Några dikter

Cliff Weinmann, sept -82 .. juli -85, maj .. nov -96, juni 2000
Uppdaterad den 19:e juli år 2000 och slutligen 7 juni 2009

Artiklar

Innehåll

Cliff


Lugnets bergsjö (sept -82)

Ett stilla sus i aspen
björklövens tysta visa
Den lilla bäckens sprittande
för sinnet en ljuvlig visa

En tät väv av avslappning
sänker sig efter dagens liv
Ett surrande välbehag
ersätter tankens irrfärder

Jaget börjar kännas som
upplevelsernas tyngdpunkt
medan omgivningen sakta bleknar
blir till livsuppehållande brus

I själens gömmor förnims en oro
som krusningar på lugnets bergsjö
Den stora delen är tryggt bevarad
men ytan modelleras
av livets vindil

Spänningen uppstår
I spännvidden upplevs mötet
Mötet mellan evigt och tidsbundet

En dialog
som alltid har funnits
och alltid skall finnas
En dialog som ge det stoff
varav alla upplevelser
all mening består

Vattnets gräns mot kosmos
blir klarare
Samarbetet ömmare

Jagets impulser kan verka
renare
mera ofördärvade
Harmonin börjar komma närmare
blir synlig ur djupen

Strömmar känns omkring
Eviga strömmar
som höljer in
i virvelhänder

Strömmarna bär
om man följer hjärtat
men ger motstånd
om man måste lära mer

Farten drivs upp
mot fjärran bergstrakter

Färden
följd av tusen händer
uppåt vidare långt, långt
in i ursprungsljus


Innehåll

Världar av ljus (sept -82)

Världar av ljus
virvlar runt i Ditt kosmos
Underbara oaser
utkristalliserade ur ande

Skapelsefältet lägger ut
sin spänning
över det djupa mörkret
bryggar över de oändliga vidderna

Ger en djup optimism
en samhörighetskänsla
Något nytt
något fullkomligt
skall uppstå
ur fältets sammandragande kraft

Ur Shivas dans -
de kosmiska virvellekarna -
skapas och upplöses
Idéer går till uppfyllelse
Essenser blir igen idé

Underbara livsrum
strålande färgkaskader av hopp
möjligheter till sinnets befruktning

Alla väsen får
sitt ljusa hem
till att uppleva i


Innehåll

Himmelska värld (maj -83)

Himmelska värld

Din skönhet är djup
Tidlöshet
smeker dina nästor

då de får uppleva
det fördolda
genom symbolik

Årets tider växlar
Det timliga
ger näring åt evigheten

Livets väv
är tät

Anden visar sin rikedom
i silvervärldar
av vind och sjö

 


Innehåll

En stjärna av ljus (midsommar -83)

I nordost
skimrar fästet
årets kortaste natt
skrider mot dag

rika tonkaskader
möter
den mätte vandraren
som längtar efter ljus

På sjön
varm av sommarbris
tråder slöjorna sin dans

En rik värld
av många nyanser
börjar reflektera
den längsta dagens ljus

 

Skogens stämning är tät
men klarheten
börjar verka

Gyllene strålar
släpar över barken -
strålar av en ocean

Vi börjar se
denna omätliga ocean

Dess mjuka förstående värme
väntar varje väsen av längtan

 

En stjärna av ljus
kastar sina underbara strålar
Det som förut var
dolt
i nattens blåhet
blir nu
smekt av släpande
gyllene floder

I livsluften
som utgår från
människan
finns
det kondenserade molnet
som blir
till tindrande världar

Livet är
i allt
Livet är
förundrans
stora gåva
till varje son
som vill lära att se

 

Skuggan
är ännu lång
men allt
som väckts
av källans
stigande
över medvetandets horisont
återger sin
nödvändiga del
av livssymfonin
genom
räckor
silverdrill
det gröna
landets nyans
Mattan
av ljus
i allt
inhöljer
Skuggor som kortnar
möjliggör
synen
av detta ljus

 

Väven glänser
i många färger

den uppenbarar något
något vi längtat
att se

allt vi ser är som nytt
en förut dold värld
blir trolig

i avglansen

från
det högsta land


Innehåll

Nytt hav (augusti -83)

Minnen
från barndomen
bryts
mot det
nya livet

Så mycket kommer fram
så mycket av kärlek
och omtanke -

men...

Nu tar individualiteten
ut sin rätt

Livets innersta struktur -
skapandets -
kräver att utvecklas

Den outsinliga
sjön av detaljer

var fullkomlig
i sitt slag

men när den är känd
blir man övermätt -
man kvävs

En ocean väntar
en ocean av
stillhet
och ro

Dess innehåll
av timlig
struktur
är ännu litet

Men
varje detalj
är förstådd
eftersom den skapats
medvetet

Alla landmärken
i detta vida hav -
varje förtätning
i det ännu
tunna livsfältet

är framälskat
av skapande
glädje

Den stiliserade
enkelheten
är mycket skön

den är balsam

den är daggdroppens
doftande
friskhet

Vi tumlar om
i hoppets
och renhetens
svala ocean


Innehåll

Livet är en ocean (okt -83)

Livet är en ocean
med öar
av frusen elektricitet

På öarna
råder morgonrodnadens friskhet
där skapas upplevelser
av doftande dagg


Innehåll

Gränsland (okt -83)

Det finns ett gränsland
av utomordentlig klarhet

- där möts jag och det
i en evig omfamning
av kärlekens renaste guld


Innehåll

I livets största stund (nov -83)

I livets största
stund
är man alltid ensam

Då starka röster
ur ett skönhetens
landskap

badande i purprande ljus
talar sitt direkta språk

då står man öga mot öga
mot Gud
- ingen kan man ta med

Allt man lärt
allt man fått
allt man gjort
samlas till en lysande
punkt

då tiden
och rummet
tonar bort
i ett underbart hav
i gnistrande svalkande vitt

Att se...
en mental värld av blått
en känslig värld av gult
föreställningens
och inspirationens
violetta ursprungsskimmer

Här utgick allt
här är källornas vackra land
hit återvänder
allt

även ett gudabarn
vänder tillbaka
efter oräkneliga
eoner

Väsendet
har blivit
som ljungande
eld

Ögon lyser
mot erfarenhetens
mörka sammetsfond
- de har blivit
så djupa
så djupa

Renheten börjar lysa upp
alla vrår

Fadern
Modern
möter sin förlorade
med glömskans milda armar

Julens budskap
är uppfyllt... liv...

 


Innehåll

Det blå är en ändlös himmel (jan -84)

Det blå
är en ändlös himmel

där finns alla
möjligheter
där finns alla tider

I vår kulturs gryning
blickade
längtans mörka ögon
mot det eviga

Man sökte stillheten
bortom
skapandets smärta

Innan människoanden
ännu i ord
kunde formulera

sin dragning
mot nya världars
upphov

så kunde
ögonens språk
genom poesins skimmer
berätta...
berätta så mycket

Herre
du ger smärta
för att rena
du ger olika språk
hjälp oss
att utföra din vilja
med värdighet

hjälp oss
att behålla
vår inre stillhet

i skapelsefältets
ständiga
förändring


Innehåll

En dag är till (mars -84)

En dag är till

Någon upplever
i nya landskap
badande av rikedom

Synsätt upplöses
i ett evigt nu

där skapelsen
är stundens krusning

av evighetens
sjungande
täta blåst

på en spegel
av
levande ljus


Innehåll

Det vårystra (mars -84)

Det vårystra

lever
i det skira livslager

som är
materialiserad idé


Innehåll

Tankar flykta (april -84)

Tankar flykta

fria som en vind

som når en rymd

över doftens äng

 


Innehåll

Pärlor av ljus (april -85)

Gråt
är pärlor
av längtan

Många livs
sorger
samlas i en klar liten sfär

Tårar
liksom daggdroppar

föds ur ensamhetens natt
men leder
till visdom

Gråt
är pärlor
av ljus


Innehåll

En ros (juli -85)

En ros är röd
en ros är vit

Inte är någon
mera ros


Innehåll

Himlen är ljus (juli -85)

Himlen är ljus

Jorden har skapats
för att
återkasta
detta ljus

och själv få någon del
av det som lyser

 


Innehåll

Landskapet rusar förbi (maj -96)

Landskapet rusar förbi
människans odlartid
sippan i betad lund
mitt sinne rusar
härinvid, det är vi!

Solvagn i skyar blå
ljusar landskap
visande människoid
glädjen förnyar
himlaskap, uppnå!

I livskraftshjulvagn rörlig
mötas människosyskon
talen, sången och leendet
utbytets gagn
hallon-flicka, vinden är förlig!

Till den inre världen
sig sällar en yttre
i kosmos de likar
- ej mindre
inre och yttre på färden!

Men snart vaknar barnet
slöjan genomskådande
drömtid förbi
förnimmelsen raknar
ande, se allt åter rätt! (ej 180° fel)


Innehåll

Reslust (maj -96)

Alla de unga med stora ryggsäckar
krockar människans jättefamn.
Ungfolk, vad söker ni i tåget?
Reslust kan aldrig provoceras,
kan aldrig införlivas.

Men om ni raka som skateboardare
pressas in i tåget att utsuddas
färdig för varje behandling -
då skall ni vakna med goda tankar
och SJ-glimten
på vagnar där konduktören klipper
och vara reslust.

 

(Parafras av Karin Boyes Kunskap - ursäkta!)


Innehåll

Livet är så stort (aug -96)

Livet är så stort
Dess fullhet är outsäglig

Skönhet omger oss
och höljer in oss
och uppleves

I livets rikhet
finns andra väsen
Och genom livets vishet
svarar dessa väsen

Men svaret är ljus
Det är värme och eld
Strålande är dess svar

Livet är så stort
Dess fullhet är kärlek


Innehåll

Där tudelningsorden tystnar (nov -96)

Där tudelningsorden tystnar,
där sjunger själarna sin enhets sång.
Människan - ej längre all-ena flykting,
hennes hjärta - nu fullhetsbalans liv.
Och en djupt rörd gudagniste-varelse
blickar ögonöppet mot sin eldstalaktite-källa.
Aldrig visste hon ändå fullt, helt, klart,
denna återbindningsmötets lyriska krafts extas.

Och vintern är snöflinge-klar sommar,
och sommarn kindsmeknings-mild vinter.
Och sekunden är ögonblicks-årtusende,
såsom årtusendet eone-sekund.
Men i guldtrådsriket möts de - och uppgår,
som i tid sökt och ur tid funnit.
Och i evighets andning är de ett
och i oändlighets o-ord upphör de - och är.


Innehåll

Asken (nov -96)

Livets träd, i hårda vinden,
ödsligt sig höjer över blåsvart horisont.
Dess rot i brunmörka mullen ruvar;
ger dock åt mäktigt grenverk sin närings saft.

Men därinne växer blad av ökad dimension
och i dirrande solstrålen och i doftande brisen,
ljust vattenreflexdansande föds lundgrönt dunkel
som fladdrande, skimrande fjäril ger dess skira rum.

Ett nyvaknat öga livet ser, daggfriskt ilande
och det förnimmer och det inlever och igenkänner
att rika solvärldar föds och dör och det självt är sol
och finns bortom mörkret bara ljus - och gott.

 


Innehåll

Sommarfjäril (nov -96)

Blåglimrande silverstänk
och
grönblänkande metalljus,
det mentala
guldets kammares
fjäril i tindrande hågkomst...

Små gnistrande lyckliga bloss
ur saligt harmonisk minnesglans,
av milda evighetssomrars fläkt
där luftlätt du dansade runt.

Ett rött stänk, ett indigo, ett violett
badar, bedövar sinnet i skönhet;
Ljusstänk skimrar, växer extatiskt
i livets strålväldes innersta rum.

Din vinge smeker min kind
och
brandgult stjärnregn mitt öga,
du är livets lätthets höjd -
fjäril av lysande väv!


Innehåll

Aftonmänskans stilla undran (juni 2000)

Vänner, det är sommarmorgon, på ljuspärledagg vilande.
Solen, från det ljusblå, lyser starkt
och har skingrat dimman.
Andens och skapandets dag är inne,
fastän helg.

Sent i natt, fortfarande Månans glim,
genom sin milda, gyllensilverne stråle
i nordopallysande midsommarnattshimmels tid,
livsframmanande Själens djupa rike,
trädens milda atmosfär, väsensmättade doft.

Vi tycks då denna värld skingras så fort
i vår tid av fyrkantruteflimmers ytfragment?
Ja, vi skall förnya en värld!
Men Ikaros, ödmjukhet...
Finns rum, dock, för dimension?

Lysmaskens stilla mystik, svala källans sorl, upplevelse vorden,
nattens ljuvliga sångarfågel, vindens brus --
finns plats än för upplevaren,
kan sommargyllene fullmånstrålens glans,
dess saga vi ännu minnas, berätta?

Kan gapet ännu överbryggas
i spänningsfält mellan Sol och Måne?
Se ljusdunklet i högsta natten,
där havet med svanen häver sig och skimrar!
Där är mötets närvaros skönhet oerhörd.

Ja, vi skall knyta, vi skall skapa,
språket rikas, allt det outsägliga sägas,
Månan belysas -- och Solen lysa skarpt!
Men detta är tusen livstiders glädje
och jag ännu lurvig aftonmänska...

Vår framtids väg, inbildad i gyllenhavet,
som kristalliska strukturer, jag vet.
Men finns också balsamisk nektar, böljande gräsbårdsdirr, kaprifols stråk,
moln, oceanisk blåst, trasor i mörk koboltsjö drivande!
Världen är lummig, människosinnet spretig myriad.

Känsloriket skall, min vän, under stark stjärna väckas upp och växa säkert,
tankens vikt må upprätthålla mångfalds frukt,
intuitions ljus, för oss, sin inre ledning --
säreget land, underrymds glädjes rikedom, sin port givmilt upplåta
till tacksamhets dans över upplyst, ömsesidigt, djup.

---
Det är en uråldrig hednisk sed att vandra ut i fullmånnatten före midsommar (nu Trefaldighet), gå sju varv runt en källa, sedan dricka utur den för att få "hälsa, kraft och märg i benen"; seden började försvinna först med reformationen, men har här och var på landsbygden levt kvar ända in i nittonhundratalet.


Innehåll

Artiklar