Minareten - en annorlunda samling dagböcker (info)
optimerad för: 800x600 pi, 256 färger, 4.x browsers © 2000 wertizixe
indx || info || medlem || gästbok || länkar || fängelsehålan || kontakt
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  Info
  WertiZixe
  Markus
  A.Catrin
  Daniel
  Emma
  git
  Helene
  Maria
  Martin
  Per Erik
  thomas
  Tott

För ett himla bra tag sedan, närmare bestämt i tidernas begynnelse, fanns det en gammal och mycket vis man vid namn Markus.

En vacker grå dag då han inte hade någonting att göra, skrev Markus de första raderna i Minaret-Profetian, som än idag finns bevarad i en dammig hylla längst upp i Minareten. Så fort de första raderna hade skrivits började dessa ta liv, vävas ihop till en mystisk väv... profetian började ta form!

Jag väljer nu att citera Minaret-profetian, och lyssna nu noga för annars kanske Du missar någon smaskig detajl:

"Minarethärskaren Markus satt längst uppe i sitt torn och skrev, när han inför sin inre syn såg en yngling komma lunkandes genom skogen. Denna yngling visade sig vara den inväntade WertiZixe.

Länge hade WertiZixe vandrat i sitt sökande efter det torn som präglade hans drömmar och nu när han klev ut i en stor Dunge och plötsligt såg det stå där framför nyllet på honom så visste han inte riktigt vad han skulle ta sig till, varpå han åt en kiwi. När han satt där och mumsade som bäst så öppnades porten till tornet och en lustig filur kikade ut med kisande ögon. När denne fick syn på den smaskande WertiZixe fick han en förnöjd min och utbrast:

"God dag! Vad gör Du här?"
"Tjenamoss! Jag sitter här och käkar kex.", fick han som svar.
"Nä, nu ljuger Du allt, din gamle bäver!"

( ...jag tror bestämt att vi hoppar fram några sidor... )

"...Markus lärde sin lärling allt han kunde och kände till ( baskunskaper inom vegetabilisk alkemi och hur man busvisslar ) och så småningom, när WertiZixe var fullärd, fick Minareten två ständigt gnolande härskare.

Minareten tog alltjämt ett par steg närmare sitt världsherravälde och ropen från Minareten hördes allt längre, med påföljd att allt fler sökte sig till värmen och gemenskapen innanför Minaretens murar."

Såhär med historiens facit i hand kan vi avslöja att Minaretens vänner har blivit en lagom stor drös. Tronens besittare (eller skall man kanske kalla dem bisittare?), Markus och jag, ser med stort nöje hur Minaretskaran bara växer och växer. Och än fler är att invänta.

Var inte sen med att finna ljuset!
Följ minaretens vänner så visar de dig vägen...och har Du tur får Du kanske smaka på en av mina signerade Dunderkiwis!

Signerat: WertiZixe