Generell modell och
strukturerad kunskap.
OBS. detta är inget forskningsprojekt.
Den är tänkt som en dynamisk planktonmodel i icke-homogent
medium
(t.ex. havet). Den är kopplad till Navier Stokes generella
ström
och våg ekvation.

Ai=Koncentrationen av planktonart nr i.
µ är brutto growth rate och en funktion av t.ex.
(N,P,T,I,...,ingestion,gifter...).
Här definieras det som:
i ett homogent
system eller där inga rörelser finns.
I=Ljusintensitet. T=temperatur [Kelvin].
Di är analogt med diffussionsfält och tillåts variera i
tid och rum. Di kommer från ("slumpartad") planktonrörelser
, där medel hastighet och medelriktning är noll då
A=konstant.
T.ex. flagellater som simmar utan riktning.
är simhastigehet inkl.
sjunkhastighet och riktning. Ex. mot ljuset,
uppåt eller från/mot kemiska koncentrations gradienter.
Denna + diffussionsrörelsen+strömningsrörelsen är
den
totala rörelsen.
Nk=kemikalier, näringsämnen eller gifter i t.ex. enheten [M].
UNk är tillförselfält som inte ingår i
strömnings
och diffussions termerna, [M/tidsenhet]. (Är liksom övrigt en
funktion av rum och tid).

Navier Stokes:
Gäller för vätskor, gaser, viskösa ämnen
virvlar
och även vågor i fasta material.
lambda (grekiska tecknet) och µv är viskositets
koefficienter,
(ekvationen kan skrivas om så dessa får variera i tid och
rum).
P=trycket, rå (grekiska tecknet) är tätheten och T
är
temperaturen (Kelvin).
är vattnets
strömningshastiget i rum och tid och lösningen
till ekvationen. Det är alltså vätskans hastighet och
riktning
i alla positioner och tider, det är ett vektorfält.
är lite
ovanlig term, det blir en 3 x 3-operator-matris.
är kraftfält som verkar på vätskan, vanligen
gravitationen.
Navier Stokes ekvation bygger på accelerationskrafter och
viskösa
friktionskrafter.
Den ser ut att vara tidlös, mycket generell och inte onödigt
krånglig,
vilket gör den underbar. (Den gäller kanske inte vid
kavitation).
Men SMHI använder inte denna generella form, de gör
säkert
vissa förenklingar och specialare för att snabba upp
dator-beräknarna.
Det är nog endast SMHI som har rejäla resurser att
beräkna
havsströmmar, i Sverige. Vid mycket enkla
strömmnings-experiment
kan man göra egna beräkningar.
Kontinuitetsekvationen:
Ökningen per tidsenhet i ett område=(Produktionen
-förbrukningen + det som strömmar in i
området
- det som strömmar ut ur området)/tidsenhet.
(med förbrukning menas konsumtion, förstörelse,
förintellse,
slitage, omvandling)
Dena gäller alltid för allt materiellt. Den gäller
för
energi, (temperatur), fotoner eller det som kan mätas i enheter
som
kg, J, antal. T.ex. individer på en yta eller i en volym, bilar i
en fabrik.
Kontinuitetsekvationen är generell, tidlös och enkel.
Härledningen av Ekv 1.: Jag utgick från
kontinuitetsekvationen
vid härledningen. Jag tror det finns många som formulerat
liknande
ekvationer. Då man förstår kontinuitetsekvationen,
så
är det naturligt, nästan självklart, att utgå
från
den. Man bör kontrollera att sim och strömmnings vektorn
är
rätt placerad, jag kan ju råkat missa något då
jag
härledde den,(juli 1989).
Ekv 1. är en kontinuitetsekvation och även en
makromodell.
Jag har formulerat planktondynamiken på ett generellt,
tidlöst
och enkelt sätt i ekv 1., men som vi skall se behövs mer
speciella
modeller. Exempel:

Med annat beräkningsätt (Hägg) så kommer T
upphöjt
till 3/2 inte med.
q=Clearance rate eller analogt. Zj=zooplankton grupp j.
Alternativt med mättning:

Dessa undermodeller är inte så generella,
halvmättnadskonstanter
(funktioner) och q, kan mycket väl bero på I,T mm., men kan
vara
en vettig ansats tills man vet mer. Ljuset I beror av rum och tid, en
enkel
modell är att integrera fram hur mycket som absorberas av pigment
(cellkoncentrationer)
ovanför och beräkna I vid aktuellt djup.
Viktigt: Modeller bör tolkas som medelvärdesmodeller
för
ett tillståndsområde och konstanterna är egentligen
medeleffekten
av funktioner.
Även enklare modeller kan fungera bra i snäva
tillståndsområden
(Ex: där I,T mm. varierar lite, jmf. linearisering kring
reglerpunkt,
(reglerteknik)).
Vid starkt ljus kanske ljus-funktionen bör ändras. Vanligen
räcker
det med en enklare Temperatur-funktion.
Gift kanske även kan ingå som konkurrent i en Michael Mentes
ekvation. Att µ ofta följer Michael Mentes ekvation kan
förklaras
med en enkel modell för enzym reaktioner. µ följer
enzym-reaktionshastigheten
och Michael Mentes ekvation om ämnet är begränsande i en
nyckelposition. Om ämnet är begränsande på
två
ställen i ett reaktionsled, så kan ekvationen bli i
kvadratisk.
Om det finns parallella reaktionsvägar, så kan man få
fler
termer.
Användbarhet:
Rent teoretiskt kan Ekv1. användas för att simulera tusentals
arter i världshaven, men i praktiken är det omöjligt att
göra det vetenskapligt. Det saknas mätvärden för
feluppskattning
och datorerna klarar det säkert inte på rimlig tid.
Värdet av Ekv1. är att den är en strukturerad
kunskap,
som man utgår från och härleder enklare problem.
Ex: Jag Simulerade "Häxringar" med ekv1.(14-juli 1989) .
Jag skrev den i cylinder koordinater, antog rotationssymetri och fick
två
enklare 3 dimmensionella kopplade partiella differential ekvationer.
Jag
utgick från att vattnet var stilla, simmning mot ytan och
närsalts
diffusion från botten. Resultatet blev att en fläck
växtplankton
diffunderade och växte i ytterkanterna, men försvann i
centrum
av näringsbrist, så att det utvecklades en ring. (Man
bör
få liknande ring med betning).
Perspektivet är att jag använde Ekv 1. för att
förklara
ett möjligt biologiskt fenomen.
(Tyvärr var en del koefficienter mycket grova uppskattningar).
En mer fullständig modell kräver även ekvationer
för
närsaltskonsumtion, regeneration och sedimentering. Kanske inte
altid
så svårt.
Andra modeller:
Jag har aldrig haft tillräkligt med mätvärden för
att
pröva Ekv1. och har aldrig behövt pröva den.
Jag har däremot använt modeller för analys av betning.
På
följande sätt.
1) Ställt upp t.ex. system av endimmensionella
differentialekvationer.
2) Förenklat dem till en linjär form.
(Ibland genomfört en Ln-polynom-kalkyl, för pålitligare
resultat.)
3) Genomfört multipel regression, som gav lätt-tolkade
koefficienter
(lutningskoefficienter) med konfidensintervall.
Under vissa vilkor kunde koefficenterna tolkas som Clearance rate och
ingestion
rate. Koefficienterna tolkas mer exakt som den totala ekologiska
effekten
ett zoplankton har på en annan art, vilket är utmärkt,
om
modellen skall simuleras.
Detta sätt att använda modeller på är en
vetenskaplig
analysmetod.
Man formulera hypotesen med ekvationer.
Man verifierar hypotesen. Man får lättbegripliga
koefficienter
med konfidensintervall. (Modellen kan fungera som bra vetenskaplig
analysmetod
även om den inte duger till simulering).
Jag var tvungen att göra ekvationerna så enkla som
möjligt,
därför att det får inte finnas för många
obekanta
i relation till antalet oberoende tillståndsvektorer.
En del typer av modeller kan även simuleras.
Man kan simulera på oberoende statistik och jämföra med
verkligt utfall. Det går att ta fram konfidensband för olika
simuleringstider.
Förutsägelse utan feluppskattning är inte
vetenskapligt
acceptabelt. Feluppskattningar visar om modellen är användbar
i ett tillstånds-rum.
Om man t.ex. lyckas att med en modell förutsäga: att en
planktonblommning
kommer att öka 10 dagar med 80% sannolikhet, så vet man
ganska
mycket om tillväxt dynamiken.
Det verkar inte omöjligt, men det behövs oftast flera
approximationer
och att man gruppera arter. Man kan t.ex. försöka hitta en
representat
för en gruppen dinoflagellater eller definera en
medel-dinoflagellat
osv.
Andra forskare har försökt beräkna hur mycket
människan
bör kunna fiska utan att riskera utfiskning. (jmf.hypotesen:
utfiskning
orsakade Sälinvasionen i nordNorge och att sälar drunknade i
fisknät.)
I detta fall ser man lätt, ett stort ekonomiskt värde i att
kunna
beräkna detta med t.ex. en modell.
Samanfattning: Med modeller, typ system av
differentialekvationer,
kan man formulera, analysera, statistiskt pröva
teorier, demonstrera dynamiska processer och göra förutsägelser
med feluppskattning. Modeller kan vara ett utmärkt vetenskapligt
verktyg,
men det ersätter inte andra vetenskapliga metoder.
För vissa vetenskapliga mål, som att ta reda på
dynamiska
processer i t.ex. ekosystem, så kan vissa dynamiska modeller vara
en överlägsen metod. Modeller liksom allt annat kan bli
svårt
och misslyckat. Planeringen är mycket viktigt.
Christer Nylander
96-09-19
(ekv1. omskriven från juli 1989)
Får kopieras och spridas om källa anges, (www-adress).
1997
Christers home index