ࡱ>   !"#$%&'()*+,-./01234567Root Entry@ɾa@MatOSTaaMMMN04fNDH08#4f''2'2' f)A.ge6#Bostadens historia Nr industrialiseringen satte igng p 1800-talet brjade mnniskorna lmna landsbygden och flytta in till de vxande stderna, fr att f arbete i den nya industrin. Man byggde snabbt mer bostder. Dessa var ofta sm och av dlig kvalitet. Familjerna hade mnga barn och det blev trngt. Detta ledde till dlig hygien och grogrund fr sjukdom och ohlsa. I brjan av 1900-talet var det bara de rika familjerna som hade elektriskt ljus, centralvrme, toalett och badmjligheter. De fattiga familjerna bodde vanligtvis i ett rum och kk. De hade bara en fotogenlampa som ljusklla. Lgenheterna vrmdes upp med kol eller ved. Familjerna fick samsas om grdens utedass. Den som ville bada fick g till ett badhus eller sklja av sig i en balja i kket. Bde p landet och i stderna var det skillnad p bostderna hos de fattiga och rika. Mellan 1925 och 1946 frbttrades bostadsstandarden och trngboddheten minskade. P landet drjde det mycket lngre innan man uppndde samma boendestandard som i stderna. Byggnormer Fr att hja boendestandarden ytterligare har vi ftt normer och regler fr nybyggda bostder. Ngra krav r t.ex. byggmetoder, byggnadsmaterial, brandskerhet, hygienutrymmen och ventilation. Dessa r till fr att skapa en bra och hlsosam boendemilj. Under de senaste 20 ren har bostderna blivit vldigt tta. Det har blivit en kning av allergier som fljd. Boende internationellt Svensk boendestandard hller en hg klass internationellt sett. Slumomrdena hr gr inte att jmfra med mnga lnder som t.ex. Latinamerika, Asien och Afrika. I dessa lnder finns det stora sociala skillnader. Stora grupper mnniskor hr har sm mjligheter att skaffa sig ett boende. I dessa lnder finns det s k kkstder som varken har vatten, avlopp eller elektricitet. Samtidigt finns det exklusiva bostder dr inget saknas. Dessa rika lever i lyx och med privilegier som vi i Sverige har svrt att frestlla oss. Gemensamma nrmiljer Det finns nrmiljer dr man kan umgs med grannar och vnner. Skolor, idrottsanlggningar, fritidsgrdar och parker r exempel p nrmiljer. Vi betalar fr vra nrmiljer, dels genom hyran och dels genom att vi betalar skatt. Alla vill ha en trevlig och mysig nrmilj. Men tyvrr finns det en massa puckon som tycker det r roligt att frstra som t.ex. sl snder tvttstll, taolettstolar, drrar, fnster, klotter p vggar osv. Denna frstring drabbar oss alla. Alla fr vara med och betala p det genom skatten. Nr jag har gtt ut gymnasiet ska jag lsa p hgskola i Gteborg. D vill jag bo i en tva i centrum. Jag ska jobba extra p helgerna s att jag fr mer pengar. Nr jag byter adress ringer jag 020-979899. Jag uppger namn, personnummer och nr jag ska flytta. Jag fr hem en ifylld blankett som jag kontrollerar och skriver under. Sedan skickar jag ivg den. Man kan ocks hmta en blankett p posten och fylla i sjlv. Man kan f posten eftersnd d ringer man samma nummer eller hmtar en blankett p posten. Det kostar 100 kronor. Jag hmtar ocks adressndringskort gratis p posten. De skickar jag till mina vnner. Jag kontaktar telia fr att f ett nytt telefonabonemang. Det kostar 500 kr i startavgift och sedan 315 kr i fast avgift i kvartalet. Jag ringer till radiotjnst i Kiruna och anmler tv-innehav. Det kostar 384 kr i kvartalet Jag ska bo i en hyreslgenhet. Det innebr att man betalar en avtalad hyra i frskott varje mnad. Tv andra vanliga bostadsformer r bostadsrttslgenhet och eget hus. Nr man bor i bostadsrttslgenhet kper man lgenheten genom att betala en kontantinsats. Man betalar dessutom hyra varje mnad. Nr man kper eget hus betalar man ocks en kontantinsats. Man mste varje mnad betala amorteringar och rntor p lnen, kostnader fr elstrm, vatten, sophmtning och underhll av huset. Detta blir som en hyra. Jag ska g med i hyresgstfreningen nr jag flyttar. Den hjlper en med ens rttigheter och frhandlar om hyran. Man kan vnda sig dit om man har frgor. Man fr betala en viss avgift varje r. Om man blir oense med hyresvrden kan man g till hyresnmnden som finns i varje ln. Det r kostnadsfritt. De kan t.ex. hjlpa dig att ndra en fr hg hyra. Nr jag hyr lgenheten ska jag f skrivet ett hyreskontrakt . Dr ska det st hur hg hyran r och vad som ingr i den. Uppsgningstiden skall ocks st. Min lgenhet ska bli besiktigad innan jag flyttar in. S att eventuella fel antecknas. Det gr jag fr att slippa betala fr skador som redan fanns. Man ska inte glmma att kolla att en slutavlsning fr elfrbrukningen frn den frra hyresgsten r gjord. Man mste kolla efter att det finns en brandvarnare. Om inte, kp en och stt den utanfr sovrummet. Man mste tnka p att flja hyresreglerna fr annars kan man bli uppsagd. Ngra exempel p vad som kan f en uppsagd: Om man inte betalar hyran i tid Om man inte fljer ordningsreglerna t.ex. spelar hg musik eller har strande husdjur Om man inte vrdar sin bostad Mla, tapetsera och lgga in heltckningsmattor fr man dremot gra. Fr strre reparationer mste man frga hyresvrden om lov. Om inte lgenheten har varit renoverad p 10-12 r, kan man f den reparerad och omtapetserad kostnadsfritt. Om man ska sga upp en lgenhet , gr alltid det skriftligt. Gr uppsgningen i god tid, uppsgningstiden r normalt tre mnader. Nr jag flyttar ska jag ha hemfrskring, olycksfallfrskring och livskyddfrskring Jag ska ha Lita frskringar, eftersom det r barnsligt enkelt. Jag brjar med att g till posten och hmta blanketter och information. Jag lser igenom det och fyller i formulren. Har jag frgor ringer jag posten direkt p nummer 020-23 22 22 eller gr helt enkelt in till posten och frgar. I Lita hemfrskringar ingr egendomsskydd dvs att mina tillhrigheter r frskrade mot de mest frekommande skador t.ex. stld, brand, skadegrelse, lckageskador frn ledningssystem, skada p hushllsmaskiner, skada p innehll i frys och tvttmaskin och naturskador. Dessutom ingr ocks: Merkostnader vid egendomsskada, t.ex. om jag inte kan anvnda din lgenhet efter inbrott eller brand Merkostnader vid resa inom norden vid sjukdom eller olycksfall Ansvarsskydd, de betalar det skadestnd som jag eventuellt krvs p. Rttsskydd, de svarar fr ombuds- och rttegngskostnader vid eventuell rttslig tvist. verfallsskydd, jag fr ersttning om jag blir verfallen och skadad Allt detta kallas bastrygghet. Man kan utka bastryggheten. En vanlig skadehndelse r cykelstld. Den ingr inte i bastryggheten, s vill jag frskra cykeln fr jag betala extra fr det. Man kan ocks helgardera sig och vlja tillgget allrisk. D kan jag f ersttning med upp till 20000kr fr andra pltsliga och ofrutsedda skadehndelser n de som ingr i bastryggheten. Sjlvrisken r bara 1000kr vid skadetillflle, men gller inte vid rttsskydd. Om jag rkar ut fr en olycka ringer jag Lita skadeservice p hjlptelefon 08-98 69 59. Hemfrskringen kostar olika fr olika stder. Jag hittar Gteborg i grupp 1 dr det givetvis r dyrast. Hade jag bott kvar i Varberg hade jag kommit i grupp 3 dr det r billigast. Jag ska ha ersttningsbeloppet p 200.000kr. D fr jag betala 78kr i mnaden plus allrisk 34kr och 11kr fr cykel vilket tillsammans blir123kr i mnaden. Detta fr jag ersttning fr med Lita Olycksfallsfrskring: medicinsk invaliditet lkar- sjukvrd tandskadekostnader behandling och hjlpmedel resor till och frn vrd och behandling merkostnader fr transport till och frn yrkes- eller skolarbete skadade klder, glasgon och linser rehabiliteringskostnader - sjukgymnastik, arbetstrning, omskolning och tekniska hjlpmedel begravningskostnader vid ddsfall p.g.a. olycka Frskringen gller inom Norden. De har frstrkt invaliditetsskydd p Lita s man kan f tillggsersttning om man blir invalid. Jag ska ha ett invaliditets belopp p 700.000kr. Jag fr d betala 29kr i mnaden. Vad jag fr p Lita livsskyddsfrskring: Min familj fr ekonomisk trygghet om jag skulle avlida Min familj kan f pengar fr att lsa mina eventuella ln frskringsbeloppet r vrdeskrat eftersom det fljer basbeloppets utveckling alla utbetalningar r befriande frn inkomstskatt frskringen gller till 70 rs lder Dessutom kan jag komplettera med sjukkapital som betalas ut till mig sjlv om jag blir frtidspensionerad. Jag vljer ett frskringsbelopp p 200.000kr. Jag fr betala 36kr i mnaden. Alla frskringarna kommer tillsammans att kosta188kr     t  -/ANH[{w{w{w{w{w{w{w{w{w{w{w{[.:Q\O\^rw% {w{w{w{w{w{w{w{w{w{w{w{ """"3#4#8#{wswswsw z^  z } J L /1xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx1^57:<A24Axxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx&p#=Pfx &!x!!!xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx!"""""""##6#8#xxxxxxxxxxx [ 8#GHI1!8#JKLM MSWordArt.2 ࡱ> Root EntryF`aOle CompObjZObjInfo FMicrosoft WordArt 2.0 MSWordArt.2 MSWordArt.2WordArt Arial  2dContents[Internal  METAFILEPICT4    MSWordArt.2 ࡱ> Root EntryF`aOle CompObjZObjInfo FMicrosoft WordArt 2.0 MSWordArt.2 MSWordArt.2WordArt Arial  2dContents[Internal  METAFILEPICT4    MSWordArt.2 ࡱ> Root EntryF`aOle CompObjZObjInfo FMicrosoft WordArt 2.0 MSWordArt.2 MSWordArt.2WordArt Nr jag flyttar hemifrnArial  2dW1*ContentssInternal  METAFILEPICTW1xW1* 8 C  --$ .._6DD@Y\(\.----8'4) U000S-$~ yf-0O\_Y_paj@4)4)0cG,- )T.00c4YD4 /<< ----$$aOW"+E 3}----08.4#w ----r8'u\Am0+n3J2i3U+(Arnf]#3:F*VldIDW?   Wl um[UJYcsL ----~8*Bmr{88HLzgWsB:>GGWm>kF~ ]HMBBejTy%3 Fy,jee----4$k'L9 ],6^X>-"Y$L LUk----$p*pp*----.$ /Bxu_F/----2$- 5 H lmY.TE c /- -    `  - - ----2$ B  ( )x f a a B B a a   B J B B----r8' ] -  ) \ ; ] ' | h UK R1 k  M : T  3 S sq n i - D 7@    t   6 N d ( v 7----$$ f 5 # 8 +U l s d T : * # # Q f----<$% % P P C_ q O Q q  | % i  M e 5 . Do s` W Q qP P % ----j8' M` & )l W E 7 I, & X$ & %, 7 F X Wl   U 7rN V h @ L 3  M MN =  g V |N N ----^$-GGrxrS[?Cl$K9PqEt(tp@aG.E p^s-W'3axsor rG----8----4$YY^3r3YY^HQY_----F$!IGB:0#(2;CI----f$1[ZVPH>20$BScq}jQ9" }qcSB0~zy3Wz3I[----F$!#4ALShUQS;L'A4#-=N_p----$iIiI----v$9iT '4@LWbmw#%6FT_fii~imi[iJi9i(ii iiiiiiii----v$9iTvk`VMD;$#%6FT _f.i>iOi`iriiiiiiiiiiiii----($|yqjfg!o<Ukwe]FQ%PT]cf---$pOdH----^$-y~}w~qzlvhqekceb^bRgIoDzCEINTVXY[WTRQQT|Yw`ugvmxr}ttsroruwy--q !!!3"8"@ @ } 2'@ @ } 3aa,@R R z Z02020603050405020304Times New Roman