Artbeskrivning

Allmänt om nymfen

Nymfkakaduan, eller nymfen som den oftast benämns i allmänt tal är en av våra vanligaste burfåglar.
Många kallar den fortfarande för nymfparakit men sedan 1987 är det korrekta svenska namnet Nymfkakadua. Det är konstaterat att dess närmaste släkting är rosenkakaduan.

Som tamfågel är nymfen idealisk. En trevlig, lagom stor fågel som lätt blir tam och tillgiven och som är mycket nyfiken och lekfull och ofta full av tokiga upptåg.
De flesta hanar lär sig lätt att härma olika ljud, att vissla och många lär sig även att prata. Bland honorna är det däremot endast ett fåtal som lär sig härma ljud eller att prata.

Som tam tillbringar nymfen helst all sin tid sittande på mattes eller husses axel eller på någon plats precis i närheten.

Hur länge nymfen hållits som tamfågel vet man inte riktigt säkert men enligt uppgift beskrevs den första gången av en Europé redan år 1839. År 1840 skall den första nymfen ha tagits in i England och år 1845 till Tyskland.

Först år 1910 togs de första nymferna in i USA och den blev genast mycket populär. När den första nymfen togs in i Sverige är osäkert men enligt obekräftade källor ska den ha funnits här redan i slutet på 1800-talet. Den första dokumenterade uppfödningen av nymfer i Sverige var år 1940.

Nymfen härstammar från Australien. Den lever i de inre delarna av kontinenten, ofta i den öppna eucalyptussavannen, på de ökenliknande grässavannerna och i buskstäppen.
De lever under extremt hårda livsförhållanden eftersom det i dessa områden kan vara torka i flera månader och dagstemperaturen är ofta uppemot 50 plusgrader. Under dygnets varmaste timmar sitter de oftast och vilar högt upp i ett träd.

De lever i relativt små flockar och de är vad vi brukar säga nomadiserade, dvs de är inte bofasta på ett ställe utan flyger från plats till plats på ständig jakt efter vatten och föda. Ofta måste de flyga långa sträckor i sitt sökande efter vatten och föda och de påstås vara en av Australiens skickligaste flygare.
Tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen söker de sig ner på marken för att äta och de är då mycket skygga och helt tysta. De lever i första hand av torra gräsfröer men under regnperioden även av grodda fröer och växtskott. Även vid sina besök vid vattenhålen är de mycket skygga och sätter sig sällan på strandkanten för att dricka, utan gör en störtdykning och landar i vattenbrynet för att snabbt ta en klunk vatten för att sedan omedelbart lyfta igen.

De häckar under regnperioden, augusti till december och de föredrar bohål högt upp i något torkat träd. Som regel lägger de 4-5 ägg, men ibland fler. Om tillgången på vatten och föda är riklig så brukar de få upp till tre ibland så många som fyra kullar per häckningsperiod. Ungarna stannar kvar hos föräldrarna till nästa häckningsperiod då de söker upp en partner och själva häckar.

De vilda nymferna är grå och det är den färgen vi kallar för normalfärgad.

På senare år har en del förrymda tamfåglar sällat sig till de vilda flockar som finns i närheten av bebodda trakter så även i de vilda flockarna kan man idag så olika färgmutationer.

Artbeskrivning

Nymfkakaduan tillhör underfamiljen kakaduor där den är klassad som ett eget släkte med enbart en art.

Class (Klass): Aves

Order (Ordning): Psittaciformes

Family (Familj): Psittacidae

Subfamily (Underfamilj): Cacatuinae

Genus (Släkte): Nymphicus

Species (Art): Nymphicus hollandicus

Svenskt namn: Nymfkakadua
Latinskt namn: Nymphicus Hollandicus
Engelskt namn: Cockatiel
Tyskt namn: Nymphensittiche
Storlek: 34 cm exkl tofs
Vikt: 80-100 gram
Färg: Grå. Hanen har gult huvud medan honan har grått ev med inslag av några enstaka gula fjädrar. Undersidan på hanens stjärtfjädrar är slätt grå medan honan har gula tvärränder. Både hane och hona har den för nymfen karaktäristiska orange kindfläcken. Flera framavlade färger finns.
Livslängd: I fångenskap blir nymfen i allmänhet 15-20 år gammal men det finns de som blivit betydligt äldre ända upp till lite över 30 år.
Häckning: Häckar under regnperioden (augusti till december) då tillgången på föda och vatten är bra. De häckar företrädesvis i hålor i eucalyptusträd.
De får oftast två kullar efter varandra men om väderleksförhållandena är gynnsamma kan de även få både en tredje och fjärde kull.
Ägg: Äggen är vita och läggs varannan dag. Vanligtvis ca 5 st stycken. Ruvas i ca 21 dagar av både hanen och honan.
Ungarna: När de kläcks har de gult/vitt dun på hela kroppen som sedan lossnar när fjädrarna börjar växa ut. De öppnar ögonen vid ca 10 dagars ålder. Matas av både hanen och honan. Ungarna lämnar holken vid 7-8 veckors ålder och matas då av pappan i ytterligare någon vecka. Honan ligger då ofta och ruvar på nästa kull. Det är ingen synbar könsskillnad på ungarna. Alla ser ut som honor, dvs de har grått huvud utan mask och de har tvärränder på stjärtens undersida. Vid första ruggningen börjar hanarna få sin gula mask och de tvärrandiga stjärtfjädrarna ersätts av slätt grå. De är fullt utfärgade vid ca ett års ålder.

Normalfärgad hane och hona.