نظر العراقيون ببساطة
شمالا.ولاحظوا كل الأحتمالات.ولم
يتخندقوا مع المتشددين.سيرون أن
هناك
أشياء ضخمة كامنة في هذا
البلد.ممكن أن تجعل هذه الأمة
مزدهرة.جنرال ميكسون يوضّح.
من
وجهة النظر الكردية.إن لديهم
عقبات متواصلة.الآن هم في
سلام.أنهم يعملونينظرون الى
المستقبل.
ينظروا الى بقية العراق ويلاحظوا
حالة الهيجان.يرون إراقة
الدماء.يرون حرب أهلية.لماذا
لايحاولون
البقاء منفصلين؟سايمون يسأل.
أعتقد أنه لمصلحتهم على المدى
البعيد.أنه أفضل لهم البقاء
مرتبطين بالعراق بكل موارده
المتاحة لهم والتي
ممكن أن تجعلهم أقوى.حسب تعبير
ميكسون.
الكثير من الأكراد يعتقدون أن
الأميريكيين لايستوعبوا هذه
الفكرة.أن كردستان منفصلة.ممكن أن
تأتي بشيء
غير
عادي .وهو حليف لأميريكا في الشرق
الأوسط .
الكراد سوف بكونوا خير ألصدقاء في
المنطقة.حسب تعبير دكتور محمد.
حتى
أفضل من أسرائيل.أنا متأكد من
ذلك.سوف نكون أفضل الأصدقاء
للأميريكيين في المنطقة وسوف يكون
ولاءنا حقيقي.دكتور محمدلايرى بأن
الحرب إجتياح.أنها تحرير
الأميريكيون حرروا العراق من
الدكتاتورية.
حسب
تعبيره.
هناك أشياء حسية ترى صداها.في كل
مكان.المسجد.مثل العرب
العراقيون.الأكراد مسلمون.لكن هذا
بالتأكيد
الجزء الأسلامي الوحيد في الشرق
الأوسط. الذي يمكنك أن تسمع فيه
كلمات طيبة عن الأميريكيين بعد
صلاة الجمعة.
هل
بمقدور الأميركيين أن يعتقدوا
بأن كردستان حليف,أو صديق؟سايمون
يسأل رجل.
نحن
دائما مع الأميريكيين .بل نحن
نحبهم.ولكننا ننتظر من
الأميريكيين ما يقايل هذا
الحب.الرجل يجيب سايمون.
ربما ينتظر الأكراد لأمد بعيد.
بسبب وجود الجيش الأميريكي وهناك
سبب آخر لايمكن تجاهله يبقيهم
داخل العراق
وهو
النفط.
واحدة من المناطق النفطية الكبرى
في العراق عبر حدود كردستان في
منطقة متعددة عرقيا تدعى كركوك.
لايمكن الأستغناء عنها لأقامة
إقتصاد عراقي غير معتل.
المشكلة أن الأكراد يقولون كركوك
تعود لهم.وهذا العام سيجرى
إستفتاء عام لمواطني كركوك حول
رغبتهم
بالألتحاق بكردستان.
سألت لماذا كركوك مهمة جدا.رئيس
الوزراء برزاني يقول.أنها
كردستان.تاريخيا.أي قتال بين
الأكراد وبغداد
هو
حول كركوك.
إذا
ربح الكرد الأستفتاء,وهذا ممكن أن
يحدث,الكثير يتوقعوا إن العراقيين
العرب ممكن أن يحولوا كركوك الى
جحيم.بالطبع لن يكونوا سعداء.
سيخلقوا متاعب كثيرة بتلغيم
السيارات .وشيء عادي سيفعلونه
يوميا .
يفجرون المساجد.لم لا.الناس
العاديون.ماقاله دكتور محمد.
الأكراد لهم إلمام بالعنف.الأسلوب
العراقي.ولديهم مآساة تقليدية
.لبس هناك وحشية أكثر من أنفجار
حصل
في
دقائق يوم جمعة دامٍ عام 1988.
خمسة آلاف كردي لقو مصرعهم
بالغازات السامة في حلبجة على يد
جيش صدام.هذه الصور يستذكرونها
اليوم على جداريات .لايمكنك فهم
نزوع الأكراد لمستقبلهم إذا لم
تعرف بطش الماضي.
أحمد جيلاني,عاد الى كردستان من
تكساس ,يعلم يقينا.فأبوه أعدم.من
قبل نظام صدام.لحد اليوم لم نعرف
لماذا قتل.نحن ممتنين لأنهم
أعادوا جسده لنا .لم يحصل هذا
لآخرين.يخبر سايمون.
جيلاني كان ذوا ست سنوات حينما
قتل والده . بعد شهرين طلبوا من
عائلته أخذ الجثة .
هكذا قالوا بصريح
العبارة.وطالبوهم بدفع ثمن
الأطلاقات.يتذكر.
إن
ذكريات مثل هذه تؤمن محركا لسياج
أمني ضخم للأكراد يبنونه على طول
الحدود .
إننا لانثق بالعرب.مآسي جديدة
ربما تتكرر.لهذا السبب أقول إن
الأكراد يجب أن تكون لهم دولة
مستقلة.ماذكره
دكتور محمد.
دولة مستقلة؟ ليس بعد
أسواق حرة؟ نعم إنها هنا.
في
بقية العراق يعدون أجساد
الموتى.الأكراد هنا يعدون
أموالهم.مجمعات تجارية براقة تطلع
من الرمال
كالبراعم .مصاعد كهربائية.الأولى
في كردستان.
هناك خطة لجامعة أمريكية.لاداعي
للعجب.لأن هناك رغبة حقيقية
بالحصول على كل ما هو أميريكي.
حسنا .على الأغلب.أثناء زيارة
سايمون.
ماكان عاديا أصبح حدثا ذات
زخم.فالخطوط الجوية النمساوية
وصلت لأربيل,إنه الهبوط الأول
لشركة غربية
في
أي جزء من العراق منذ بداية
الحرب.
هل
يمكنك تصور خطوط جوية أميريكية
تطير مباشرة من نيويورك الى
أربيل؟سايمون يسأل برزاني.
ما
المانع ؟ نعم ما المانع . رئيس
الوزراء يجيب.
سألت إذا كان يعتقد أن هذا سيحصل
قريبا.برزاني قال.أنا لاأعرف أنه
سيحصل قريبا.لكن أنا متأكد أنه
سيحدث.
الأكراد بدؤا يعتقدون إن الأمر
نفسه سيحصل لآمالهم بأستقلال
كردستان.تاريخيا الخاسرون دوما
ربما يعودوا رابحين للحرب.
هل
شعرت يوما بأنك تعيش حلم؟سايمون
يسأل دكتور محمد.
في
بعض الأوقات تكون أحلامك حقيقية .
يتابع.أنا آمل بأن يكون حلمي
حقيقة.أو واقعا. ماالمانع
http://www.cbsnews.com/stories/2007/02/16/60minutes/printable2486679.shtml
|
|