Länsräkenskaperna i Malmöhus län 1565-1657
I samband med min släktforskning har jag kommit i kontakt med vad som man brukar kalla för Länsräkenskaperna. För att kunna dela med mig av mina erfarenheter samt att få andra släktforskares kommentarer och synpunkter så har jag gjort nedanstående beskrivning. Det är även tänkt att jag successivt ska lägga in en förteckning över de personer som nämns i Länsräkenskaperna i samband med gårdsfästning samt sakfallens bötesintäkter. Jag har i detta fall begränsat mig till Bara härad. Då materialet i mina ögon är mycket svårläst så tar jag inget ansvar för eventuella felaktigheter.
Länsräkenskaperna är en redogörelse över de inkomster och utgifter som uppkommit i länet under året. Räkenskaperna sammanställdes i kansliet i Malmöhus län och den formella avsändaren var länsinnehavaren. Räkenskaperna skickades till den kungliga räntekammaren i Köpenhamn för revision. Pappret som användes för utskrift av räkenskaperna kunde man ta från medeltida skrifter såsom notböcker. I samband med revisionen i Köpenhamn gjordes kompletterande anteckningar av dem som granskade räkenskaperna. Länsräkenskaperna finns förvarade hos Rigsarkivet i Köpenhamn.
Länsräkenskaperna består av tre huvuddelar:
Exempel från Malmöhus län Räkenskaper 1615-1616
B. Intäkter i form av:
Gårdsfästning och husbondhåll. Gårdsfästning är en avgift som betalades vid tillträde eller förnyande av arrende. De som via en sådan avgift fick rätt att bruka jorden kallades fästebonde. År 1523 bestämdes det att fästebonden under sin livstid skulle ha brukningsrätt på fästegården. År 1586 utsträcktes rätten även till änkans livstid. Vid tillträdet hade fästebonden att till jordägaren erlägga en fästepenning av skiftande storlek i regel tämligen betydande. Dessutom skulle han årligen betala landgille i naturaprodukter. Husbondhåll är en besittningsavgift för självägande bönder.
Exempel från Malmöhus län Bara Härad räkenskaper år 1614-1615
I samband med gårdsfästning anges ofta namnet på den nye fästebonden, var han kommer ifrån samt i vilken by han tar över en gård samt vem som innehaft gården tidigare.
Gårdsfästning, Bara härad
Sakfallens bötesintäkter
Exempel från räkenskaperna i Malmöhus län Bara Härad 1606-1607. Böter som Anders Sauffgaard i Hyby avlagt pga slagsmål.
Exempel från räkenskaperna i Malmöhus län Bara Härad 1614-1615. Texten lyder ungefär Oluff N i Wissmarlöff affgivit for leyersmaall hand haffde med itt löst quindfolch, gaff
Sakfallens bötesintäkter, Bara härad
Förlov (Föridtslouff)
Avgift som man betalade för att få flytta från en socken till en annan. Denna avgift utgick troligen endast då den skattepliktige tog med sig någon form av lös egendom.
Övriga intäkter samt tillfälliga intäkter av engångskaraktär
Bland övriga intäkter finns t ex hamntull, skogsavverkning, vrakgods som bärgats från förlista skepp samt intäkter från marknader.
Intäkterna i Länsräkenskaperna är oftast uppdelade häradsvis men så är normalt inte fallet beträffande de tillfälliga intäkterna. Här nämner man personen vid för och efternamn samt varifrån man kommer, vad man köpt samt vad man betalt.
C. Utgifter i form av:
Avkortning
Exempel från räkenskaperna från Bara härad år 1605-1606 som i detta fall visar att Marcus Skaaning i Esarp fått avkortning för sin gård. Med avkortning menas skattelättnad som kunde beviljas då man tex innehade något ämbete såsom länsman dvs drev in skatter åt kronan.
(II) Jordeböcker:
I jordeböckerna finns varje självägande bonde och kronobonde angiven. I anslutning till varje bonde finns det en notering om arrendeavgift och andra årliga avgifter ofta i form av naturaprodukter såsom havre, vete, lamm etc.
Exempel från Jordebok i Bara Härad, Hyby år 1645-46
Jordeböcker Hyby 1606 och 1616
(III) Extraskattemantalsregister
Då särskilda behov fanns för extra skatteintäkter beviljades extraskatter i form av tex matskatter och penningskatter. Extraskatterna omfattade alla bönder förutom adelns ugedagsbönder dvs bönder som frälseladbor som bodde i den socken där jordägarens huvudgård låg. Dessa bönder var befriade från skatt till kronan och utskrivning till militärtjänst mot att de istället fick utföra dagsverke på jordägarens gods. Med i extraskattemantalsregister finns dock hantverkare, och drängar.
Extraskattemantalsregister Hyby 1583
Länsräkenskaper för Malmöhus län.
Räkenskaper finns för följande år:
1565-1566
1572 ( inkl jordebok )
1579-1580
1582-1583
1590-1591
1593-1594
1598-1599
1605-1606
Därefter i obrutna serier tom 1657
Jordeböcker finns för följande år:
1572
1606
1614
1616
1619
1626-1627
1637-1638
1645-1646
1655-1656
Extraskattemantalsregister finns för följande år:
1583 Matskatt
1608 Penningskatt
1618 Penningskatt
1620 Penningskatt
1628 Penningskatt
1634 Penningskatt
1638 Unionsskatt
1648 Penningskatt
1657 Havreskatt
.
Uppdaterad 2004-02-23
cerebrum@passagen.se