Den
heliga äganderätten
En av
de absolut mest betydelsefulla nyliberala filosoferna är
Robert Nozick. Han är professor vid Harvard och en av de
mest diskuterade filosoferna under de senaste
årtiondena. I sin Anarchy, State and Utopia vill Nozick
visa att bara en stat som enbart ägnar sig åt att
beskydda individens rättigheter är moraliskt
försvarbar. I den här artikeln ska vi bena lite i vad
nyliberalerna tycker. Vad de verkligen gör, eller vad
som görs i deras namn, kan ni läsa i de andra
artiklarna.
Nyliberalismen
utmärker sig för att först och främst se till
individens rätt. Rätten till egendom och frihet.
Skälen till varför man förordar nyliberalism, vilken
variant det än är, skiljer sig mellan olika nyliberala
filosofer. De mer idealistiska hävdar att individen har
vissa av naturen givna rättigheter. Enligt dessa har
ingen annan, varken en annan individ eller en överordnad
stat, rätt att kränka de rättigheterna. Bland dem
finns bland andra Robert Nozick. Den andra kategorins
förespråkare menar att statens inblandning i marknaden
är ett hinder. Marknaden skulle vara effektivare och
skapa mer tillväxt utan statens inblandning. Den mest
kända förespråkaren av detta synsätt är Milton
Friedman.
I nyliberalismen har individen absoluta och okränkbara
rättigheter. Därför förespråkar de en minimal stat
utan några omfördelande funktioner. Det innebär en
stat som bara uppträder som våldsmonopol med uppgift
att upprätthålla lagar vars syfte är att skydda
individens rätt till kropp och egendom.
Robert Nozick utgår från
att alla människor har vissa grundläggande
rättigheter. Dessa ger oss rätt till liv, frihet och
egendom. "Dessa rättigheter existerar av naturen,
dvs oberoende av statens existens."
För honom existerar
samhället bara som en samling av individer. Individen
är en enskild varelse som äger sig själv och bör
behandlas av andra som mål och inte som medel. Varje
individ har rätt att kunna skapa sitt eget liv efter
egen önskan och utan inblandning.
Individens rättigheterna
är så omfattande att det är tveksamt om en stat kan
existera utan att kränka dessa. Nozick menar att en stat
kan existera, men inte så som vi känner den. Den enda
stat som är moraliskt acceptabel för honom är den
minimala staten, en nattväktarstat med en enda funktion;
att skydda individens rättigheter.
Varför tycker han då att det är moraliskt förkastligt
med en stat som går utöver den minimala? En stat som
har fler funktioner än just de skyddande är med
nödvändighet omfördelande och Nozick menar att den då
kränker individens frihet, rätten att äga egendom och
rätten till sitt arbete.
Istället för att staten ska skapa jämlikhet genom att
omfördela tillgångar har Nozick skapat en teori som
kallas för berättigandeteorin. Den utgår från att
fördelningen av tillgångar är rättvis om den uppstår
ur en ursprungligen rättvis situation och att varje steg
därefter sker utan att bryta mot någon av individens
rättigheter.
En slutgiltig rättvis
ägandesituationen kan alltså se ut precis hur som
helst. Huvudsaken är att ingen kränkts på vägen dit.
Legitima sätt att äga egendom är att få den genom
frivilliga byten eller gåvor. Man får anta att Nozick
även räknar produktion som ett legitimt
förvärvssätt.
Nozick själv sammanfattar
teorin med "from each as they choose, to each as
they are chosen" och ställer alltså inga som helst
krav på att man ska förtjäna eller behöva något för
att vara berättigad till det.
Varje individ har rätt
att själv välja vilket liv man ska leva, så länge
inte detta liv inkräktar på någon annans lika rätt
att leva sitt liv. Statens skyldighet och uppgift är att
skydda individens rättigheter. Bland andra rätten att
själva välja sätt att leva och då kan inte staten
själv spela en aktiv roll i utformandet av samhället.
En stat skulle alltså kunna ha många olika samhällen
inom sina ramar.
Den minimala staten skulle
vara ett ramverk med endast en funktion som
upprätthållare av de grundläggande rättigheterna.
Inom denna har alla friheten att själva forma sina liv.
En större stat däremot skulle beskära rättigheterna
genom sina omfördelande funktioner och att den skulle
bli en institution som även om den inte vill skulle
företräda ett officiellt "sätt att vara",
något Nozick vänder sig mot.
För att kunna forma sina
liv själva behöver varje individ rättigheter som
förbjuder andra att blanda sig i hans liv. Nozick säger
att alla har rätt till liv, frihet och egendom. Han ser
det som något i sig själv gott att kunna forma sitt liv
själv och för att kunna göra det krävs dessa
rättigheter. Därför är dessa rättigheter
självklara.
Men med den stora
personliga friheten försvinner också alla positiva
rättigheter. Exempelvis har man rätt att inte bli
dödad av någon men man har inte rätt att få sjukvård
om man skadas.
Rätten till fri och
allmän sjukvård skulle bryta mot rätten till egendom
då sjukvården på något sätt behöver vara
skattefinansierad och skatt är ett brott mot rätten
till egendom.
En person med stora
egendomar riskerar att genom att utnyttja sin rätt att
använda dessa inskränka andra personers rätt att fritt
välja hur de ska leva. Om en industriägare beslutar sig
för att lägga ned en fabrik inskränker han kraftigt i
andra, de anställdas, rätt att välja hur de ska leva,
exempelvis att jobba kvar och tjäna pengar. I praktiken
blir det så att all personlig frihet är beroende av
omgivningen och egendomsinnehav. En person med stor
egendom har större frihet att leva sitt eget liv men
samtidigt är risken stor att han då inkräktar på
andra individers liv.
För Nozick är individens
möjlighet att själv forma sitt liv det som ger livet
dess mening. Och för att kunna leva detta meningsfulla
liv krävs rätten att slippa inblandning från andra,
vare sig det är andra personer eller en stat. Nozick ser
det som ännu ett skäl till varför en stat utöver den
minsta möjliga är förkastlig.
Ett problem som är starkt
knutet till rätten att forma ett eget liv är att en
persons rätt att förfoga över egendom tenderar att
inkräkta på andras rätt att inte drabbas av
inblandning av andra.
Ulf
Lundblad
ulflundblad@hotmail.com
|