1. INLEDNING *
1.1 Syfte *
1.2 Frågeställningar *
1.3 Metod *
2. VAD ÄR NEW AGE? *
3. NEW AGE I FOLKBILDNINGEN – SYMPTOM PÅ BRISTER I KULTUREN - ELLER ÖKAD FRIHET? *
4. FOLKBILDNINGSPROPOSITIONERNA 1990/91 OCH 97/98 *
5. FREKVENSEN AV NEW AGE-INSPIRERADE CIRKLAR I DE FYRA STUDIEFÖRBUNDEN *
5.1 Frikyrkliga studieförbundet *
5.1.2 Falun *
5.2.2 Falun *
5.3.2 Falun *
5.4.2 Falun *
6.1 Akupunktur, Qigong, och Zonterapi *
6.1.2 Qigong *
6.1.3 Zonterapi *
6.3 Astrologi *
6.4 Chackran *
6.5 Den gamla visheten *
6.6 Det alternativa husapoteket *
6.7 Drömtolkning *
6.8 Färgterapi *
6.9 Gestaltterapi *
6.10 Gnosticism *
6.11 Grafologi *
6.12 Gudinnor *
6.13 Kristaller *
6.14 Meditation *
6.15 Positivt tänkande *
6.16 Schamanism *
6.17 Tarot *
6.18 Yoga *
7. BESKRIVNING AV DE FYRA STUDIEFÖRBUNDEN UTIFRÅN HISTORIA OCH MÅL *
7.1 Frikyrkliga studieförbundet *
7.2 Folkuniversitetet *
7.3 Studieförbundet Medborgarskolan *
7.4 Vuxenskolan och dess föregångare. *
7.4.2 Liberala studieförbundet *
7.4.3 Studieförbundet Vuxenskolan bildas *
8.1 Frikyrkorörelsen och dess inställning till New Age *
8.1.2 Mötet med New Age – strid och dialog *
8.3 Humanismen *
8.5 Nyliberalismen *
8.6 Socialliberalismen *
9. SAMMANFATTANDE DISKUSSION *
10. SLUTKOMMENTAR *
1. INLEDNING
Jag har valt att göra mitt examensarbete om New Age –inspirerade inslag i fyra studieförbund. Jag valde detta ämne främst för att jag är intresserad av hur olika religioner och livsåskådningar påverkar samhället och därmed också folkbildningen. Men jag ville också lära mig lite mer om folkbildningen som helhet. Jag valde att koncentrera mig på studieförbund eftersom jag vet att New Age – inspirerade cirklar har förekommit i flera studieförbund. Debatten om de fackliga flumkurserna för arbetslösa i Jämtland, där man bl a fick lära sig att spå och lyfta föremål med tankens kraft, visar också att detta är ett tämligen utbrett fenomen.
Jag är själv mycket intresserad av religion och livsåskådning, och därför är New Age för mig ett väldigt intressant fenomen. Efter att ha läst religionsvetenskap på universitetet har intresset växt ytterligare. I en kurs om nyandlighet på 5 poäng snuddade vi vid New Age, men gled över ämnet väldigt snabbt eftersom det var så mycket som skulle hinnas med. Jag blev i alla fall nyfiken och ville veta mer. Dessutom måste man kunna en del om New Age som religionslärare, och därför passade jag på att ta tillfället i akt. Och jag har aldrig fått vare sig tid eller möjlighet att studera New Age så ingående som under det här arbetets gång.
Jag är medveten om att min uppsats har blivit ganska omfångsrik, men jag har valt att ha med alla utförliga beskrivningar av bl a New Age både för tydlighetens skull och för att jag själv har velat lära mig mer och förstå de olika riktningarna och terapierna inom New Age. Slutligen vill jag påpeka att min egen inställning till New Age är ganska neutral. Jag känner mig negativ till vissa inslag men positiv till andra, som då det gäller det mesta i världen.
Syftet med mitt arbete är att undersöka eventuella förekomster av New Age-inslag i de omnämnda studieförbundens kursutbud, samt därur till viss del kunna utläsa deras attityder till New Age. Är de entydigt positiva, enbart negativa eller kluvna? Varför förhåller sig studieförbundet i fråga som det gör till New Age? Vad kan utläsas ur deras målbeskrivningar? Säger ideologierna bakom studieförbunden något som kan motivera eller förkasta New Age-inslag?
Mitt syfte är alltså enbart att diskutera de utvalda studieförbundens attityder till New Age-inslag, inte min egen eller någon annans. Jag försöker inte på något sätt att värdera New Age-inslagens existensberättigande. Mitt syfte är heller inte att diskutera frågan huruvida New Age-inslagen är folkbildning eller inte. Det faktum att de förekommer gör ju att de numera faktiskt hör till folkbildningen, vare sig man vill det eller inte.
Jag är också medveten om att det kan diskuteras huruvida ideologier bakom studieförbund såväl som andra organisationer kan ha så stor betydelse som jag ger dem i mitt arbete. Själv är jag säker på att de har mycket stor betydelse. Större än vad man kan tro. Ideologier, filosofiska tankar och livsåskådningar överhuvudtaget ligger alltid i botten och styr, utan att vi kanske tänker på det. Men jag tror personligen att denna underliggande betydelse är av avgörande betydelse. Detta är dock min personliga övertygelse och jag är medveten om att den kan ifrågasättas. Jag har ändå valt att arbeta efter den i mitt arbete.
Syftet med det här arbetet är inte att få fram någon exakt sanning vare sig det gäller frekvensen av New Age i de fyra studieförbunden eller orsakerna bakom frekvensen. Det jag vill med arbetet är att presentera en diskussion om några tänkbara orsaker. Sedan får läsaren själv fundera vidare och kanske göra sin egen tolkning.
De frågeställningar som förhoppningsvis kommer att hjälpa mig att uppfylla mitt syfte är följande:
* I vilken ungefärlig omfattning förekommer New Age-inslag i de fyra studieförbundens kursprogram?
* Vilken attityd speglar detta överlag i varje studieförbund?
* Vilken eventuell betydelse har den nya situation som folkbildningsproposition 1990/91 skapade för New Age-inslagens inträde i folkbildningen?
* Kan studieförbundens attityd till New Age-inslagen utläsas i deras målbeskrivningar? Lämnar de utrymme för New Age-inslag?
* Är det förenligt med studieförbundens ideologier att ha New Age-inspirerade cirklar? Är New Age-inslagen förenliga med ideologierna hos studieförbundens huvudmän?
Jag valde att undersöka Medborgarskolan, Studieförbundet Vuxenskolan, Frikyrkliga studieförbundet och Folkuniversitetet. Orsaken till detta urval var att jag sedan tidigare visste om att det förekommit kurser med New Age-inslag främst hos Medborgarskolan, men också i Vuxenskolans regi. Däremot hade jag ingen aning om hur Frikyrkliga studieförbundet och Folkuniversitetet ställde sig till att anordna New Age–inspirerade studiecirklar. Det gjorde mig nyfiken, och jag beslöt därför att ta reda på det och göra en jämförelse mellan dessa fyra studieförbund.
Jag hade kanske kunnat inrikta mig på fler studieförbund, men insåg att jag måste begränsa mig. Dessutom har Lena Lindgren tagit upp just dessa studieförbund i sin bok Kan en filthatt stärka demokratin, vilket underlättar mitt arbete betydligt. Där försöker hon främst utröna i hur hög grad studieförbund och folkhögskolor lyckas nå upp till sina egna mål. Jag har använt mig av den eftersom den enligt min mening ger en trovärdig beskrivning av studieförbunden, trots att den är en sekundärkälla. Därför ansåg jag det inte som nödvändigt att använda primärkällorna. Dessutom har jag haft nytta av Lena Lindgrens reflexioner.
Eftersom New Age är en bred rörelse, så bred att man knappt ens kan tala om en enhetlig rörelse, så uppstår problemet med gränsdragning. Vad kan ställas under New Age-paraplyet? Vad kan kallas New Age? Eftersom jag inte anser mig kapabel att avgöra det på egen hand så har jag följt Olav Hammer och Poul Fersling. Olav Hammer har i sin bok På spaning efter helheten. New Age – en ny folktro? gjort en tydlig översiktlig beskrivning av New Age-rörelsen. Också Poul Fersling tar upp New Age-fenomen i sin bok Naturligt övernaturligt, ett uppslagsverk över oförklarliga fenomen. Jag har också tagit hjälp av Lena Katarina Swanbergs bok Förunderligt och märkligt. En resa genom New Age i Sverige. Boken ger dessutom uttryck för författarens egna upplevelser av New Age.
Det är dock Hammers och Ferslings vetenskapliga beskrivningar och definitioner jag följer, och jag förlitar mig på deras uppfattningar av vad som ligger under New Age-paraplyet. Vissa metoder som t ex akupunktur och grafologi har börjat accepteras av vetenskapen medan t ex tarot och astrologi tydligare kan klassificeras som en del av New Age. Jag kommer dock att ta upp och förklara alla New Age-inslag som framkommer i cirklarna, vare sig de har "hög eller låg grad" av New Age. Detta gör jag just för att det är så svårt med gränsdragningen.
Mitt tillvägagångssätt är att först läsa igenom varje studieförbunds kurskatalog. Med tanke på begränsning och arbetets omfång har jag valt att undersöka kursutbudet i två städer, Falun och Linköping. Falun har jag valt för att jag känner till lite om den debatt som var redan på 80-talet om New Age-inslagens vara- eller icke vara inom etablerade studieförbund mellan Falu-kuriren å ena sidan och Medborgarskolan och Vuxenskolan å den andra. Linköping har jag valt av bekvämlighetsskäl. Jag bor där och kan lättast hitta material i min egen stad. Jag har dock bara koncentrerat mig på kursprogrammen. Eventuell övrig verksamhet har jag lämnat åt sidan av utrymmesskäl. Tar jag ändå upp sådana exempel beror det på att jag själv har deltagit i verksamheten i fråga eller på annat sätt kommit i kontakt med den.
Jag har delat upp arbetet i 10 delar. Jag kommer först att göra en kort presentation av New Age. Därefter gör jag en liten analys av varför New Age-rörelsen blivit så stor i dagens samhälle. Sedan presenterar jag folkbildningspropositionerna 90/91 och 97/98 och försöker förstå deras betydelse för New Age-rörelsens intåg i folkbildningen, vilka bidragande effekter det nya fria förhållandet mellan folkbildningen och staten har på studieförbundens förhållande till New Age.
Jag fortsätter med att gå igenom kursprogrammen från de fyra utvalda studieförbunden och tar då upp både de cirklar som verkligen är New Age-inspirerade, men också de cirklar som börjat accepteras av vetenskapen men ändå kan kopplas dit. Därefter tar jag upp alla New Age-liknande inslag och förklarar dem var för sig. Jag går sedan vidare med att presentera de fyra studieförbunden och tar då upp både deras historia och deras målbeskrivningar.
Därefter följer ett avsnitt om ideologierna bakom studieförbunden. Där har jag valt att ta upp både den ideologi som ett studieförbund själv presenterar, samt de politiska ideologier som huvudmännen har. Jag har alltså valt att begränsa mig till politiska ideologier, eftersom jag av utrymmesskäl inte skulle kunna ta upp varenda ideologi bakom varje medlemsorganisation. Jag tar också upp likheter och skillnader mellan New Age och ideologin i fråga i samband med att ideologin presenteras. Slutligen följer en sammanfattande diskussion om studieförbundens förhållande till New Age.
Arbetet avslutas sedan med en kort slutkommentar. Där låter
jag mina egna åsikter komma till uttryck genom personliga reflexioner
om New Age och dess plats i de aktuella studieförbunden, samhället
och framtiden.
New Age är en folklig andlighet. Inte fin, inte påläst, absolut inte politiskt korrekt. Den betonar intuitionen och känslan i en tid när förnuftet påstås ha lösningarna, den bejakar de traditionella skillnaderna mellan könen i en tid när vi förmodas ha uppnått jämställdhet. Den talar dunkelt i symboler i en tid när vardagsspråket byråkratiseras alternativt förråas. I en tid när många länge menat att lösningen är enkel, hävdar den att meningen är för komplicerad för att vi alls ska förstå. Till råga på allt är den till stor del kvinnlig av sig, djupt traditionellt kvinnlig med sin betoning på mildhet, örter, färger, gudinnor, födandemysterier, hemliga krafter, magi och beröring med varma händer.
New Age betyder egentligen ny tidsålder. I religiösa sammanhang brukar begreppet användas som en beteckning för en modern livsåskådning, eller egentligen en hel grupp av livsåskådningar. New Age innefattar en stor grupp av idéer, system, tekniker och företeelser. Olav Hammer finner termen problematisk, men använder den ändå i brist på någon annan. Alternativet vore att tala om nyandlighet, andlighet eller sökare. Men dessa termer skulle vara lika problematiska. Dessutom visar de inte att det handlar om vår egen tid.
I sin bok På spaning efter helheten redogör Hammer för den mängd av företeelser som finns inom New Age. Det speciella med New Age-rörelsen är att man inte behöver tro på allt som rörelsen presenterar, men man har den möjligheten om man vill. New Age- rörelsen är alltså väldigt individualistisk.
En grundtanke är att hela kosmos utgör en obruten helhet. Denna helhet genomsyras av en energi eller kraft om man så vill, som förbinder oss med kosmos. Denna kraft finns även inom människan och kallas ibland för Gud. Enligt New Age har människan misskött sin relation till sin egen helhet, vilken består av kropp och själ. Men genom att använda vissa metoder och tekniker kan man reparera den skadan. Även jorden utgör en helhet, ett levande väsen som har misshandlats och skövlats av människan. Varje människa har dock en plats att fylla i denna helhet. Vilken den är kan man också utröna med hjälp av olika tekniker.
Enligt New Age återföds människan gång på gång. I varje reinkarnation få hon på så sätt ökad kunskap och blir redo för en högre nivå. Man tror också på att det finns utomsinnliga sätt att söka kunskap på. Olika spådomskonster (tarotkort och astrologi), indiska filosofier, olika naturfolks levnadssätt, meditation, telepati och spiritism är några exempel. Också intuitiva insikter kan vara en källa till kunskap. Många tror också på kontakter med utomjordingar, både andlig och fysisk.
Liksom ordet New Age antyder, tror New Age – anhängare på att en ny tidsålder nalkas. Den brukar kallas Vattumannens tidsålder, och innebär en andlig och samhällelig revolution. Människan ska uppgå i ett högre medvetande och den nya tidsåldern innebär en era av frid och lycka, där den gamla fisken-människan ska ersättas av Vattumannens nya människa. Både individen och hela jorden ska alltså transformeras för att den nya tidsåldern ska kunna inträda. Ett led i ett förverkligande av den nya tidsåldern är bl.a. utövandet av de antal tekniker som finns inom New Age. En av dessa metoder är de sk affirmationerna. De betyder bokstavligen ’bekräftelser’ och innebär att ett positivt uttalande ska programmera in individen i en ny riktning i dennes liv.
Trots att New Age anses vara ett nytt fenomen har det rötter långt tillbaka i tiden. Där finns influenser från bl.a. gnosticism, hellenistiska mysteriekulter och kabbalamystik. Den rörelse som haft mest inflytande är dock den ockult-metafysiska rörelsen, främst representerad av Teosofiska samfundet. Spiritualismen, Human potential rörelsen, och New Thought är andra gamla bidrag till New Age-syntesen.
Jag skulle kunna räkna upp mycket mer. New Age-rörelsen är
otroligt bred. Men som alltid krävs en avgränsning. Det jag i
fortsättningen kommer att ägna mig åt är de tekniker
man använder sig av inom New Age, både för att må
bättre som människa och för att bidra till ett framkallande
av Vattumannens tidsålder. Det är dessa tekniker som
studieförbunden har tagit in i sina kursprogram.
3. NEW AGE I FOLKBILDNINGEN – SYMPTOM PÅ BRISTER I KULTUREN - ELLER ÖKAD FRIHET?
’Vår kultur är så oandlig’, man hör det allt oftare. Andlighet som bristvara, vem trodde det om Sverige. Men möjligen är new age den enda riktigt levande folkrörelsen vi har just nu. Den väller fram ur sinande källor. Ur välfärdens proppmätta, övermätta, förstoppande rum, växer en annan hunger. Det låter som om det var livets vatten i ny tappning, en sorts frälsning, den går även denna gång att köpa för pengar.
Lena Katarina Swanberg tankar om New Age-rörelsens framväxt just i vår tid är tänkvärda. Hon menar vidare att tro och vetande, kropp och ande en gång hörde ihop. Men sedan började de glida isär vilket har kulminerat i vår tid. Kroppen har fått mycket mer plats än anden, åtminstone i vår västerländska kultur. Naturvetenskapen har dock lika lite som kyrkan på sin tid kunnat hävda sitt monopol på den enda rätta sanningen.
Swanberg menar vidare att längtan efter mystiken är särskilt stor vid vissa tillfällen. Ett sådant var tiden vid förra sekelskiftet. Då pågick omvandlingen till det rationella, naturvetenskapstroende samhället. Nu pågår en omvandling till det samhälle som ska komma efter välfärdssamhället, det postindustriella samhället, kvinnofrigörelsen, IT-revolutionen. I det nuvarande kaoset längtar människan åter efter mystiken, sambanden, helheten och ordningen. Det är något visst med sekelskiften, eftersom man då på något sätt märker förändringen som pågår.
Än en gång faller auktoriteterna och man talar om ideologiernas död och brist på visioner. Men i New Age-sammanhang flödar visionerna om individuell utveckling mot högre mål. Bildningslusten tycks vara enorm. Den enskilda människans inneboende krafter ställs mot ett samhälle som inte klarar av att hjälpa. New Age har en oerhört positiv och uppmuntrande inställning. Man anser att allt är möjligt.
Också Olav Hammer funderar omkring New Age-rörelsens stora populäritet idag. Varför har den blivit en massrörelse just i vår tid? Vad får människor att välja att ta till sig dess världsbild? Hammer menar att religionen idag håller på att tränga undan sekularismen. Religionen har t ex blivit otroligt viktig i det gamla östblocket. Också ökningen av fundamentalistiska strömningar både i den muslimska världen och USA, samt andra religiösa motsättningar överallt i världen är exempel på detta.
Hammer drar vidare sociologiska paralleller mellan de gamla hellenistiska religionsbildningarna och dagens nyreligiösa strömningar. Liksom i New Age stod deltagarnas upplevelser i centrum och religionerna blandades friskt med varandra. Rotlöshet, individualisering och kulturkontakt hade skapat en okontrollerbar spridning och ökning av religioner, och magi och mystik värderades ofta högre än filosofi och vetenskap. Hammer ser uppenbara likheter mellan dessa gamla alternativa religioner och dagens New Age. Några gemensamma drag är förutom individualiseringen och kontakten med främmande kulturer också reaktionen mot en vetenskaplig världsbild, samt den snabbrörliga och föränderliga världen.
Hammer funderar vidare över vad rationaliteten har fått för effekter på samhällsstrukturen. I det gamla samhällets tro på en gudomlig ordning anpassades medlen efter målen, som ju ansågs vara givna av Gud. Dessa medel blev sedan kvar i det moderna samhället, dock utan att motiveras. Den västerländska människan tror alltså idag bara på en ordning. En byråkratisk statsapparat har ersatt den tidigare religiösa legitimeringen av makten. Detta innebär att en del av religionens yttre kännetecken behålls, medan tron på en gudomlig makt har försvunnit. I detta rationalismens samhälle har New Age återgivit världen dess "förtrollning", och människan har blivit mer än bara en dödlig biologisk varelse på en obetydlig planet i universums utkant.
Enligt Hammer passar New Age utmärkt in i vår postmoderna tidsålder. Till skillnad från modernismens tro på vetenskap och förnuft omfattar postmodernismen också uttryck som lek, känsla och experimenterande. Medan modernismen är sammanhållen är postmodernismen splittrad. New Age-rörelsens stil och språkbruk är utpräglat postmoderna, även om den ägnar sig åt existentiella frågor som alltid har existerat.
På samma gång går mycket av New Age-rörelsens innehåll tillbaka på den traditionalistiska filosofin som fungerade som en slags motståndsrörelse mot modernismens upplysningsideal och betoning på tanke och rationalitet. Traditionalismen stod för myt, magi, religiositet samt betoning på det gamla och enkla. Inom dagens New Age betonar man ofta ett närmande mellan religion och naturvetenskap.
En helt annan åsikt ger Lars Ingelstam utlopp för i Framtiden – är den i våra händer. Han beskriver där det postindustriella samhället. Han anser att det är viktigt att vi bestämmer oss för vad postindustriell betyder. Den minst tvivelaktiga anledningen till att använda begreppet är att antalet arbeten och arbetstimmar inom industrisektorn nu minskar. Dålig ekonomi är inte orsaken, utan det handlar om att den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att arbeta mindre men ändå ha en högre materiell standard än tidigare. Trots detta arbetar svenska folket nästan lika mycket nu, om man räknar med allt oavlönat arbete, t.ex. sociala, pedagogiska och kulturella tjänster. Krasst uttryckt: sånt som folk inte hade tid med förr.
Ingelstam hänvisar sedan till den finländske filosofen Georg Henrik von Wright. Han ansluter sig till den humanistiska traditionen, vars huvudord är förnuftet. Människan kan enligt denna begripa världens ordning och mening utan hjälp av övernaturliga auktoriteter. Det handlar alltså om en tro på att det går att begripa sig på världsordningen. Det finns också ett ofrånkomligt samband mellan begriplighet och demokrati. Demokratin bygger både på att medborgaren kan bilda sig en egen uppfattning om frågor som angår hans liv och framtid samt att han kan kontrollera sina egna handlingar och deras konsekvenser så väl att han kan ta ansvar för dem.
Enligt Ingelstam är alltså olika typer av förvirring ett hot mot demokratin, om den hamnar i orätta händer. Hit räknar han också vad han kallar "en rad fenomen som gränsar till vidskeplighet: antirationalistiska protester och svårgenomträngliga ’vishetsläror’, t ex föreställningar som samlats under parollen ’New Age’". Förnuftet har enligt Ingelstam då "hamnat i rövarhänder". Förnuftet får inte överges om vi vill lösa vår tids problem. Begripligheten är ovärderlig.
Jag har nu presenterat tre olika bilder av New Age och dess roll i samhället. Lars Ingelstam är entydigt negativ medan Olav Hammer i sin vetenskapliga objektivitet varken är positiv eller negativ. Lena Katarina Swanberg ger en mer positiv bild och ser rörelsen som en ny folkrörelse med många goda inslag. För att få med en mer neutral samhällsanalys har jag också tagit upp boken 70-talister.
70-talister. Om värderingar förr, nu och i framtiden visar också på den nya typ av samhälle vi är på väg in i. Här är det 70-talisterna som är utgångspunkten. 70-talisternas värderingar uttrycker ett tydligt brott med historien. De formas både av arvet från den svenska historien och av nutidens globala kommunikationssamhälle. 70-talisternas värderingar tycks i stort sett ha anpassat sig till ett framväxande postindustriellt K-samhälle. Detta K-samhälle utmärks enligt författarna av kunskap, kompetens, kreativitet, kommunikation och kultur. Ungdomarna är till skillnad från sin föräldrargeneration inte inställda på ett liv i det gamla industrisamhällets bruksorter och fabriksområden. Materiella trygghetsvärderingar håller alltså på att ersättas av postmateriella frihetsvärderingar.
70-talisterna är vidare den första generationen som vuxit upp i ett elektroniskt informationssamhälle, där den nya medietekniken förändrar världsbilden. Kontakter och kommunikation sker över stora ytor, och rörligheten har ökat enormt. Världen har blivit heterogen från att ha varit homogen. En övergång har skett från ett materialistiskt samhälle till ett postmaterialistiskt, liksom från industrisamhället till K-samhället. Dessa går hand i hand och är avspeglingar av samma grundläggande förändring i synen på ekonomiska, sociala och politiska relationer.
Utbildningen har utökats radikalt och är mer öppen för alla. Likaså har dess längd ökats. Utbildningen har också blivit en viktigare förutsättning för produktionen. 70-talisterna uppfattar också sin tillvaro som präglad av stor valfrihet och möjlighet till att bestämma över sina egna liv. De ser fram emot ett rörligt liv där arbete och utbildning är viktiga ingredienser. Den egna hälsan anses också vara viktig. Men viktigast av allt är familjen och hemmiljön, som står för den mer långsiktiga betydelsen av välbefinnandet.
70-talisternas val av yrke styrs av andra värderingar än de materialistiska. De yrken som nu är mest attraktiva är de kreativa och de geografiskt rörliga. Hit hör också friheten att utforma den egna arbetssituationen. Karriär eller att ingå i en stabil hierarki anses inte lika viktigt. Enligt undersökningen är ungdomar intresserade av politik, men anser samtidigt att den nuvarande politiska höger/vänsterskalan inte är relevant. Frågor om sysselsättning, tillväxt och levnadsstandard som tillhör materialismen förblir troligen viktiga, men andra värderingar och frågor kommer troligtvis att bli lika viktiga, t ex den egna hälsan, de gamlas och familjens välfärd. Den ledande postmodernistiska gruppen är om man generaliserar, kvinnor med hög utbildning. De är inte invandrarfientliga och kan tänka sig att leva utomlands. Bromsarna däremot är män med praktisk utbildning. Dessa är invandrarfientliga och vill helst bo kvar i hemorten.
Synen på folkrörelserna innebär en betydande klyfta mellan materialister och postmaterialister. 70-talisterna känner ingen samhörighet med de traditionella folkrörelserna. Enligt författarna kan Sveriges framtida politiska struktur bli en nybildning och rekonstruktion av de gamla partierna. Där kommer motsättningen vänster/höger istället ersättas av en motsättning mellan de välutbildade, intellektuella och sociala kvinnorna och de materialistiska och industriella männen. Kulturlivet kommer troligen att bli betydligt friare än det som idag är uppbyggt kring folkrörelserna och andra institutioner. Idag råder ett slags värderingarnas kaos. De gamla materialistiska värderingarna har blivit urholkade, medan de nya postmaterialistiska värderingarna ännu inte helt givit sig till känna.
Jag känner igen mycket av det som beskrivs hos 70-talisterna. Bara
på 10 år har jag märkt en värderingsförändring.
På 80-talet var all religion något suspekt som man helst inte
låtsades om. Idag har New Age lyckats ta sig in lite varstans, till
och med i studieförbunden. 40-talisternas kvinnor sägs vara de
som är mest intresserade av New Age. Kanske är det deras reaktion
på industrisamhället och dess transformering till ett postmaterialistiskt
K-samhälle? Det visar också på en utveckling av ett nytt
samhälle – hur det nu kommer att se ut. Ett samhälle där
New Age får plats. Något som är gemensamt för både
New Age och de samhällsbilder jag tagit del av är känslan
av att vi går in i ett nytt samhälle med nya strukturer. Postindustriellt
eller postmodernistiskt om man så vill. Gamla värderingar håller
på att bytas ut mot nya. K-samhället tar över industrisamhället.
Och vem vet, alla dessa benämningar kommer kanske till slut att samlas
under en och samma beteckning: Vattumannens tidsålder.
4. FOLKBILDNINGSPROPOSITIONERNA 1990/91 OCH 97/98
Folkbildningen har alltså på grund av vårt snabbt förändrade samhälle fått verka under nya förutsättningar. Men det är inte den enda orsaken till den nya situationen. Den 1 juni 1991 fattade riksdagen ett beslut om en förändrad ansvarsfördelning mellan folkbildningen och staten. Bidragen till studieförbund och folkhögskolor lades för det första samman till ett gemensamt anslag. Samtidigt upphörde också detaljregleringen av statsbidraget. Ett system som satte verksamhetens mål och resultat i centrum ersatte den tidigare fokuseringen på hur organisationen i fråga uppfyllde de formella regler som styrde statsbidraget.
För det andra bildades det sk folkbildningsrådet av folkbildningens egna intresseorganisationer. Det fick ta över statens tidigare ansvar för alla förvaltningsuppgifter som gällde folkbildningen. För det tredje har en omfattande omläggning av den statliga budgetprocessen genomförts. Detta innebär större krav på uppföljning och utvärdering av all verksamhet inom studieförbund och folkhögskolor och andra folkbildningsorganisationer som tar emot statsbidrag. Tidigare var bidragsgivningen till folkbildningen alltså starkt reglerad av förordningar och föreskrifter. T ex var det enligt 1884 års regler förbjudet att anordna föreläsningar som kunde orsaka religiösa och politiska strider.
Målens utgångspunkt är att stärka och utveckla demokratin. De anser vidare vilka målgrupper som ska prioriteras och vilka effekter man vill att folkbildningen ska ge till både deltagare och samhälle. Därefter är det upp till folkhögskolorna och studieförbunden själva att besluta om egna verksamhetsmål att arbeta efter, dock med statens mål och motiv som ram. Här är den egna identiteten, profilen och förankringen i olika medlemsorganisationer och bildningstraditioner utgångspunkten.
I 1991 års folkbildningsproposition uttrycks fyra mer konkreta uppgifter för folkbildningen. För det första vill man utjämna utbildningsklyftor och höja både bildnings- och utbildningsnivån i samhället. För det andra uppmanas folkbildningen att introducera nya kunskapsområden och belysa och diskutera aktuella problem, t ex den ökande invandringen, miljöförstöringen och den europeiska integrationen. Folkbildningen bör för det tredje fungera som en livgivande kraft för sina respektive folkrörelser och även fungera som stöd för nya framväxande rörelser. Slutligen uttrycker folkbildningspropositionen en önskan om att bredda intresset och deltagandet inom kulturområdet för grupper som i vanliga fall inte nås eller tar del av detta.
Man vill också att studieförbund och folkhögskolor i samspel med statens mål för bidragsgivning också ställer upp sina egna mål. Det anses också som en fördel om dessa särskiljer de olika folkbildningsorganisationerna från varandra i avseende på ideologi och tradition. Den bakomliggande tanken är att betona folkbildningens särart gentemot det offentliga skolväsendet, samt att få de olika folkbildningsorganisationerna att tydligare profilera sig gentemot varandra. Detta anses också ha betydelse för demokratin.
Stor vikt läggs enligt Lindgren slutligen vid att folkbildningen ska tillgodose just individens behov och önskemål, och verka för personlighetsutveckling.
Enligt regeringens proposition 1997/98:115 har regeringen samma principiella syn på folkbildningen som riksdagsbeslutet 1991 visade. Alltså ska riksdag och regering fortsätta att fastställa övergripande mål som ska ligga till grund för statsbidrag. Dock ska folkhögskolor och studieförbund inom dessa gränser själva utforma målen för sin verksamhet. Folkbildningen bör ges fortsatt stöd av staten, eftersom dess verksamhet levt upp till både de egna målen och statens mål.
Likaså ska de syften med statens bidrag som lades fram 1991 fortfarande gälla. Två nya syften med statsbidraget föreslås: statsbidraget ska även bidra till att utveckla och stärka demokratin, samt bidra till att sprida kulturintresset i samhället. En viktig målgrupp för folkbildningen som bör tilläggas är de arbetslösa. Folkbildningsrådet ska även i fortsättningen ha ansvar för fördelningen av statsbidraget mellan folkhögskolor och studieförbund.
I propositionen föreslås vidare att den tidigare bestämmelsen om att folkhögskolan bör skilja sig från gymnasiet för att få statsbidrag tas bort. Däremot bör inga betyg få förekomma. Satsningen på kunskapslyftet bör kompletteras med en ökad betoning på kultur och bildning i vid betydelse. Också naturvetenskap och teknik bör få ökad uppmärksamhet i folkbildningen. Särskilda medel ur folkbildningsanslagen bör anslås till experimenterande utvecklings- och försöksverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor.
Regeringens stöd till folkbildningen ska medverka till att bevara och utveckla folkbildningens egenvärde. Dessa är frivillighet, frihet och oberoende i förhållande till ekonomiska maktgrupper. Den ska heller inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till diverse krav från samhället. Bidragsgivningens villkor ska heller inte vara en faktor som styr folkbildningens inriktning. Den ska heller inte infogas i det allmänna skolväsendet, utan förbli självständig och få behålla den egna idéstyrningen.
Regeringen menar vidare att folkbildningen och dess idé vid milleniumskiftet är modernare än någonsin. Situationen jämförs med förra sekelskiftet. Folkbildningen har en nyckelroll vad gäller att lyfta fram ett aktivt medborgarskap och en demokratins kultur. Vidare bör man också verka för ett lyft för kultur och bildning. De satsningar som hittills har gjorts har främst avsett formell behörighet och behörighetsgivande utbildning. I det nu framväxande samhället är andra ’sidor’ av intelligensen allt viktigare, d v s "handens kunskap", känslan, tanken, och fantasin allt mer betydelsefulla. Därför krävs ökade möjligheter till fritt och frivilligt kunskapssökande.
Också underprivilegierade grupper i samhället bör nås. Flera bör få en andra eller tredje chans. Folkbildningen måste betyda något för samtidens människor. Nya arbetsformer bör skapas för att engagera ungdomar, även män i underreperesenterade åldrar. Folkbildningen bör slutligen bidra till kunskapsutvecklingen för att göra Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Enligt Lars Arvidssons Cirklar i rörelse har studieförbunden i och med regeringspropositionen -91 hamnat i en ny situation. Andra krafter än staten måste hanteras, främst marknaden. Folkbildningen har mer blivit en aktör på en marknad, än förut då man mer eller mindre varit en del av den statliga utbildningsverksamheten. Enligt Arvidsson innehåller regeringspropositionen en hel del motsättningar. Samtidigt som studieförbund och folkhögskolor själva får bestämma över sin verksamhet och sina mål, så får statsbidraget ändå inte användas till kommersiell verksamhet. Sådan får dock bedrivas med andra medel än statsbidraget. Folkbildningen får numera tävla på en öppen marknad med andra typer av vuxenutbildning, t ex kunskapslyftet, både vad gäller statsbidraget och deltagare. Från att ha varit integrerad i olika kollektiv är folkbildningen nu beroende av marknadskrafter. Deltagaren, den enskilde individen blir en kund, och behandlas också som sådan.
Enligt Arvidsson har förändringarna lett till att studiecirkelverksamheten har institutionaliserats och kunskapen fått ett egenvärde. Den riktar sig nu också både till en allmän sektor och till sin egen folkrörelse. En individualistisk bildningssyn har kommit att konkurrera ut den kollektivistiska. Den har också blivit mer neutral och inte så inriktad på respektive folkrörelse. Arvidsson ställer sedan frågan om folkbildningen är en självständig kraft eller kommer den helt att anpassa sig efter tidens strömningar?
I Folkbildningen - en utvärdering påpekas att det nya målsystemet som ger utrymmer för cirkeln att sätta sina egna mål kan komma att betyda ett accepterande av inriktningar som tidigare inte varit accepterade. Detta gäller social gemenskap och välbefinnande, samt innehåll som efterfrågats men ifrågasatts, t ex hantverk. Enligt min mening är detta också en bidragande orsak till att New Age – tankarnas inträde i folkbildningen.
Jag kan se flera öppningar för New Age-inspirerade cirklar. Både i folkbildningspropositionen från 1990/91 och 1997/98 och i anslutning till Lars Arvidssons resonemang. Den betoning på individuell utveckling och personlighetsutveckling som framhävs ligger helt i linje med New Age, där detta är ett centralt tema. Likaså kan New Age-inslagen förklaras av studieförbundens anpassning till marknaden. Man ger folk det de vill ha. Det har redan konstaterats att New Age har fått en framträdande plats i dagens samhälle. Därför säljer det. Slutligen uppmanas studieförbunden att profilera sig gentemot varandra. Kanske är det också en bidragande orsak till att vissa studieförbund anammar New Age-tankarna, medan andra inte gör det? Det återstår att se…
5. FREKVENSEN AV NEW AGE-INSPIRERADE CIRKLAR I DE FYRA STUDIEFÖRBUNDEN
5.1 Frikyrkliga studieförbundet
I Linköping är FS’ verksamhet förlagd till de olika frikyrkorna, d v s de som är medlemsorganisationer, då främst till Svenska missionsförbundet (SMF). Inom SMF i Linköping sker all kulturverksamhet i samarbete med FS. Bland sina studiegrupper hösten 1998 har Missionskyrkan inga New Age-inspirerade kurser. Studiegrupperna sker i samarbete med FS.
Riksförbundet PensionärsGemenskap RPG är en helekumenisk pensionärsrörelse med en kristen grundsyn. I Linköping drivs deras verksamhet i Missionskyrkan tillsammans med FS. I deras program är Akupunktur – en nygammal läkekonst den enda programpunkten som har något samröre med New Age.
Här i Linköping hade Svenska Missionsförbundet och Lambohovskyrkan hösten 1997 en föreläsningsserie tillsammans med Ljusgården, en förening med uttalade New Age-inslag. Den gick under namnet Lambohovsdialogen. Samma år var också Ma Oftedal i Missionskyrkan och talade.
I Falun har FS lagt upp sin verksamhet på så sätt att man låter deltagarna själva lämna in önskemål om studiecirklar. Detta uttrycks i en annons i ett gemensamt studieprogram för alla studieförbund i Falu kommun:
"’Det finns inga enkla svar!’ Det är i dialogen, i mötet, i mångfalden som livet klarnar. Det är i kulturupplevelsen som sinnena utvecklas. Därför behöver vi mötas – mer än någonsin! Det är lätt att ana…om man tänker efter!
Vår profil är helt enkelt: ’Folkbildning, med kristen tro som grund’! Livsfrågor, etik, bibel/religion, relationer, vård/omsorg, sång och musik är områden som ligger oss varmt om hjärtat. Det som är viktigt för Dig vill vi berika! Vad behöver Du? Hör av Dig!"
Folkuniversitetet saknar New-Age-inspirerade kurser i det ordinarie kursprogrammet, både på våren och hösten 1998. Men ett litet New Age – inspirerat inslag fanns dock. I dans–utbudet fanns också Yoga med.
Folkuniversitetet i Falun saknar ett eget färdigt kursprogram men har satt in en annons i den gemensamma studieprogramskatalogen för studieförbunden i Falu kommun. Där erbjuder man kurser att beställa för den som är intresserad av utveckling och kompetens. Man presenterar också sina huvudriktningar: universitetsanknytning, internationell utblick samt utbildning för arbete.
Medborgarskolan i Linköping har ett rikt utbud av New Age- inspirerade cirklar. I kurskatalogen för våren –98 presenteras dessa cirklar under rubriken Kropp & själ. Här fanns allt från Aromterapi, Drömtolkning, Gestaltterapi - introduktionskurs, Grafologi, Kvinnors kraft – kvinnlig kraft, Medicinsk QiGong, Positivt tänkande, Rörelsemeditation för kvinnor, Tarot- att tolka symboler, samt yoga för kropp och själ i harmoni.
Kursen Kvinnors kraft – kvinnlig kraft har en intressant formulering av kursen: "Med hjälp av rörelse, musik, bild och drama tar vi kontakt med Gudinnan och möter vår egen kvinnokraft".
Dessa kurser står tillsammans med andra kurser som vill värna om hälsan, t.ex. Vattengymnastik och Våga säga både ja och nej. De New Age-inspirerade kurserna presenteras på ett sätt som gör att de framstår som personlighetsutvecklande och helt enkelt får människan att må bra.
Hösten 1998 har Medborgarskolan ett liknande kursutbud. Under rubriken Kropp & själ återkommer kurserna från våren 1998, utom kursen Kvinnors kraft – kvinnlig kraft. Istället har två nya kurser tillkommit: Det alternativa husapoteket och Vidga din verklighet. Kursen Vidga din verklighet har en mycket intressant kursförklaring:
"Modern psykologi, fysik och biologi visar att verkligheten är betydligt mer komplex än vi trott. För länge sedan hade människan en intuitiv förståelse för dessa samband. Kursen är en introduktion till den gamla visheten, gudinnor, chakran, kristaller, färger, tarotkort, gnosticism och shamanism."
Medborgarskolan i Falun har New Age-inspirerade kurser som Yoga, Drömtydning, QiGong, Avslappning och meditation och Zonterapi i kursutbudet. Tidigare har man också anordnat kurser i astrologi. Detta blev dock starkt kritiserat. Den debatten hålls fortfarande vid liv. I Falu Kuriren som är en oberoende liberal tidning står 980131 att läsa följande:
Varken fackföreningsmedel eller allmänna medel skall användas till allsköns flumkurser. För en del år sedan ertappades några eljest seriösa studieförbund som Vuxenskolan och Medborgarskolan – även här i Dalarna, med att anordna kurser i astrologi.
Det handlade om undervisning i astrologi, inte om astrologi. En nog så viktig distinktion i sammanhanget. Kurser om astrologi och annan ovetenskap kan naturligtvis i sig vara fullt vetenskapliga. En vetenskaplig studie i magins historia innebär således ingen självmotsägelse. Som tur var upphörde dessa kurser. Studieförbundens kurser måste ovillkorligen stå på vetenskaplig grund, i den mån det inte handlar om praktisk undervisning i konstnärliga ämnen. Detsamma måste rimligtvis gälla kurser i facklig regi för arbetslösa."
I Vuxenskolan i Linköpings kursutbud finns inga New Age –inslag, varken från kursprogrammet från våren 1988 eller från hösten 1998.
I Falun har Vuxenskolan heller inga New Age-inspirerade cirklar i kursutbudet. Men det har tidigare förekommit. Liksom Medborgarskolan blev också Vuxenskolan starkt kritiserad, och man tycks ha tagit åt sig kritiken. Dock tycks uppfattningen variera från plats till plats. I Impuls, studieförbundet Vuxenskolans tidning Nr 2 står följande notis att läsa:
6. PRESENTATION AV NEW AGE-INSLAGEN I DE FYRA STUDIEFÖRBUNDEN
Jag kommer nu att göra en kortfattad presentation av de New Age-inspirerade cirklar som finns i studieförbundens, främst Medborgarskolans kursprogram. Jag låter ett citat av Lena Katarina Swanberg introducera:
New Age är fortfarande en folkrörelse i sin begynnelse. Den bygger i djupaste mening på individuella upplevelser och en individuellt utformad tro. Teknikerna som leder fram till den önskade balansen mellan sinnesfrid och kroppsligt välbefinnande är desto mer kollektivt åtkomliga. I takt med att teknikerna särskilt på senare år krupit upp ur subkulturen och blivit alltmer rumsrena, har även den folkliga andligheten blivit synlig.
Några gemensamma drag för filosofierna bakom terapierna inom New Age är bl a att helheten finns i delarna. Kroppen är en spegling av kosmos och är uppbyggd av samma element. Bakom sjukdomssymptomen finns det vidare dolda orsaker och kropp och själ hör ihop. Detta accepteras också inom den vetenskapliga medicinen, men drivs mer konsekvent inom New Age. Om själen blir botad, botas också kroppen och vice versa.
Terapierna inom New Age räknar med att kroppen har en dold anatomi. Deras metoder anses fungera p g a att de har gamla rötter. Varje healer anser sig också ha frihet att blanda traditioner efter eget sinne. Dock är vissa system knutna till en speciell lära och lärs ut genom utbildning. Hammer jämför i På spaning efter helheten. New Age – en ny folktro? slutligen healing inom New Age med forna tiders magisk-religiösa system för helande där man liksom i New Age-rörelsen vill presentera en säker teori som förklarar och omfattar allt.
6.1 Akupunktur, Qigong, och Zonterapi
Enligt Hammer befinner sig flera kroppsterapier på gränsen mellan alternativ och etablerad medicin. Vissa metoder inom den alternativa medicinen innehåller inte några andliga budskap utan består av rena tekniker. Det som sammankopplar vissa kroppsterapier med New Age är både det anspråk metoderna i fråga gör på att medverka till en andlig utveckling samt det sätt varpå man använder ett religiöst språkbruk för att motivera dem.
Exempel på metoder som hänvisar till pseudovetenskapliga teorier om människan och världen är t ex akupunktur, qigong och till viss del även zonterapi. De experimenterar med kinesiska medicinska teorier som har rötter i en alternativ världsbild. En del av de människor som utövar metoderna ser enbart till deras tekniska aspekter utan att lägga någon vikt vid den andliga sidan. Andra däremot tar till sig ett helt system av metafysiska spekulationer som grundar sig i klassisk kinesisk filosofi. Själva teknikerna skiftar visserligen sinsemellan men bygger på en gemensam uppfattning om hur människan fungerar.
De kinesiska filosofierna betonar helheten samt den fundamentala likheten mellan människan, mikrokosmos och makrokosmos, världen. Både mikrokosmos och makrokosmos är konstruerade i relation till de båda aspekterna yin och yang. De är motsatta men kompletterar samtidigt varandra. Yin är det mörka, kvinnliga, medan yang betecknar det ljusa, manliga. Likaså är vissa organ i kroppen yin medan andra är yang. Den kinesiska världsbilden grundar sig vidare på föreställningen att allt i kosmos styrs av femprinciper. Dessa är trä, eld, jord, metall och vatten.
Akupunktur har även här i Sverige blivit en mycket känd metod. Den används idag även inom den offentliga sjukvården som smärtlindring. Enligt Fersling i Naturligt övernaturligt bygger akupunktur på en enda grundprincip. Den säger att människan är ett med naturen. Allt i naturen, också människan består av yin och yang, de två krafterna som motverkar varandra men samtidigt bör hållas i balans. Balansen mellan yin och yang styr människans hälsa. Den styr också kroppen, miljön samt hela universum.
Chi, livskraften strömmar enligt teorin genom de tolv meridianerna, ett osynligt nätverk. Om jämvikten mellan yin och yang är i obalans kan man för att bota sjukdomen sticka nålar i känsliga punkter längs med meridianerna. Den som utför behandlingen vibrerar med eller vrider nålarna under en viss tid. På så sätt aktiveras punkterna och påverkar ett visst område på kroppen. Punkten eller punkterna står i förbindelse med de aktuella ställena på kroppen genom en meredian. På detta sätt bedövar akupunktören det områden i kroppen som är önskat eller får smärtor att försvinna.
Akupunkturen skapades i Kina och bygger på de erfarenheter de gamla kineserna gjorde. För nästan 5000 år sedan började de behandla sjukdomar genom att trycka en vass sten mot speciella ställen på kroppen. Sedan använde man nålar av ben eller bambustickor och under utvecklingens gång övergick man till nålar av brons, koppar, järn och silver. I vår tid används för det mesta nålar av rostfritt stål.
För mer än 2000 år sedan samlades kunskapen i Nei Jing, en berömd medicinsk lärobok. På den bygger den kinesiska läkekonsten. Akupunkturen började uppmärksammas ordentligt av den västerländska vetenskapen först i början av 1930-talet, trots att den känt till akupunkturens existens i flera hundra år. En orsak till detta är att myndigheter och religioner både i Kina och i väst har förhindrat utövandet av akupunktur. Orsaken till att västerländska vetenskapsmän börjat acceptera behandlingsformen beror enligt Fersling på att Mao Zedong uppmuntrade läkarna i Kina att återuppliva och utveckla akupunkturen.
1976-77 upptäckte västerländska forskare att nålar som träffar känselnerver som ligger djupt aktiverar hypofysen på hjärnans undersida. Detta gör att den utsöndrar ett särskilt ämne som har samma effekt som morfin. Ämnet blockerar de smärtsignaler som hjärnan tar emot när man känner smärta någonstans i kroppen. Akupunkturen är alltså en slags narkos som bara använder sig av kroppens eget bedövningsmedel. Innan detta upptäcktes betraktades akupunkturen som vidskepelse.
Det är ännu inte bevisat att det är nålarna som gör att hjärnan utsöndrar endorfinerna och på så sätt dövar smärtorna. Dock börjar akupunkturen att accepteras mer och mer i Sverige. 1984 bildades en förening för akupunktur av svenska läkare. Idag kan man få behandling med akupunktur även inom den offentliga vården.
Qigong anses till skillnad från akupunktur fortfarande som en mer ’alternativ’ metod. Qigong betyder ordagrant ’uppövande av livskraft’. Under denna paraplybeteckning återfinns flera övningar och metoder vilkas syfte är att påverka livskraften, qi. De olika metoderna inom qigong grundar sig bl a på föreställningen om denna livskraft, qi. Den cirkulerar i kroppen genom de sk meridianerna.
En del av en persons qi kommer från föräldrarna. Den förbrukas dock med tiden. En andra del qi får vi av den näring vi får i oss. Den tredje källan till qi är luften vi andas. När människans samlade qi flödar på rätt sätt genom kroppens tolv meredianer utan vare sig överskott eller underskott uppnås hälsa och balans.
Qigong kan användas som självhjälpsmetod. Man ska då utöva andningsövningar, koncentration samt vissa rörelsescheman för kroppen. Sk yttre qigong innehåller dock ett tekniskt expertsystem vars syfte är att hela sjukdomar. Dessa idéläror eller teorier grundar sig på en urgammal kinesisk kosmologi. De följer de alternativa metoderna, vilket gör det svårt att få dem helt och hållet accepterade inom sjukvården.
1938 kom Eunice Inghams bok Stories the Feet Can Tell ut. Teorin var en vidareutveckling av den amerikanske läkaren W. Fitzgeralds teori om att man genom att trycka på olika punkter på patienternas kropp kunde påverka dess organ. I kroppen fanns dessa punkter i tio sk zoner. Ingham menade sedan att behandlingen var effektivast om behandlaren tryckte på de ställen där zonerna utmynnade på patientens fötter. Avgränsade områden på fötterna motsvarade alltså alla delar av kroppen. Denna tanke slog igenom i Europa under 1960-1970-talen.
Enligt Hammer ligger zonterapin på gränsen mellan det vetenskapliga och det alternativa. Det finns flera olika konkurrerande teorier om det sätt på vilket metoden skulle fungera. Hammer menar vidare att zonterapin precis som akupunkturen är på väg att bli accepterad av vetenskapen. Dock finns det fortfarande utövare av zonterapin som använder den på ett sätt som skiljer sig mycket från den vetenskapliga medicinen.
Liksom legitimeringen av andra alternativa metoder hävdar förespråkarna att zonterapin är urgammal och har använts inom antika högkulturer och av olika naturfolk. Zonterapin i dess nuvarande form är dock en ny skapelse. Detta kan vara orsaken till att man söker forntida rötter som legitimation. T ex tas ofta en egyptisk väggmålning från ca 2300 f.kr fram som bevis för att zonterapi förekom redan då.
Aromterapin grundar sig på uppfattningen om att oljor från växter kan användas vid behandling av fysisk och mental obalans. Oljorna kan användas vid massage, bad eller andas in. Terapin är mycket gammal och ingick bl a i den forntida egyptiska medicinen. Aromterapin blev en del av New Agerörelsen på 1980-talet då tankarna om dofternas läkande kraft blev en del av New Age-systemet. De eteriska oljornas dofter sägs kunna verka mot lindrigare sjukdomar, stress, upprördhet och ångestkänslor, men också för förening av motsatser, växande ifrån det jordiska till det kosmiska och för att nå helhet. Aromterapin kan både vara en självhjälpsmetod, men har också ingått i ett expertsystem dit en särskild utbildning krävs.
Astrologi står visserligen inte med i något av de omnämnda studieförbundens kursprogram, men eftersom jag vet att sådana kurser ändå förekommer gör jag en kort redogörelse för astrologin. Astrologi är ett mycket gammalt fenomen. Redan från det gamla babylonska riket har man funnit bevis för dess existens. Men det är främst den hellenistiska astrologin bildar grunden för vår tids astrologi. Astrologins guldålder var mellan 1200-talet och 1600-talet. I och med upplysningstiden blev den dock betraktad som vidskepelse, men återupptäcktes under det nyvaknade intresset för det ockulta under romantiken. Den kom t ex att ingå i den teosofiska världsbilden.
Idag finns det enligt Olav Hammer två typer av astrologi. En typ använder det som en spådomskonst, som man gjorde förr. Det typiska sättet för New Age är dock att man istället tolkar horoskopet som uttryck för personlig och andlig utveckling. Här är också CG Jung en inspirationskälla. Tydningen av horoskop uppfattas som ett komplement till andra metoder som vill utröna människans plats och uppgift i universum. Främst livets inre skeenden är intressanta. Astrologin ses alltså som ett instrument för inre och andlig förvandling. Det handlar alltså om en psykologiserande tolkning av astrologin, och inte direkt om spådomskonst. Termen Vattumannens tidsålder, den nya tidsåldern har sitt ursprung inom astrologin, och har nu blivit allmängods inom hela New Age-rörelsen.
Inom denna form av astrologi har alla planeter och alla himlavalvets delar sin koppling till olika krafter. Dessa krafter verkar också inom människan. Planeter och stjärntecken kan ses som symboler för olika element i människans personlighet. Horoskopet blir en symbol för den mänskliga personlighetens helhet. Tolkningen i nyreligiösa sammanhang är ofta flexibla och inte så inriktade på att se tur och otur i symbolerna som man var förr. Dessutom lämnas stort utrymme för astrologens egen människokännedom och tolkning i mötet och samtalet med klienten. Varje planet och varje stjärntecken symboliserar dessutom flera olika manifestationer, vilket öppnar upp för många tolkningar. Horoskopets huvuduppgift blir att peka ut varje klients individuella möjligheter till en inre personlig transformation.
Många av de begrepp och definitioner som införlivats i New Age-rörelsens språkbruk härstammar ursprungligen från teosofin. Några grundläggande termer inom New Age är chakra, karma, reinkarnation, auran samt det högre jaget.
Teorin om det sk chakrasystemet kommer ursprungligen från hinduismen. Prana är ett hinduistiskt begrepp och betyder bokstavligen ’andedräkt’. Den är ett slags livsenergi som flödar genom människan och följer fasta banor genom kroppen. De två viktigaste banorna ligger utmed ryggraden. Mellan dem ligger en tredje bana. Den brukar normalt sett vara stängd. De sk chakras ligger där dessa tre banor möter varandra.
Chakra betyder bokstavligen hjul eller ring. De anses vara ställen i kroppen som har speciella funktioner. Antalet chakra varierar i olika beskrivningar från fyra till tio. Liksom antalet varierar finns det heller ingen enighet kring de olika chakras egenskaper. Varje chakra är t ex förbundet med en stavelse eller en färg som man kan meditera över. Det är också kopplat till en gud eller gudinna som man ska visualisera.
Tack vare teosofin införlivades chakrasystemet i New Age-rörelsen. I teosofin är antalet chakras sju, eftersom just sju är ett magiskt tal inom rörelsen. Chakras anses heller inte längre finnas i den fysiska kroppen. Istället är de placerade i den sk eterkroppen. Den är ett slags osynligt hölje som anses omsluta kroppen.
Enligt Hammer bygger europeiska och amerikanska New Age-företrädare upp föreställningar om den gamla Orienten som fylld av stor visdom. Han menar också att orsaken till att man förgyller en annan kultur egentligen är att man vill förgylla sin egen. Orienten, eller fantasin om den framställs som en spegel av vår kultur. Vid jämförelsen kan vår ofullkomlighet avslöjas. Medan Orientens gamla kultur var sinnlig är vår osinnlig, den gamla Orientens folk var intuitiva medan vi bara använder intellektet. Medan vår värld är grå och trist var den gamla Orienten fylld av färg och skönhet.
Att på detta sätt använda andra folk och kulturer som spegel är ingen nyhet. T ex skapade den franske filosofen och författaren Montaigne myten om ’den ädle vilden’ redan 1580. Flera kulturer har sedan dess fått uppbära det ädla och visa. Några exempel är Egypten, Tibet och Japan. En mer bokstavlig variant av myten är uppfattningen av indianer som andliga läromästare.
6.6 Det alternativa husapoteket
Ordet alternativ används både hos Hammer och Fersling om nya, av vetenskapen ännu inte godkända behandlingsmetoder, sådana som betraktas som New Age. Utbudet av de alternativa terapierna och medicinerna ökar ständigt med nya metoder, särskilt i USA. Efter ett tag kommer de också till Sverige. Här gäller det alternativ till traditionella läkemedel och medicin.
Enligt Fersling har människan i alla tider försökt tyda sina drömmar. Drömmar anses i en del sammanhang vara ’brev till en själv’. Förr tog drömtydares tolkningar mycket allvarligt och drömtydningen blev en egen konstart, den sk oneiromantiken.
Oneiromantiken är en urgammal konst som omnämns redan omkring 650 f.Kr i kung Assurbanipals kungliga bibliotek i Assyrien, samt på en egyptisk papyrusrulle från 2000-talet f.Kr. På 1900-talet har Sigmund Freud fört fram drömtydningen på arenan igen. Han ansåg att alla händelser och gestalter i våra drömmar är symboler för mer eller mindre förträngda önskningar. Andra forskare tog sedan fasta på idén och utvecklade den. Idag finns bland drömtydare både uppfattningar om att våra drömmar går tillbaka på våra förfäders upplevelser och rädsla samt att de speglar våra önskningar.
En riktning inom alternativterapierna anser att färger har en förmåga att hela människan. Inom färgterapin finns sedan flera olika system och terapier. Ett exempel är antroposofins grundare Rudolf Steiners uppfattning om färger som ett viktigt sätt att påverka hälsa och sinne. I vår tid är Aura-soma den snabbast växande färgterapin. Man använder sig av tre olika slags färgade och/eller parfymerade vätskor. Balansoljorna är de viktigaste.
Det finns omkring hundra olika flaskor med färgat vatten och färgad olja. Klienten får välja de fyra flaskor som tilltalar henne mest. Den första flaskan visar hennes roll i livet, den andra visar hennes problem, den tredje hur långt hon har kommit i sin andliga utveckling och den fjärde visar på möjligheterna inför framtiden. Detta är enligt Hammer en ritual p g a de noggranna föreskrifterna för hur flaskorna ska hanteras. De får t ex bara röras av terapeuten och bara hållas i vänster hand.
Gestaltterapin är ett slags system som bygger på individens totala närvaro i nuet. Den påminner enligt Hammer om meditiationslärarens uppmaning om att man ska vara medveten om det som händer. Man ska agera och uppleva. Kroppen och psyket ska betraktas som en helhet. Terapeuten ska hjälpa sina patienter till en fortsatt utveckling genom att observera och medvetandegöra deras kroppsspråk. Gestaltterapins grundare, Fritz Perls hörde hemma inom den humanistiska psykologin, vars utgångspunkt var människans kapacitet för självförverkligande. Flera inslag inom denna utvecklades sedan till nyreligiösa idéer. Gestaltterapin fick dock inga direkta religiösa inslag.
En del av de mest centrala idéerna inom New Age har rötter i gnosticismen eller de gnostiska religionerna. Dessa var utbredda i Mellanöstern vid vår tideräknings början. De gnostiska tankarna har tagits upp och använts som andliga sanningar i flera omgångar under den tid då den alternativa religiositeten vuxit fram. De har vandrat mellan Blavatsky, grundaren av teosofin och Jung och nu till vår tids auktoriteter inom New Age.
Den grupp trosföreställningar som kallas gnosticism med ett gemensamt namn är ofta inbördes olika, men har också vissa gemensamma tankar. Namnet kommer från grekiskans ’gnosis’ kunskap. Ordet kunskap har här en speciell betydelse. Gnosis betyder i detta sammanhang den enskilda människans insikt om att det inom henne finns en gudomlig gnista som är fångad i hennes materiella kropp. En religiös upplevelse krävs för att hon ska kunna uppnå denna kunskap. Upplevelsen får människan att förstå att den materiella världen inte är en del av den gudomliga skapelsen. I de gnostiska lärorna finns också avancerade föreställningar av kosmos’ skapelse och beskaffenhet.
Gnostiska tankar finns i teosofin, där anden också anses vara fången i materien. Människan måste också här komma till insikt om sin sanna identitet. I vår tid finns de gnostiska föreställningarna införlivade i flera av de mest populära nyreligiösa budskapen. A Course in Miracles och James Redfields Den nionde insikten och Den tionde insikten är alla storsäljande verk inom New Age som präglas av gnosticismen.
Enligt Hammer har den gnostiska föreställningen om den gudomliga gnistan inom människan en direkt motsvarighet i begreppet det högre jaget inom New Age. Det högre jaget ställs ofta emot egot, som anses vara den del av jaget som är fjättrat vid den materiella världen.
Grafologi är en lära om hur man kan bedöma en människas karaktär utifrån hennes handstil. Grunden för läran är tanken att en människas väsen präglar hennes handlingar och rörelser, vilket också gäller handstilen. Varje enskild individ har utvecklat sitt eget sätt att skriva. Jean Hippolyte Michon räknas i och med sitt arbete Système de graphologie som grafologins egentlige upphovsman. Antydningar till läran fanns dock redan under kejsar Augustus tid.
Den moderna grafologin uppmärksammar flera faktorer i skriftens utformning, t ex snabbhet, tryck, storlek, lutning, bredd samt regelbundenhet. Är skriften regelbunden anses det betyda att handstilens ägare är bestämd och viljestark samt ibland envis och stel. En oregelbunden handstil visar å andra sidan på obeslutsamhet, nyckfullhet, dålig koncentrationsförmåga samt originalitet och naturlighet.
Grafologin har länge betraktats som en pseudovetenskap. Den håller dock på att accepteras mer och mer, både för att flera välkända psykologer till stor del tar den på allvar och för att det har bevisats att skriften inte bara beror på rent kroppsliga rörelser i hand och fingrar. Samma mönster går istället igen oavsett om man skriver med hand, fot eller armbåge.
Enligt Hammer är majoriteten av New Age-sympatisörerna kvinnor. Inom nyreligiositeten finns utrymme för ett bejakande av kvinnligheten just genom själva religiositeten. Syntesen mellan nyreligiositet och feminism uttrycker sig i två riktningar. Den första är en feministisk gren av Wicca. Wicca är en ny religion där en eller flera gudinnor dyrkas. Den andra innebär en tolkning av själva det kvinnliga varandet som gjorts av New Age – anhängare.
Gudinnerörelsen har avskaffat den manlige guden till förmån för det kvinnliga, kring vilket den religiösa upplevelsen helt är centrerat. Gudinnan eller gudinnorna bär namn efter gamla religioners gudinnor, t ex den grekiska Demeter, den sumerska Inanna eller den akkadiska Ishtar. Ibland tolkas gudinnan som en personifiering av hela naturen eller Moder jord.
Gudinnerörelsen betonar både en gudinnecentrerad mytologi och en kvinnocentrerad historiesyn. Den går ut på att kvinnorna har drivit på den historiska utvecklingen. Jordbruket anses t ex vara skapat av kvinnorna. Man anser också att kvinnan från början hade en hög ställning i samhället, medan männen antingen var jämställda eller underordnade. De gudomliga makter man dyrkade var gudinnor.
Sådan var situationen alltså innan den stora katastrofen inträffade: då patriarkatet tog över samhällsordningen. De nya mansdominerade kulturerna infördes av indoeuropéerna som invaderade Europa. På så sätt tog gudar i fadersgestalt den religiösa världen i besittning. Den nya gudinnekulten i vår tid är kvinnornas försök att få makt över sin egen historia. Man vill också ta kontrollen över sin kvinnliga kraft och sitt kvinnliga psyke.
Sedan 1960-talet har feminismen vilat på två ideologiska grunder som både är olika och svåra att förena. Enligt den ena varianten som ofta kommer från vänsterradikalt håll menar att manliga och kvinnliga egenskaper är socialt konstruerade. Den andra varianten av feminismen menar istället att manliga och kvinnliga egenskaper är naturgivna. Att vara feminist innebär då att man ska bejaka sin kvinnlighet. Man ska alltså värdesätta sina naturgivna kvinnliga drag och inte konkurrera med männen på deras villkor. Det är denna ideologi som New Age-feminismen grundar sig på.
New Age-feminismen tar ibland fram jungianska teorier för att framhäva värdet av genuin kvinnlighet. Som kvinna förverkligar man sig själv om man väcker upp kvinnliga krafter som finns i själsdjupet. Denna linje följs tydligt av den jungianska analytikern Clarissa Pinkola Estés. Hennes bok Kvinnor som slår följe med vargar är en av genrens mest sålda böcker. Estés menar att kvinnor i alla tider har haft en vild sida. Den hör samman med det naturliga och otämjda. Estés sammanfattar detta i sitt begrepp den ’kvinnliga instinktiva naturen’.
Kristallhealing bygger liksom färgterapi på omfattande läror. Som gemensam utgångspunkt har de tanken att människan genomströmmas av någon form av energi. Terapeuten anses kunna manipulera denna energi, eventuellt tillsammans med patienten.
På bara några år har olika varianter av mineral, färgade eller genomskinliga blivit mycket populära inom New Age. Istället för mineraler använder man ordet kristaller. Olika slag av stenar brukar säljas i alternativbokhandlarna. Detta bruk ger Hammer större motiv att i New Age se förekomsten av en ny religion. Där finns i och med kristallerna heliga föremål som kan användas för rituellt bruk. Så sker inom alla historiskt kända religioner. I stort sett vilket föremål som helst kan anses som heligt. Dock har ovanliga stenar, bl a kristaller förekommit i religiöst bruk i många kulturer, antagligen p g a att de är ovanliga och drar blicken till sig. I Sveriges forntida folktro har kristaller och ädelstenar haft en viktig roll, bl a använts som medicin.
Nutidens kristalltro följer dock en egen utveckling. Det finns t ex ingen kontinuitet över århundradena. Några exempel på New Age-anhängares uppfattning om stenarnas kraft är bl a att de kan bota magsår, svettningar, huvudvärk samt avlägsna skräck och avundsjuka. I boken Kristaller, meditation & healing hävdas det att safiren är en sten för den mentala, sökande kraften samt att den ger förmågan att se sammanhang och förstå ’tingens högre ordning’.
Vår tids intresse för kristaller går tillbaka till mediet Edgar Cayce som levde mellan 1877-1945. Han sysslade mycket med kristallers och stenars magiska krafter. 1960 utkom häftet Scientific Properties and Occult Aspects of Twenty-two Gems, Stones and Metals. Det var dock inte förrän på 1980-talet som det verkliga uppsvinget för tron på kristallernas helande krafter uppkom. 1982 gav Frank Alper, ett amerikanskt spiritistiskt medium ut en trilogi om användandet av kristaller i det forna Atlantis. Efter det ökade intresset för kristaller enormt inom New Age-rörelsen.
Idag är förekomster av vissa stenar, främst bergskristallen i indianska schamanistiska metoder den främsta motiveringen för kristallbruket inom New Age. Olika teorier och system har bildats omkring användandet av kristaller. De kan t ex användas i meditation, för att skapa en utjämning av energiflödet genom kroppens chakrasystem, samt enbart som en amulett. Det finns alltså ingen enhetlig tolkning. Dock är tanken att bergskristallen är den viktigaste av stenarna vanlig.
Inom New Age förekommer flera varianter av meditation. En del av har sitt ursprung i österländska läror. Ur religionshistorisk synvinkel är meditationen både en psykologisk teknik och en ritual. Mantrameditation och zenmeditation är två exempel. Mantrameditationen innebär att man upprepar ett visst ljud, och i zenmeditationen gäller koncentrationen den egna andningen.
Transcendental meditation (TM) är helt klart den mest framgångsrika meditationsrörelsen som grundar sig i österländska läror. Den startade som en liten indisk rörelse men har idag ca fyra miljoner anhängare. TM grundades av Maharishi Mahesh Yogi. Han var från början munk inom advaita vedanta, en av hinduismens många riktningar. Det hinduistiska arvet spelade stor roll i många år, men omkring 1965 kom TM mycket p g a Beatles engagemang alltmer att kopplas till ungdomskulturen. Idag tonas de hinduistiska dragen ner. TM vill istället uppträda som en strikt vetenskaplig, psykologisk metod. Syftet är att lära ut förmågan att öka sin prestationsförmåga.
Enligt Naturligt övernaturligt är meditationens viktigaste syfte att ge utövarna visshet om det samband som anses finnas mellan dem och allt annat. En religiös tro är inte nödvändig för de som mediterar, dock utövas meditation inom många religioner. Kristen meditation har som mål att uppnå en förening med Kristus, medan islamsk meditation syftar till att förena utövaren med Allah. Meditation inom judendom vill uppnå en förening med Gud och hinduerna med Atman.
Den som mediterar förlorar inte medvetandet utan försöker istället höja det. Meditation har alltså ingenting med trans eller hypnos att göra. Dess mål är att stoppa de vanliga tankeprocesserna. De anses hindra utvecklingen av den grundharmoni som den som mediterar söker. Det har också gjorts vetenskapliga studier över meditation. I dessa har det upptäckts att meditationen faktiskt orsakar förändringar i hjärnans medvetandestadier, som kan beräknas och mätas. Den är alltså mer än en ritual inom den indiska filosofin.
Enligt Hammer har sk psykologisk självhjälp blivit en egen ideologi. Av den psykologiska självhjälpslitteraturen kommer mycket från USA, vilket gäller all New Age-litteratur. Ideologin omfattar allt från delar av det tidiga 1960-talets humanistiska psykologi till de senaste bästsäljarna av dagens New Age-litteratur av Shakti Gawain och Wayne Dyer. Denna outtalade ideologi fäster ingen större vikt vid människans sociala arv, miljö och kulturella kontext. Istället betonas ett slags metafysisk extrem individualism. Enligt den skapar varje individ både sig själv och mycket av sin omvärld. Tanken är vanlig och uttrycks i olika varianter. Enligt en version av idén är världen en projektion av våra tankar. Bakom tanken ligger troligen den enkla sociala mekanism att om man är trevlig mot andra så är de oftast trevliga tillbaka.
Detta är alltså grunden för flera New Age-författares tankar om att kanske hela världen eller åtminstone delar av den skapas utifrån individens egna projektioner och tankar. Denna världsbild framträder i en av New Age-rörelsens främsta skrifter, A course in miracles. Där förklaras bl a ondskan i världen vara en illusion, medan kärleken är det enda som finns på riktigt för att den är skapad av Gud. I boken framgår sedan att dessa tankar har rötter i Kristen vetenskap, en av 1800-talets nyreligiösa rörelser samt amerikanskt positivt tänkande.
Hammer använder i På spaning efter helheten. New Age – en ny folktro? begreppet nyschamanism om den form av schamanism som uppträder inom New Age, där man bl a använder naturfolk som sk guruer. I den religionshistoriska forskningen upptäckte man så småningom likheter mellan olika urbefolkningar runt om i världen. Man använde samma ritual, t ex trumresorna och hade liknande trosföreställningar. Redan omkring 1800 skapades begreppet schamanism.
Idag har forskningen dock konstaterat att schamaner från olika folk fungerar på mycket olika sätt, också då det gäller fenomenen trans och själsresor. Hammer menar att det vore mer rätt att tala om olika schamanismer än om en enda schamanism. Schamanismen framstår ofta som exotisk och spännande för oss i det moderna Västerlandet. Indianer och urbefolkningar överhuvudtaget anses ofta vara mycket andliga människor som lever i harmoni med naturen.
Från 1960-talet har västerlänningarna trånat efter kunskap om indianska religioner och schamanism. Detta har gjort västerländska varianter av schamanism till en av de mest växande nyreligiösa grenarna. Kulturströmningarna och hippierörelsen på 1960-talet är troligen orsaken till det stora intresset för indiansk schamanism.
För att schamanismen skulle bryta igenom som en omfattande nyreligiös rörelse krävdes enligt Hammer faktorer som ett bredare budskap än enbart helande av sjukdomar, organisation, aktiv mission samt att göra den nya schamanismen tillgänglig för fler människor. Ett sådant exempel är Michael Harner. Han har skapat den nyschamanska rörelse som har allra flest anhängare. Hans bok The Way of the Shaman (Shamanens väg) som gavs ut 1980 blev en central skrift för hela den nyschamanska rörelsen.
Inom nyschamanismen är den schamanska resan den viktigaste ritualen. Genom rytmiskt trummande försänks utövarna i en form av djup avslappning. Genom visualiseringar ’besöker’ man en övre och en undre värld. I den undre världen ska man möta sitt sk ’kraftdjur’. Detta är ett djur som egentligen är ett slags andlig varelse som anses kunna förmedla kraft och visdom. Efter Harner har sedan en hel rad av nyschamanska efterföljare framträtt med olika system och ritualer. Dessa kan inbördes skilja sig ganska mycket åt, både från varandra och från Harner.
En variant av nyschamanismen anser att alla naturfolks religioner i själva verket är mycket lika, något som skiljer sig från Harner. En annan variant presenterar en otalig blandning av allt från flera indianska religioner, jungiansk psykologiserande samt teosofi. Några andra nyschamanska riktningar koncentrerar sig främst på samisk religion, laktotaindianernas ritual eller hawaiiansk healing. En av de nyaste varianterna är den sk teknoschamanismen. För att uppnå ett transliknande tillstånd använder man sig av musik, ljud och rytmer. Praktiserande nyschamaner finns också i Sverige. Många av dem tillhör paraplyorganisationen Yggdrasil.
Enligt Hammer är nyschamanismen verkligen en ny religionsbildning. Det behöver inte innebära ett förvanskande av den gamla schamanismen. Harner har just genom sin blandning konstruerat en ny religion. En religionsanhängare anser sig själv just på det sättet som arvtagare till en evig och obruten tradition, trots alla uppenbara förändringar som alltid sker.
Enligt Olav Hammer är Tarotkorten troligtvis New Age-rörelsens populäraste spådomskonst. Den är rent tekniskt både enklare och snabbare att utföra än astrologin. Allt som krävs är tarotkortleken. Den härstammar från 1400- 1500-talet och har använts till både kortspel och spådomskonst. Den legend som hävdar att tarot har urgamla anor från forntida högkulturer uppkom på 1700-talet. Det verkliga intresset för tarot uppkom på 1800-talet. Därifrån härstammar också dagens tarotkorttolkning. Idag finns många olika tolkningar i omlopp, t ex inspirerade av Jung, myter, religioner och Vattumannens tidsålder. Inom New Age menar man därför att den egna intuitionen hos varje utövare får utröna tolkningen. Man ska gärna meditera över kortens innebörder. Med tiden har tarotkorten blivit en egen och mångskiftande gren inom New Age-kulturen.
Yoga är egentligen namnet på en av de sex ortodoxa riktningarna
inom hinduismen. I detta sammanhang betecknar det kropps- och andningsövningar
(hatha-yoga). Olika kroppsterapier är enligt Hammer en del
av New Age. Bakom dessa ligger en teori om att oförlösta känslor
grundar sig i psykiska problem så väl som i kroppsliga sjukdomar.
Känslor som ilska och frustration slår tillbaka mot oss om vi
inte släpper fram dem. För att verkligt helande ska komma till
stånd måste både kropp och själ bearbetas, inte
bara själen som i t ex samtalsterapi.
7. BESKRIVNING AV DE FYRA STUDIEFÖRBUNDEN UTIFRÅN HISTORIA OCH MÅL
Jag kommer nu att gå igenom de fyra studieförbunden var för sig. Jag tar upp deras historia och framväxt. Jag kommer också att gå igenom deras målbeskrivningar. Deras eventuella ideologier och huvudmännens ideologier tas upp vid senare tillfälle.
7.1 Frikyrkliga studieförbundet
Friskyrkliga studieförbundet (FS) är ursprungligen framvuxet ur väckelserörelsen, som var en av de allra tidigaste folkrörelserna. Folk var tvungna att upplysas om Bibelns och kristendomens innehåll och betydelse om man ville kunna skapa ett kristet samhälle.
1930 bildades Sveriges Kyrkliga Bildningsförbund (SKB). 1931 bildades sedan organisationen Sveriges kristliga bildningsförbund. Den var ämnad att tillgodose både kyrkligt och frikyrkligt studiebehov. I denna paraplyorganisation kom en rad organisationer att ingå: Sveriges Kyrkliga Bildningsförbund, Svenska baptisternas ungdomsförbund, KFUK:s och KFUM:s riksstudieråd samt Metodistkyrkans ungdomsförbund. Organisationens studiearbete var främst inriktat på ungdomsarbete.
Någon verklig sammanslagning av samorganisationen kom dock inte till stånd. Skillnaderna i organisationsstrukturerna ansågs vara det största hindret. Det största problemet låg dock hos det kyrkliga studieförbundet, som byggde sin verksamhet på stiften. Därför delades organisationen upp i tre självständiga förbund 1947. Ett av dem var Frikyrkliga studieförbundet (FS). De andra två var Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) och KFUK:s och KFUM:s studieförbund.
FS’ verksamhet drevs från början mycket tillsammans med SMU (Svenska missionsförbundets ungdomsförbund), som hela tiden bedrivit en egen betydande studieverksamhet vid sidan av de ordinarie studieförbunden. Antalet medlemsorganisationer ökade snabbt, trots att det nära samarbetet med SMU från början fick många medlemmar att tveka. Men så småningom utvecklades samarbetet samfunden emellan.
När FS var nystartat räckte resurserna inte till för att utarbeta studieplaner centralt. Därför var cirkelledarna tvungna att utarbeta egna planer och eget studiematerial. Detta medförde både aktivitet hos de berörda och hård kontroll från ledningen. Då den centrala verksamheten snart kom igång utarbetades emellertid flera studieplaner.
1954 blev en milstolpe i FS’ historia. Man kände ett allt starkare behov av att klarlägga sin ställning och inriktning. En intensiv ideologisk diskussion startades på kulturkonferensen i Arild. 1957 fortsatte de kulturella insatserna med ett samarbete med Fria Kristliga Studentföreningen om tidskriften Kristet Forum. Detta fortsatte i tio år. På 1960-talet inledde FS ett nära samarbete med Svenska missionsförbundet och Svenska baptistförbundet. 1962 blev de tillsammans med Metodistkyrkan medlemsorganisationer i FS. Detta ledde till mer än en fördubbling av basorganisationerna och stigande medlemsantal.
1963 förändrades FS’ situation i hög grad genom årets folkbildningsreform, men också p g a den förstärkta basen av medlemsorganisationer. Ledningen ställdes inför nya organisatoriska uppgifter. Nya stadgar utformades 1970-71. De innebar att avdelningarnas och distriktens inflytande ökade medan medlemsorganisationernas direkta inflytande minskade. Deras bidrag till FS hade upphört redan ett par år tidigare.
Studiecirkelverksamheten utvecklades och ökade markant under början av 1970-talet. Intresset för kulturarrangemang ökade också. Studiecirkelverksamheten nådde så småningom en kulmen. Istället blev kultur- och fritidssektorn viktigast. Samtidigt fick regionala och lokala organ större betydelse. Organisatoriska och ekonomiska problem uppstod. Cirklarnas tillväxt var liten, medan det största intresset föll på den nya bibelöversättningen, energifrågan, jämlikhetsaspekten samt skolans inre arbete. Kulturverksamheten förblev dock framgångsrik och profileringsfrågan blev alltmer aktuell. Dock fortsatte nedgången inom studieverksamheten. Ett undantag var dock språkcirklarna. En stor insats för handikappade och invandrare gjordes också.
Vid 1970-talets slut fördjupades samarbetet mellan FS och dess medlemsorganisationer. Både kulturverksamheten och studiecirkelverksamheten ökade. Främst präglades dock arbetet av diskussionerna om den nya folkbildningsutredningen ’Folkbildning för 80-talet’ och en livlig idédiskussion fördes. Där betonades vikten av de kristnas samhällsansvar. Inom studiecirkelverksamheten kom de estetiska cirklarna nu att dominera.
Idag har FS ca 40 medlemsorganisationer. De består av frikyrkosamfunden, deras ungdomsförbund, invandrarkyrkor samt ekumeniska organisationer. 1993 kom en omfattande organisationsförändring till stånd. Den innebar att alla administrativa uppgifter centraliserades till 18 enheter. Dessa ersatte de föregående avdelnings- och distriktnivåerna. Syftet var att de enskilda personernas resurser bättre skulle kunna tas tillvara genom samarbete. På så vis skulle förbundet kunna verka mer målinriktat. FS är volymmässigt ett av de mindre studieförbunden. Cirkelverksamheten domineras av estetiska ämnen, främst sång och musik. Ett annat betydelsefullt ämnesområde är beteendevetenskapliga ämnen med betoning på religion.
1990 formulerades ett övergripande måldokument med namnet ’Med sikte mot tjugohundra – Idéprogram för 1990-talet’. Det grundade sig på ett principprogram från 1980-talets början samt var resultatet av en intern idédebatt. Programmet beskriver FS’ folkbildningssyn och hur förbundet ser på sin uppgift i samhället. Programmets syfte är att verka för fortsatt debatt om principerna för FS’ verksamhet och som en plattform för de närmaste tio åren.
FS’ folkbildningssyn har fyra grundstenar. Dessa grundar sig på mål som enligt Lena Lindgren har med grundsyn, innehåll och pedagogik att göra. Den första grundstenen innefattar en betoning på av ’evangeliets människosyn’ samt ’ansvaret för skapelsen i sin helhet’. Man utgår alltså från den kristna tron, vilket enligt Lindgren måste betyda att alla människor är lika mycket värda och har samma rätt till valfrihet och integritet. Samtidigt är det viktigt att värna om miljön och samhället. Denna grundsten uttrycker enligt Lindgren alltså FS’ grundsyn. En annan värdering som betonas är strävan efter ’helhet’. FS vill alltså arbeta med hela människan – kropp, själ och ande – i en tid då materialistiska värderingar är starka.
Den andra grundstenen handlar om ’engagemang’, ’delaktighet’ och ’handling’. Detta innebär att FS vill uppnå en bred bildningsverksamhet som ska bidra både till samhällets och individens utveckling. Man vill också utveckla den kristna församlingens roll i samhället, bl.a genom att få medlemsorganisationerna mer samhällsmedvetna och förnya sig.
Den tredje grundstenen handlar om pedagogik och går under namnet ’varierande pedagogiska arbetsformer’. En central tanke här är att allt arbete ska grunda sig på kristna värderingar. Särskilt viktig är tanken om alla människors lika värde. Gemenskap är en annan grundtanke. Cirkeln ska alltså fungera som en mötesplats där människor får en möjlighet att umgås med varandra. FS strävar också efter att finna nya och varierande arbetsformer. Pedagogiken bör vara ’frigörande’ vare sig det handlar om studiecirklar, föreläsningar eller seminarier.
Den fjärde grundstenen handlar om målmedvetna kultursatsningar. Avsikten med dessa är att bygga broar mellan generationer, folk och kulturer.
Enbart i den första av de fyra grundstenarna finns direkta kopplingar till de ämnesområden FS vill prioritera. Dessa finns dock uppräknade i FS’ verksamhetsplaner för perioden 1993/94 – 1995/96:
’1. Grundläggande livsfrågor, t ex i form av samtal om livet och om etiska frågor samt satsningar för ökat bibelbruk; 2. Samhälls- och överlevnadsfrågor, t ex miljö, ekologiska samband, rättvisa, fred och internationellt ansvar; och 3. Ungdomars visioner och frågor /…/.’
Lindgren sammanfattar slutligen att FS’ verksamhet i de flesta fall uppnår de egenskaper man strävar efter att besitta. Det är t ex uppenbart att verksamheten präglas av kristna värderingar. Man har också lyckats väl med gemenskapsfaktorn. Dock finns det vissa brister i måluppfyllelsen. Förekomsten av de ämnesområden man vill prioritera är måttlig. Istället dominerar sång och musik både kulturverksamheten och studiecirklarna. Den egna personliga utvecklingen och verkan för ett ökat samhällsengagemang har man inte heller lyckats förstärka.
Som namnet säger oss har Folkuniversitetet (FU) en lite annorlunda profil än de andra tre studieförbunden i min undersökning. Det har sitt ursprung i den vetenskapsorienterade universitetsvärlden. Olika studieförbund har enligt Lars Arvidsson olika syn på sin relation med folkrörelserna. Folkuniversitetet upplever sig varken som vuxenutbildningsorgan eller folkrörelseorgan. Man var helt enkelt ’en fri bildnings- och kulturorganisation’.
Redan 1856 togs tanken på ett folkligt universitet upp i Stockholms bildningscirkel. Den slog inte igenom just då, men levde vidare. 1917 sändes ett upprop ut, där det framhölls att ett folkuniversitet behövdes för att ge vetenskaplig undervisning åt folk med bristande förkunskaper. Uppropet hade undertecknats bl.a. av Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Föreningen bildades sedan i mars 1917. Studieförbundet Folkuniversitet växte sedan fram ur olika kursverksamheter vid högskolorna och universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
Först fungerade föreningen som en samarbetsnämnd. Tyvärr förhindrade lågkonjunkturen föreningens vidare utveckling. 1930 kunde den dock återuppta sin verksamhet. Den bestod av s.k folkuniversitetskurser och skedde i samarbete med någon annan organisation eller institution, t ex Stockholms högskola och Nordiska museet. Hembygdskunskap, naturgeografi, medborgarkunskap, psykologi och internationella frågor var exempel på ämnen som fanns på schemat.
1933 startade humanistiska föreningen vid Stockholms högskola kurser för främst arbetslösa arbetare och tjänstemän. Studiearbetet kallades kort och gott Kursverksamheten. Den fick efterföljare och filialer bildades sedan på flera platser. Folkuniversitet (FU) bildades 1942 med Folkuniversitetsföreningen som fadderorganisation.
Till skillnad från övriga studieförbund arbetar FU fristående från folkrörelserna. Istället samarbetar FU med universitet och högskolor. FU expanderade snabbt, trots kriget. Främmande språk, svenska samt kulturfrågor i olika länder blev huvudinriktningen. Det internationella engagemanget förstärktes ytterligare efter kriget. I och med att Folkuniversitetet fick statsbidrag 1947 omorganiserades det till Studieförbundet Folkuniversitetet.
Det faktum att Folkuniversitet inte tillhörde någon folkrörelse gjorde också att det blev kritiserat. Ibland ansågs det inte vara något riktigt studieförbund. FU försvarade sig bl.a. med att det tänkte sig ett sökande utan gränser till skillnad från de givna mål som nykterhet, socialism och kristendom innebar. Efter andra världskriget förändrades FU avsevärt. Det hade en starkare internationell inriktning än de andra studieförbunden, vilket inriktningen på språkstudierna visade. I Stockholm 1953 startade FU det första kvällsgymnasiet för vuxna. Dessa utgjorde grunden för det som sedan skulle bli KomVux, efter kommunaliseringen 1967.
Under 1960 – 70 –talen ökade FU sin språkundervisning betydligt. Undervisningen för invandrare var också viktig. 1963 kunde verksamheten expandera, eftersom bidragen till universitetscirklarna ökade. Förutom kvällsgymnasierna startade FU också sommaruniversitet. Andra viktiga ämnesområden var konst och teater. FU har också medverkat till att stödja forskning och högre utbildning samt skapat kontakter med olika föreningar, t ex olika solidaritets- och fredsorganisationer samt olika kulturföreningar.
I och med den starka kopplingen till universiteten blev det naturligt för FU att vara ett politiskt, religiöst och fackligt obundet studieförbund. Också andra kommersiella och ideologiska särintressen bör hållas utanför. FU är ett av de mindre studieförbunden, åtminstone om man ser till den verksamhet som finansieras med statsbidrag. 1993/94 dominerades verksamheten av de estetiska ämnena, därefter kom språk. Frågan om personalens kompetens är en mycket viktig fråga inom FU. Både en introduktionskurs och flera fortbildningskurser erbjuds.
Enligt Lindgren är FU:s främsta mål följande:
"a. Arbeta i nära anknytning till universitet och högskolor.
b. Verka för en ökad internationalisering av studiearbetet.
c. Pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning."
Till skillnad från de andra studieförbunden har FU en lite annorlunda grundsyn på sin uppgift i samhället. FU:s verksamhet både tillåts och uppmuntras att ha en mer kompetensinriktad profil. Man vill inte bara verka för bildning och kultur, utan man ser sig framför allt som en kunskapsorganisation. Uppgiften är att i integrerad form bedriva vuxenutbildning och folkbildning. FU har vidare som ambition att verksamheten ska se till individens behov, erfarenheter och intressen. Deltagarnas personliga utveckling sätts alltså i centrum, men detta behöver inte betyda att cirkeln helt och hållet är deltagarstyrd. Ledaren förväntas alltså både ha god pedagogisk förmåga, ha goda ämneskunskaper, samt vara intresserad av vuxenutbildning.
Lindgren kommer slutligen fram till att FU lyckas leva upp till sin kompetensinriktade profil. De andra två målen var dock svårare att uttala sig om. Den experimentella verksamheten (mål c) utförs bara vid sidan av den verksamhet som finansieras med statsbidrag. Därför har den inte uppmärksammats i FU:s verksamhetsberättelser
7.3 Studieförbundet Medborgarskolan
Medborgarskolan (Mbsk) startades 1940, som konservatismens studieorgan. Starten uppmuntrades också av de fosterländska stämningarna under krigsåren. I stadgarna framkom att fosterlandet är grunden för medborgerlig bildning. Också ett fördjupat samhällsstudium med särskild tonvikt vid värden som familj, personlig frihet, nationell gemenskap och kristen åskådning betonades. Kursverksamheten satte igång med den svenska livsformen och Sveriges politiska åskådning som mest efterfrågade kurser. Verksamheten växte. 1944 tog riksdagen ett beslut om tillsättning av en folkbildningsutredning på inrådan av Mbsk:s ordförande.
För Medborgarskolan var rörelseintegreringen inte självklar. Istället bör studieförbunden främst ses som ett alternativ inom det fria och frivilliga bildnings- och kulturlivet. Man bör främja nyskapande och kreativitet som bygger på deltagarnas behov. För att hävda demokratiska värden måste man inte ingå i en folkrörelse. Tvärtom blir verksamheten då friare och mer trovärdig.
Från 1947 till början av 1960-talet utvecklades Mbsk:s verksamhet betydligt. Stor energi lades på att framställa bra kursmaterial. 1955 bildades Bokförlaget Medborgarskolan. Flera centrala kurser anordnades bl a för ledare i livsåskådningsfrågor. 1949 hölls också författarkonferenser. På 1950-talet ökade de estetiska cirklarna medan samhällsämnena minskade, trots att man satsat mycket på dessa. Förbundsledningen kände sig oroad, eftersom man var tveksam till de estetiska ämnena.
Efter 1960 års folkbildningsutredning ökade Mbsk:s verksamhet ytterligare. På 25-årsjubileet beslöt stämman att anta en ny kansliorganisation. Cirkelverksamheten ökade, främst i språk, men också i litteratur, konst, teater och film. Musik, teknik och samhällskunskap däremot var svagt representerade. Mbsk engagerade sig också mot narkotika. Kulturfrågorna var ett annat angeläget ämne. Bl a startades bokhandeln Bokmalen. Under 1970-talet förstärktes insatserna i internationella frågor. Efter hand engagerade sig Mbsk i allt fler uppgifter. 1977 inrättades ett årligt musikstipendium.
Enligt Lena Lindgrens Kan en filthatt stärka demokratin? finns Mbsk:s riksförbund idag i Uppsala. Förutom Moderaterna hör också organisationer som Aktiv ungdom, Förbundet Aktiva Seniorer, nordisk Konservativ studienämnd och Rojalistiska förbundet. Dock är det främst till allmänheten man riktar sitt kursutbud, och inte till medlemsorganisationerna. Mbsk är nu ett av de större studieförbunden. De estetiska ämnena dominerar stort, men också det internationella engagemanget finns där. Språk är också ett stort ämne.
Inom Mbsk anser man att personalen bär upp organisationens kompetens. Kompetensutveckling berör därför hela organisationen och inte bara den enskilda individen. Detta innebär att Mbsk strävar efter att humanismen ska prägla all verksamhet. Utbildning i humanistiskt tänkande och pedagogik förekommer därför för alla personalkategorier. Att främja humanistisk bildning och kultur är sålunda Mbsk:s övergripande mål. Mbsk uppfattar sin organisation som ett tjänsteföretag vars produkter bör präglas av humanismens grundsyn. Humanismen enligt Mbsk innebär bl.a. medmänsklighet, förståelse för oliktänkande och andra kulturer, samt ett främjande av hela människans utveckling. Den vill också stärka den enskilda människan som insiktsfull samhällsmedborgare.
Mbsk anser vidare att ämnena inte ska kvalitetrangordnas, utan att alla ämnen är lika mycket värda. Lindgren finner dock ändå vissa ämnesmässiga prioriteringar. P g a den humanistiska bildningsideologin prioriteras humanistiska och estetiska ämnen med tonvikt på kulturarv och kulturtraditioner. Mbsk säger sig också ’vilja ge liv åt de gamla sanningarna’. Detta innebär enligt Lindgren att ämnen som främjar personlighetsutveckling betonas. Likaså lyfts samhällsvetenskapliga ämnen som ska bidra till individens utveckling som demokratisk medborgare fram.
Mbsk vill vidare enligt Lindgren erbjuda ett så brett kursutbud som möjligt. Eftersom förväntningar från allmänheten och staten förändras snabbt anser Mbsk att man måste vara beredd att anpassa sig och ta hänsyn till de nya förutsättningarna som samhällsförändringen innebär. Därför vill man inte låsa fast sig i detaljerade planer. Humanismen som riktlinje innebär en fokusering på den individuella människan och hennes strävan efter självförverkligande. Det innebär i sin tur att även frågor angående pedagogik blir viktiga. Slutligen ligger Mbsk:s tyngdpunkt på den enskilda människans utveckling. Det är alltså den individuella dimensionen av folkbildning som står i centrum. Lindgren menar avslutningsvis att Mbsk ganska väl lever upp till sina egna mål.
7.4 Vuxenskolan och dess föregångare.
7.4.1 Svenska landsbygdens studieförbund
Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) startades 1930 p g a förändringar av landsbygdsbefolkningens situation. Livet i städer och tätorter lockade till sig folk, liksom nya yrken. Dessa förändringar skapade oro. Bondens roll i samhället hade förändrats. Han var inte längre i centrum och den patriarkala hållningen fick ständigt ge vika för den ökande demokratiseringen. SLS:s utveckling gick dock trögt i början p g a den ständiga bristen på pengar. Men man lyckades trots detta utöka verksamheten. Den växte fortfarande under andra världskriget, trots de förändrade arbetsvillkor kriget förde med sig.
Statsbidragsreformen 1947 medförde att nya grupper anslöt sig till SLS. Verksamheten utvecklades väl. 1946-47 var cirklarna i lantbruksbokförning, svenska språket och amatörteater mest populära. Andra cirklar hölls också i bl a trädgårdsskötsel, kommunalkunskap, kristendom, kultur och människa och Kan kvinnorna rädda världen?
Angående de ideologiska målens precisering uppstod oenighet om de kristna värderingarnas betydelse inom förbundet. Diskussionen fortsatte, och 1951 antogs ett program där frågan om kristen anknytning inte ens togs med. Däremot betonades vikten av personlighetsutveckling, ökad medborgerlig bildning, kulturupplevelser, demokratisk skolning och internationell förståelse.
Under 1950-talet växte också intresset för pedagogiska frågor. Störst betydelse hade boken Vuxna lär som under många år var mycket viktig inom folkbildningen. Också socialpsykologin blev viktig. Statsbidragen väckte dock oro och inflationen reducerade tillgångarna. Därför anslöt sig SLS till kraven på en ny utredning.
7.4.2 Liberala studieförbundet
Liberala studieförbundet (LiS) bildades 1948 som sist ut i raden av de folkrörelseanknutna studieförbunden. Ett eget studieförbund hade dock diskuterats länge. Men uppfattningarna hade varit att folkpartiets engagemang i nykterhets- och frikyrkorörelsen fyllde studiebehovet. Huvudlinjerna i LiS arbete grundade sig på dess första studierektor Carl Cederblads tankar. Han ansåg att frihet och fri personlighetsbildning skulle prägla folkbildningen. Han blev dessutom en av de ledande inspiratörerna och vägledarna för hela folkbildningen.
De första åren höll LiS egna medlemsorganisationer till stor del i cirklarna. Deras främsta inriktning var naturligt nog samhällsfrågor. 1953-54 kom ett genombrott för LiS cirkelverksamhet. Den berodde först på språk, sång och musik-cirklarna, men sedan också på cirklarna i litteratur, konst och konsthantverk.
7.4.3 Studieförbundet Vuxenskolan bildas
1964 avslutades SLS sin utredning om befolkningsomflyttningen. På förbundsstämman beslutade man att SLS nu också skulle driva sin verksamhet inom städer och förorter, även om landsbygden ändå kom i första hand. LiS förblev ett litet förbund, som ofta kände sig illa behandlat av kommuner och landsting i bidragsfrågor. Intresset av att hitta en samarbetspartner väcktes därför vid samma tid som för SLS. Ändå var utvecklingen för LiS ganska gynnsam, och cirklar i litteratur, musik, språk (främst engelska) samhälls- och rättsvetenskap hölls.
Den 1 juli 1967 startades alltså Studieförbundet Vuxenskolan. Dess tre stora medlemsorganisationer kom att bli Centerpartiet, Folkpartiet och lantbruksorganisationerna. Förbundet fick som väntat bättre resurser och verksamheten ökade kraftigt. 1978 antogs ett nytt principprogram. Det betonade kontakten med medlemsorganisationerna mer än tidigare. Frågor som jämställdhet, ekologi, kultur för alla och internationella förhållanden betonades. Vikt lades också vid det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Viktiga ämnen för Vuxenskolan var historia, beteendevetenskap och estetiska ämnen. Också samhällsvetenskapliga ämnen var viktiga. De innefattade bl a internationella frågor, politiska ideologier, arbetsmiljöproblem och socialpolitik. Hit hör också insatser för utsatta grupper i samhället och u-landsprojekt. Språken dominerades av engelska och därefter svenska. Också franska och spanska fanns på schemat. 1970 kom statens satsning på den nya kulturpolitiken. Det ledde till att olika kulturaktiviteter blev en viktig del i SV:s verksamhet.
Enligt Lena Lindgrens Kan en filthatt stärka demokratin? är SV näst efter ABF det volymmässigt största studieförbundet. Man har bl.a en stor internationell verksamhet och är sedan 1991 huvudman för Sånga Säby folkhögskola. 93/94 var de estetiska cirklarna i majoritet. Därefter kom samhällsvetenskap och sedan språk. De anställdas kunnighet och engagemang anses också viktigt. Bl.a. har ett nytt paket för cirkelledarutbildning tagits fram. SV ger enligt Lindgren uttryck för en grundsyn som handlar om människors lika värde och förmåga att själva kunna ta ansvar för utformandet av sina egna liv utifrån den egna situationen. Vidare tar man ställning för de svaga i samhället, vilket främst gäller invandrare, handikappade och fattiga och förtryckta ute i världen. Miljömedvetande som t ex ekologi och naturresursfrågor är också viktiga.
Denna grundsyn leder i sin tur till att SV satsar på fyra profilområden. Det första är miljön. Man vill bl a höja medvetandet om miljösituationen samt verka för ett bevarande av kulturlandskapet. Det andra profilområdet är solidaritet. Det innebär att man måste göra människor medvetna om förtryck och orättvisor och skapa opinion för rättvisa och medmänsklighet, bl a för fortsatt svenskt biståndsarbete. Profilområde nr 3 är gemenskapen. Det handlar enligt Lindgren om att ta hand om de människor som av olika anledningar hamnat utanför samhället. Skapande är slutligen det fjärde profilområdet. Det innebär att föra vidare den lokala kulturens kunskap som t ex slöjd, hantverkstraditioner och kulturmiljöer.
För övrigt uppmuntras och tillämpas inom SV flera olika arbetsformer. Idealbilden av cirkeln består av deltagarnas erfarenheter, studiematerialets kvalité samt ledarens förmåga. Gemenskapen är viktig för inlärningssituationen. Det är i mötet med andra människor man lär. Människans individuella, personliga utveckling som ansvarstagande samhällsmedborgare är viktig, men ändå underordnad demokratiska och samhälleliga effekter. Uppmuntran till debatt, opinionsbildning, folkligt inflytande och öppenhet i samhällsfrågor är viktiga inslag inom SV. Lindgren fastslår slutligen att SV ganska väl uppfyller sina mål, som dock är något diffusa.
8. NEW AGE OCH IDEOLOGIERNA BAKOM STUDIEFÖRBUNDEN
Orsaken till att jag tar upp medlemsorganisationernas ideologier är att jag faktiskt tror att de har en väsentlig inverkan på studieförbundens ideologi. De har ju trots allt startat studieförbunden och borde än idag ha stort inflytande på urvalet av verksamheten.
8.1 Frikyrkorörelsen och dess inställning till New Age
Frikyrkorörelsen är egentligen ett sammanfattande begrepp för flera olika rörelser eller frikyrkor. Dessa har naturligtvis både likheter och olikheter i förhållande till varandra. Eftersom det skulle vara omöjligt att ta upp alla frikyrkor och idéströmningarna bakom dem har jag nöjt mig med att ta upp de två som är mest utmärkande, både i förhållande till varandra och till de andra samfunden.
.
8.1.1 Två olika strömningar inom frikyrkorörelsen
Som tidigare nämnts har FS ett nära samarbete med sina medlemsorganisationer, de olika frikyrkorörelserna. En rimlig slutsats är då att studieförbundet påverkas mycket av dem. Den traditionella grupperingen av frikyrkorna är följande: Baptistiska trossamfund som innehåller Svenska baptistförbundet, Fribaptistförbundet, Helgelseförbundet, Örebromissionen och Pingströrelsen. Metodistiska trossamfund innefattar Metodistkyrkan i Sverige, Frälsningsarmén och Svenska Frälsningsarmén (SFA). 1988 anslöt sig SFA till Svenska missionsförbundet (SMF). SMF hör tillsammans med Svenska Alliansmissionen till gruppen Reformert-lutherska samfund.
Eftersom det både skulle ta för mycket tid och utrymme att gå igenom alla frikyrkosamfunden i FS, så har jag nöjt mig med några ord om de båda ytterligheterna pingströrelsen och SMF. Pingströrelsen står enligt min uppfattning för den mest konservativa ideologin inom frikyrkorörelsen, medan SMF helt klart är mest liberal.
Pingströrelsen har sin bakgrund i en extatisk, karismatisk väckelse i USA vid 1900-talets början. Den var eskatologiskt inriktad, vilket innebär att man snarast inväntade tidens slut. I Sverige var Levi Pethrus rörelsens förgrundsgestalt. Pingströrelsen är från början en utbrytarrörelse från baptismen. Den har ärvt en baptistisk grundsyn, betoningen på troendedopet, samt biblicismen som ibland utvecklas till fundamentalism.
Ett annat utmärkande drag är extatismen som innefattar allt från andedop, tungotal, profeterande och helbrägdagörelse. Detta förekommer numera också i andra samfund. Slutligen är pingströrelsen en kongretionalistisk rörelse, dvs den består av fria församlingar som inte hålls ihop av ett centralt organ. Pingströrelsen anser sig inte vara något samfund.
SMF startades genom att en grupp bröt sig ur Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) 1878. Dess ledande gestalt var P.P Waldenström. Man bildade fria församlingar där det rådde stor frihet för den enskilde att utforma sin egen tro, med endast Bibeln som ram. Inte heller idag har SMF några särskilda bekännelseskrifter. Dock har Waldenströms teologi och skrifter stor betydelse.
Inom SMF finns en stor teologisk och fromhetsmässig spännvidd. Församlingarna har ett öppet medlemskap. Det betyder att det är den personliga bekännelsen till Kristus som avgör frågan om medlemskap, inte dopet. Både barndop och troendedop praktiseras. Omdop av redan barndöpta kan också förekomma. SMF har en kongretionalistisk församlingssyn, vilket innebär att varje församling i princip är självstyrande. Pastorerna har också en egen utbildning på det teologiska seminariet på Lidingö. Den anses vara mycket viktig. SMF växte fram ur ett lutherskt sammanhang men kom också genom troendedopet att införliva ett baptistiskt drag. Sedan kom man alltmer att närma sig den reformerta kyrkotraditionen. Idag tillhör SMF dess internationella sammarbetsorgan.
SMF har verkat mycket för ekumenik mellan samfunden. Man har arbetat mycket tillsammans med Svenska baptistförbundet och Svenska alliansmissionen. Församlingsverksamheten är för övrigt känd för att vara mycket öppen och har p g a sitt ungdomsarbete ett stort kontaktnät.
8.1.2 Mötet med New Age – strid och dialog
I Sverige har det alltid varit legitimt att gå på kvällskurs. Medan kyrkan övergått till att erbjuda lekskola, systund, kurser i engelska, vegetarisk matlagning och golfkurs med bara små, små inslag av konfirmation, har i all stillhet växt fram en uppsjö av kurser i andlighet utanför den traditionellt religiösa sfären, statskyrklig eller ej. Föredragskvällarna är välbesökta, tro mig. Kyrkorna står tomma, det andliga sökandet pågår i kursform och föredragsform i källare och på kursgårdar , i lägenheter och allra helst ute i naturen.
Som citatet av Lena Katarina Swanberg visar, har alltså New Age blivit en kraft som både Svenska kyrkan och frikyrkorna måste ta ställning till. Olika riktningar inom kristenheten har svarat New Age på olika sätt. Få har väl missat striden omkring Ma Oftedal, som dock återfick sin prästtitel. Enligt Lena Katarina Swanberg är hon inte alls ensam om att besöka andliga världar inom New Age. Swanberg tror att detta beror på att Sverige under lång tid reducerat Guds kärlek till det gemensamma bästa och avskaffat mysteriet. Detta hanterar också frikyrkorörelsen på olika sätt.
I Perspectives on the New Age diskuterar Irving Hexham den evangelikala rörelsens reaktioner på New Age-rörelsen. Även om boken är amerikansk så tror jag att den stämmer väl överens med de svenska förhållandena. Den svenska frikyrkorörelsens diskussion torde inte skilja sig nämnvärt från den evangelikala i USA. Evangelikal (eng evangelical) är en benämning på protestantiska riktningar som förenar bibeltrohet med väckelsefromhet. Många av de svenska väckelserörelserna kan kallas evangelikala. Också rörelser inom etablerade kyrkor kan gå under benämningen evangelikal, i Sverige t ex Evangeliska fosterlandsstiftelsen som tillhör den svenska statskyrkan.
Hexham tar upp olika evangelikala författares böcker och hur de där bemöter New Age. Författaren Francis Schaeffer varnar sina evangelikala medsystrar och bröder för New Age, som hon anser vara ett hot mot deras tro. Hon varnar vidare för en framtida teknologisk elit som skulle manipulera samhället genom att använda religiös mystik grundad på panteism som skulle ge transcendentala erfarenheter. Detta grundkoncept på kritiken av New Age har dock avvisats av senare evangelikala författare. Hexham menar dock att deras kritik ändå ofta har samma utgångspunkt, och gör den ibland ännu mer oseriös.
Under 1970-80-talen dök sedan flera böcker med evangelikal kritik av New Age upp. En av dessa var Peace, Procperity and the coming Holocaust: The New Age Movement in Prophecy. Liksom titeln utvisar framhålls det i boken att New Age är detsamma som de onda krafter som härjar i Bibelns beskrivning av tidens slut. Boken varnar sålunda de kristna för den farliga New Age-rörelsen.
Den första verkligt seriösa evangelikala kritiken av New Age-rörelsen kom med Douglas Groothius’ halvakademiska bestseller Unmasking the New Age: Is There a New Religious Movement Trying to Transform Society? Boken är i huvudsak beskrivande till sin karaktär. Groothius försöker ge en överblick av New Age-rörelsen och sedan kritik ur en evangelikal synvinkel.
Efter Unmasking the New Age dök en mängd liknande titlar upp. Många av författarna hävdade att de hade varit djupt involverade i New Age-rörelsen innan de omvände sig till den evangelikala kristendomen. Böckerna ska alltså fungera som vittnesmål. De följer alla ett liknande mönster. Först blir författaren förledd av New Age, därefter faller illusionen gradvis samman. Därpå följer omvändelsen, följd av en önskan att avslöja rörelsens ondska. Få av dessa böcker är vetenskapliga, trots att de försöker verka akademiska. Enligt Hexham är dessa böcker sensationella religiösa skrifter med ringa betydelse.
Det förekommer också romaner om New Age med evangelikal utgångspunkt. Dessa är äventyrsskildringar där New Age står för mörkrets krafter. Den mest populära författaren är Frank E. Peretti. (Hans bok This Present Darkness är för övrigt översatt till svenska under namnet Ondskans närvaro.) Enligt Hexham har skräcken för New Age och allt som kan associeras med rörelsen, till och med ekologi och meditation, ersatt tidigare sociala tabun i evangelikala kretsar som bio, smink och rökning.
I den svenska frikyrkliga traditionen kan man möta olika åsikter om New Age. Pingströrelsens förlag Interskrift har givit ut boken Lucifer-länken: New Age-rörelsen i Bibelns ljus. Boken är från början amerikansk och går ut på att New Age-rörelsen i själva verket är en konspiration skapad av Satan och mörkrets makter. Dessa försöker infiltrera både samhälle och kristenhet för att i tidens slutskede ta över världen. New Age kommer alltså att frambringa Antikrist, djävulens hantlangare, en kommande hänsynslös diktator som bl.a uppenbarelseboken anses profitera om. Ett svenskt exempel på samma tema är boken New Age – De nygamla lögnerna från Eden, skriven av Torbjörn Freij, en känd profil inom pingströrelsen. Romanen Det sjätte sigillet, utgiven på Normans Förlag som ägs av pingströrelsen, handlar också om den yttersta tiden. Antikrist är där en aktiv New Age-anhängare.
Det finns dock också inom frikyrkorörelserna mer positiva och diplomatiska uppfattningar om New Age. Ett exempel är baptistpastorn Harry Månsus bok Den kosmiska katedralen. Om öppna andliga landskap och ett folk på väg hem. Bokens syfte är att föra en dialog med New Age-anhängare och inte predika den rätta läran. Harry Månsus är också ledare för den sk Bromma-Dialogen som vill verka för en dialog mellan New Age och kristendom. Som tidigare nämnts har en verksamhet med liknande inriktning ägt rum här i Linköping, den sk Lambohovsdialogen.
Jag tycker mig märka en linje i frikyrklighetens relation till New Age, där två ytterligheter infaller. Pingströrelsen har visat sig vara mest negativ, medan Missionsförbundet och Baptistförbundet verkat mer intresserade av att föra en dialog med New Age-rörelsen. Därför torde dessa båda inriktningar rymmas inom FS. Men eftersom det åtminstone i Linköping främst är SMF som samarbetar med FS så tror jag också att det påverkar FS i riktning mot den liberala och öppna linjen i förhållande till New Age. Också FS i Falun markerar som jag tidigare nämnt i kursannonsen att man vill föra dialoger. Också Lena Lindgren påpekade att SMF har störst anknytning till FS av alla frikyrkor.
Påpekas bör dock att de mest extrema fördomarna om New Age tycks finnas inom Trosrörelsen med Ulf Ekman och Livets Ord i centrum. Dem diskuterar jag dock inte här, eftersom jag själv ser trosrörelsen som en nyandlig företeelse och utesluter den ur den traditionella frikyrkliga gemenskapen. Trosrörelsen hör heller inte till FS.
8.2 Folkuniversitetets ideologiska bakgrund
Eftersom Folkuniversitetet inte har någon renodlad ideologi bakom sig har jag försökt fånga upp några ideologiliknande drag med utgångspunkt från Folkuniversitetets verksamhetsidé, som antogs av Folkuniversitetets förbundsstyrelse i maj 1997. Folkuniversitetet är som tidigare nämnts knutet till universiteten och högskolorna. Det är också fristående från politiska, fackliga och religiösa rörelser. Folkuniversitetet definierar sig vidare som en kunskaps- bildnings- och kulturorganisation.
En av Folkuniversitetets huvuduppgifter är att stödja forskare samt sprida forskning och forskningsresultat. Man vill också samarbeta med lärare, forskare och studenter vid universitet och högskolor. Eftersom FU är ett universitetsanknutet studieförbund har en självklar del av dess uppgift varit att sprida information om forskningens resultat och arbetsvillkor. Man anser sig ha medverkat till att nya forskningsområden uppmärksammats, t ex freds- och konfliktforskningsinstitutionerna.
FU betonar vidare att deras utbildningar ska ha hög kvalité och man lägger stor vikt vid ämnesmässig kompetens hos lärarna och ledarna. Tillämpning av modern teknik och tillvaratagande av informationsteknikens möjligheter betonas. Man vill även stödja och uppmuntra studier som är inriktade mot internationella och mångkulturella områden. FU vill generellt eftersträva att den kunskap och de synsätt som folkbildningen ska förmedla är vetenskapligt förankrade.
FU vill dock samtidigt verka för en öppenhet för försök och experiment och för en pedagogisk förnyelse. FU bejakar utveckling, allt från förändringar i samhället, på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn, vilket omvärldens ökande krav kräver. Det ska inom FU också finnas utrymme för grupper och individer att förverkliga studieintresse som ligger utanför kursprogramsverksamheten. Fria föreningar och grupper ska ges utrymmer att driva studier eller kulturengagemang på eget initiativ så långt det är möjligt.
Enligt min uppfattning är folkuniversitetets profil utformad på ett sådant sätt som gör det ganska svårt för New Age-inslag att få verkligt fäste i verksamheten. FU:s verksamhet är som sagt främst inriktade på forskning, kunskap och kompetens. Framför allt betoningen på att all verksamhet inom FU måste ha en vetenskaplig grund ser jag som en klar gränsdragning mot t ex New Age-inslag.
Samtidigt öppnar dock betoningen på experimentell verksamhet och förnyad pedagogik upp för att föra in nya ideér, t ex New Age. Likaså skulle öppenheten för fria grupper och föreningar att driva sin verksamhet i FU:s regi kunna innebära att också grupper av New Age-anhängare accepterades. Trots betoningen på vetenskaplighet finns, som jag ser det, ändå öppningar för New Age-inslag i Folkuniversitetets verksamhetsidé, även om de är ganska trånga.
Humanismen är en ideologi som betonas både hos Medborgarskolan och Centerpartiet. Dessutom finns enligt min uppfattning också någon form av humanism hos alla de berörda politiska partier och ideologier som jag tagit upp. Därför har jag valt att ge humanismen ett eget avsnitt.
Humanismen står som beteckning för tre skilda företeelser. Den kan för det första beteckna de filosofiska, historiska och språkliga vetenskaperna, vilka studerar människan som kulturvarelse. För det andra kan humanismen beteckna den filosofiska och litterära rörelse som uppstod i Italien under slutet av 1300-talet. Den återupptog den klassiska grekiska filosofin och antikens bildningsideal. Den kan därför betecknas som renässanshumanism.
En tredje variant av begreppet humanism betecknar varje livsåskådning som betonar alla människors lika värde. Det är alltså främst en viss människosyn det handlar om. Den kan dock förenas med olika uppfattningar om hur verkligheten är beskaffad. Här kan man också skilja mellan en religiös och en profan humanism. Den religiösa humanismen ger människovärdet en religiös motivering, medan den profana humanismen motiverar det på annat sätt. Inom den kan man vidare skilja mellan en liberal, marxistisk och ekosofisk humanism.
Exempel på några gemensamma grundtankar för moderna humanister är bl.a utgångspunkten i Kants humanistiska etik att man ska behandla varje individ som ett mål i sig och inte bara som ett medel. Erich Fromm, en av de främsta företrädarna för modern humanistisk etik hävdar vikten av människans självförverkligande. Hon bör fullt ut få förverkliga sina individuella möjligheter. Vidare eftersträvar humanismens människosyn biologiskt fullkomliga och utvecklade människor.
Många humanister, bl.a Georg Henrik von Wright hävdar också att bildning och kunskap har ett egenvärde, samt att förnuftet är den egenskap som gör människan till en speciell varelse. Humanismen menar också att det är den enskilda människan själv som bestämmer vad som är gott och rätt, inte någon auktoritet. Människan anses vidare vara ’alltings mått’, och alla människor är lika mycket värda. Denna uppfattning går under namnet människovärdesprincipen.
8.3.1 Liberal- ekosofisk- och ekohumanism
Jag kommer nu bara att ta upp den liberala humanismen vars tankar jag finner hos Medborgarskolan, samt den ekosofiska humanismen i vilken jag uppfattar likheter med Centerns ekohumanism.
Den liberala humanismen anknyter till renässanshumanismens och upplysningsfilosofins bildningsideal. Individens karaktärsdaning betonas under förutsättning att bildningen sker med frihet från yttre tvång, särskilt yttrande- och tankefrihet. Man anknyter här till John Stuart Mills klassiska frihetsideal. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kan sägas uttrycka en liberal humanism.
Den ekosofiska humanismen betonar med Georg Henrik von Wrights formulering att människan är en del av den helhet som naturen utgör. Människans liv är därför beroende av vissa jämviktstillstånd i naturen. Naturen kommer att slå tillbaka om vi människor rubbar dess ordning, dvs jämvikten. Detta visar sig idag i den ekologiska krisen. Den klassiska grekiska humanistiska filosofins uppfattning om att naturen var ett ideal och borde fungera som en norm för både människorna och deras samhällsordningar har idag på nytt betonats inom ekologin.
von Wright kritiserar också den västerländska teknologiska livsstilen. Teknologin förutsätter att naturen inte bör följas och att människan kan härska över naturen eftersom naturens ordning inte är ett ideal. Istället menar von Wright att vi måste ta avstånd från uppfattningen om oss själva som naturens herrar. Tekniken måste styras av förnuftiga målsättningar som följer naturen. Idealet är dock inte att börja leva som djuren, utan helt enkelt att respektera det jämviktstillstånd som bör råda i naturen.
Centerpartiet kallar sin ideologi för ekohumanism. Den innefattar både en humanistisk människosyn och en ekologisk naturssyn. Det viktigaste målet för förändring av samhället är decentralisering. Ekohumanismens utgångspunkter är människans värde och rätt. Alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ras, religionstillhörighet, sexuell läggning o s v. Här ingår naturligtvis också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och synen på demokratin som den självklara styrelseformen.
Människan har förutom de grundläggande materiella behoven också viktiga icke-materiella behov. Detta betyder att alla människor ska ha inflytande och delansvar. Den enskilda människan måste ha möjligheter att påverka sin egen situation. Ramarna för detta ska bestämmas av människorna tillsammans i den politiska demokratin. Det är viktigt för människan att få känna sig delaktig i helheten, förstå sin roll som delaktig i samhället. Detta kräver också korta avstånd mellan beslut och beslutsfattare, alltså decentralisering.
Ekohumanismen menar också att alla resurser, både människans och naturens, är begränsade. Naturresurserna måste utnyttjas på dess egna villkor. Hänsynslöst utnyttjande eller felanvändning av naturresurser skapar en obalans i naturen som kanske inte kan repareras. För att naturen ska fungera krävs ett fungerande kretslopp. Det innebär att de naturresurser människan använder sedan ska återlämnas till naturen.
Människan är kapabel att genom erfarenhet, studier och träning utvidga sin kunskap på alla områden. Varje människas särskilda talang ska tas tillvara och komma till nytta för hennes själv och medmänniskorna. En maximal effekt av detta är ur resurssynpunkt önskvärd. Detta bör stimuleras av den sociala miljön och samhället.
En viktig likhet mellan humanismen och New Age är den starka betoning på personlig utveckling.
Inom humanismen kan denna ske genom bildning, medan New Age tror att vissa terapier och metoder leder till denna personlighetsutveckling. En annan likhet som hör ihop med detta är individualismen som finns både i humanismen och i New Age. Inom humanismen står människan i centrum. Efter vad jag kan se så gör hon det till viss del inom New Age också, eftersom koncentrationen ligger så mycket på det egna jagets utveckling. Hit kan också tanken om människans gudomlighet enligt min mening föras.
Mellan New Age och den ekosofiska humanismen finns en annan viktig likhet. Man anser inom båda filosofierna att människan är den del av den helhet som hela naturen utgör. Människan ska känna sig delaktig i helheten. Enligt den ekosofiska humanismen skapar hänsynslöst utnyttjande av naturen obalans. Denna kan kanske inte repareras. New Age- rörelsen uttrycker det som att moder jord lider. Hon är en lidande organism. New Age har alltså väsentliga likheter med både den ekosofiska humanismen och den form av humanism som verkligen ställer människan i centrum.
En viktig skillnad finns dock mellan den liberala humanismen och New Age. Den liberala humanismens betoning på förnuftet och dess betydelse för människans status som människa samt upplysningens bildningsideal står i motsats till New Age-rörelsens förnuftskritik samt dess upphöjande av känsla, mystik och övernaturliga fenomen. Ekohumanismen, en av ideologierna bakom Vuxenskolan visar alltså förenande drag med New Age, men också skillnader. Detta är enligt min uppfattning en av orsakerna till Vuxenskolans kluvna inställning till New Age.
Likheterna mellan humanismen och New Age tycks dock vara större än skillnaderna. Därför är det enligt min mening ganska naturligt att just Medborgarskolan som anger just humanismen som sin grundideologi gärna har släppt in New Age i sin verksamhet. Individualismen och betoningen på personlighetsutveckling är viktiga likheter. Anser en humanist att terapierna och tankarna inom New Age är personlighetsutvecklande så är det helt naturligt att ta vara på dem och använda dem i sin egen verksamhet.
Moderata samlingspartiet står med ena benet i konservatismen och det andra i nyliberalismen. Därför har jag valt att ta upp båda dessa ideologier.
Konservatismen växte från början fram som en protest mot franska revolutionen. Enligt konservatismens lärofader Edmund Burke var revolutionen inte någon bra metod för att förändra samhället. Istället bör samhället förändras steg för steg, utifrån den nationella politiska traditionen och den historiska erfarenheten. Konservatismen som ideologi utvecklades på olika sätt i England och på den europeiska kontinenten. Under tidigt 1800-tal var den auktoritära konservatismen förhärskande, särskilt i Tyskland, men också i Frankrike. Den sk organismteorin legitimerade monarkin och ståndssamhället. De olika stånden ansågs symbolisera de olika kroppsdelarna i den kropp som utgjordes av staten. Monarkin var naturligtvis huvudet. Alla kroppsdelar hade viktiga funktioner, men också olika rang.
Den sk idealistiska historiefilosofin utgjorde grunden för den auktoritära och idealistiska konservatismen. Enligt denna genomlöper historien olika stadier. Den börjar från botten och går mot fullkomlighet. En högre vilja ansågs ligga bakom historiens förlopp och samhällets utformning. Den främste företrädaren för den idealistiska historiefilosofin var den tyske filosofen Georg Friedrich Wilhelm Hegel.
I dagens konservativa ideologi spelar Hegel dock en mindre roll. Istället bygger den på den brittiska traditionen och dess grundare Edmund Burke. Under tidigt 1800-tal fungerade konservatismen som motideologi både till den politiska och ekonomiska liberalismen. Bl.a kritiserades laissez faire p g a sina sociala konsekvenser. Ett nytt slags socialkonservatism uppstod sedan vid 1800-talets slutskede. Denna accepterade steg för steg den allmänna rösträtten. En annan huvudtanke var en statlig socialpolitik. Dess mål var att ge arbetarklassen bättre villkor för att motverka revolution. Socialkonservatismen genomfördes i praktiken i det tyska kejsarriket.
På 1900-talet blev socialismen och kommunismen konservatismens huvudfiende. Istället tog den intryck av den klassiska ekonomiska liberalismen. När nyliberalismen framträdde på 1970-talet vann den gehör i många konservativa partier, dock inte alla. Under 1900-talet har vidare tre huvudtendenser inom konservatismen utvecklats: den sk ’liberalkonservatismen’, socialkonservatismen samt värdekonservatismen eller kulturkonservatismen. De två sistnämnda formerna är ofta förenade med varandra, vilket är fallet i de europeiska kristligt-demokratiska partierna. Dessa vill bl.a att staten ska upprätthålla den kristna synen på etik och moral.
Den moderna konservatismen vill slå vakt om det bestående i den mening att dess viktigaste normkälla är historien, närmare bestämt den egna nationens politiska och kulturella tradition. En annan viktig normkälla är den religion som är officiell och etablerad i den egna nationen. Andra exempel på konservativa livsvärden är patriotism, kärlek till marken och glädjen att bruka och äga den, egen skapande verksamhet, välgörenhet dock ej i socialistisk mening, tävlingar, samt vördnad för förfäder och insikten om att man själv är länk i en lång kedja.
Konservatismen utgår från människors olikhet. Den har dock accepterat politisk och juridisk jämlikhet. Däremot accepterar den människors ojämlikhet i fråga om t ex omdömesförmåga och intelligens. Därför är inkomst- och förmögenhetsskillnader ett mått på individers olika prestationsförmåga. Detta medför att man är emot en alltför starkt utjämnande skatte- och socialpolitik. Enligt den konservativa ideologin är människan både ond och god. Därför behöver hon vägledas av ’fasta normer’.
Nationen betraktas i konservatismen som den primära sociala enheten, medan familjen, d v s kärnfamiljen är samhällets grundläggande enhet. Till skillnad från både liberalism och reformistisk socialism skulle konservatismen avvisa revolutionen som metod för samhällsförändring, även om det gällde att störta en diktatur. Däremot införlivades den liberala demokratin i konservatismen och blev särskilt genom kampen mot nazism och kommunism betraktad som värdefull. På 1900-talet har man velat bevara värden som kontinuitet, stabilitet, rättsordning, privat egendom, samt autonomi i förhållande till staten för både grupper och enskilda människor.
Konservatismen bekämpar vidare politisk styrning av den ekonomiska marknaden, samt värnar om enskilt ägande av produktionsmedlen. Detta anses vara en förutsättning för en fungerande demokrati och den enskilda människans handlingsfrihet. Likaså uppnås då ekonomisk tillväxt och människors ’naturliga olikhet’ tas tillvara. Istället för förstatligande förespråkar konservatismen sk ägardemokrati. Den går ut på att de anställda får bli delägare i det företag de arbetar i.
En annan mer värdekonservativ tendens är en skarp kritik av storindustrin med dess illavarslande sociala och miljömässiga konsekvenser. Den anses krossa gamla kulturmönster, särskilt på landsbygden. Dock kritiseras inte själva kapitalismen. Konservatismen är i grunden en pessimistisk ideologi. Ett idealsamhälle kan inte uppnås, eftersom människorna är ofullkomliga. Dock kan man skapa ett drägligt samhälle av en slags ’folkhemskapitalism’.
Det finns en del likheter mellan konservatismen och New Age. Både New Age och konservatismen betonar individualismen. I konservatismen är tanken om människors olikhet mycket viktig. New Age har vidare en konservativ sida som kan jämföras med den konservativa uppfattningen av historien som en viktig normkälla. Som tidigare nämnts är en av konservatismens ursprungliga källor den idealistiska historiefilosofin med Hegel som främste förgrundsgestalt.
Mycket inom New Age går tillbaka på den traditionalistiska filosofin. Den motsatte sig modernismens upplysningsideal som betonade tanke och rationalitet. Dagens New Age är på samma sätt en protest mot samhällets ensidiga betoning på förnuftet. Istället vill man ha fram det övernaturliga, upplevelse och känsla. På samma sätt stod traditionalismen för myt, magi och religiositet. Den betonade också det gamla och enkla medan New Age ofta går tillbaka till myter om gamla samhällen fyllda av visdom. Denna visdom vill de sedan återuppliva.
Den konservativa ideologin vill vidare ha landets religion som normkälla. New Age är i sig en protest mot sekularismen. New Age vill också ha ett närmande mellan religion och naturvetenskap. Båda idélärorna vill alltså ha ett utrymme för religionen eller ’det religiösa’ i samhället. Enligt Hammer håller religionen idag på att tränga undan sekularismen på flera håll i världen.
En viktig olikhet mellan konservatismen och New Age är dock synen på människan och den medföljande tanken om möjligheten att upprätta ett idealsamhälle. Enligt den konservativa ideologin är människan ofullkomlig och är därför inte kapabel att skapa det perfekta samhället. Ideologin är alltså till sin grund pessimistisk. Här hamnar New Age i ett motsatsförhållande. New Age är i sin grund optimistisk och har en vision som säger att allt är möjligt. Där är människan i grunden god och gudomlig. Hon kan genom personlig utveckling bli fullkomlig.
Trots den viktiga olikhet som finns anser jag att likheterna ändå är fler. En New Age- anhängare och en ideologiskt konservativ människa kan lätt finna varandra. Medborgarskolans huvudman Moderaterna måste enligt min mening ha ett visst ideologiskt inflytande. Därför tycker jag mig ha funnit ännu en anledning till att just Medborgarskolan öppnat dörren för New Age.
Vid 1970-talets början framträdde en ny form av liberalismen, som vände sig emot sin föregångare socialliberalismen. Den protesterade mot att statsmaktens dominans efter andra världskriget kommit att dominera alltför många områden. Den ekonomiska teori som låg bakom nyliberalismen kallas monetarismen. Dess upphovsman var nobelpristagaren Milton Friedman. Monetaristerna vill starkt begränsa statens ekonomiska roll, och låta marknadskrafterna verka fritt. Statens roll borde inskränkas till att bekämpa inflationen genom reglering av penningmängden.
En annan inspirationskälla för nyliberalismen var den ekonomiska och statsvetenskapliga forskningen inom den amerikanska Public Choiceskolan. Där var uppfattningen att den offentliga sektorns tillväxt mest berodde på byråkratins egenintresse och mindre på medborgarnas önskemål. Den politiska filosofin med Harvardfilosofen Robert Nozick som förgrundsgestalt var den tredje inspirationskällan till den nya formen av liberalism. Där diskuterades åter balansen mellan individernas rättigheter och statens legitima rätt att ingripa.
Nyliberalismens värderingar härstammar från två äldre liberala traditioner. Den ena är föreställningen om mänskliga rättigheter. Nyliberalerna använder samma argument mot den moderna välfärdsstaten som dåtidens liberaler använde mot den enväldiga statsmakten. Nozick går tillbaka till Locke då han hävdar att statsmaktens existens bara kan berättigas för att upprätthålla individernas rättigheter. Också rättigheten till privat egendom är okränkbar. Socialistisk eller socialliberal omfördelningspolitik är därför ett utslag av orättvisa.
Den andra traditionen är den klassiska ekonomiska liberalismen och Adam Smith. Enligt denna bör varje individ ha möjlighet till att få forma sina liv och utan hinder få förverkliga sina önskningar. Marknaden och kapitalismen är en förutsättning för detta, eftersom den tar tillvara varje individs egen förmåga. Nyliberalismen tar också avstånd från utilismen, eftersom den väger individers och gruppers lycka mot varandra. Istället betonar nyliberalismen varje individs möjlighet att förverkliga sina önskningar.
Nyliberalismen har övertagit den äldre liberalismens syn på människan som rationell individ. I detta avseende anses alla människor som jämlikar, med samma goda förmåga att agera på marknaden och ta ansvar för sina egna intressen. Dock är människors faktiska olikhet det grundläggande i nyliberalismens människosyn. Människorna bör också få förbli olika. Detta bevisar kapitalismens överlägsenhet. I den kan människor få förverkliga sin olikhet. Enligt Milton Friedman är det egenintresset i betydelsen av alla för människan viktiga intressen och värderingar som motiverar hennes handlande.
Nyliberalismens huvudfiende är staten som begränsar individernas valfrihet och handlingsfrihet. Den är också fientlig mot intresseorganisationer och andra kollektiv. Staten har dock en legitim funktion vad gäller den personliga säkerheten inom landet, samt försvar mot angrepp från andra länder. Även som skyddsnät för svaga individer och minderåriga har staten en roll att uppfylla. De politiska besluten ska enligt Rose och Milton Friedman avgränsas till statsmakten, rättsväsende, ordningsmakt och försvar. I alla andra fall är det marknadskrafterna som ska råda.
För att förändra samhället vill nyliberalismen främst använda grundlagarna, författningen. Dessa ska förstärka skyddet för individerna gentemot staten. För att så småningom uppnå ett laissez fairesamhälle ska man gå stegvis tillväga genom en systematisk upplysning. Samhället kommer då gradvis att minska sin efterfrågan på statliga åtgärder. Avreglering, privatisering av den offentliga sektorn och inom denna införa marknadsliknande metoder, är nyliberalismens mål. Konkurrensen förväntas ge både ökad valfrihet och ökad kvalité i t ex utbildningen. När marknaden är fri och staten har trätt tillbaka är nyliberalismens idealsamhälle uppnått. Marknaden ska dock bara fungera som en ram. Att fylla den med innehåll är den enskilda människans uppgift.
Den starkt betonade individualismen är en viktig likhet mellan nyliberalismen och New Age. Den nyliberala tanken om att människor är olika och bör förbli det stämmer väl överens med New Age-rörelsens betoning på att varje människa ska söka sin egen väg (metod eller terapi) till personlig utveckling och för att uppfylla sina önskningar. Både New Age-rörelsen och nyliberalismen är vidare öppna för marknadskrafterna. Inom New Age erbjuds ett smörgåsbord av terapier och metoder till relativt högt pris på en öppen, konkurrerande marknad. För nyliberalismen är den fria marknaden och kapitalismen en förutsättning för att varje individ ska ha möjlighet att själva forma sina liv och förverkliga sina önskningar.
En annan slående likhet mellan de båda idéströmningarna är den obegränsade optimismen. De har båda en stark tilltro till människans egen kapacitet. Hon har alltid möjlighet att uppnå det hon vill. Detta medför också en tro på att det perfekta idealsamhället är möjligt att utforma. Enligt den nyliberala ideologin är det uppnått då staten har mist allt inflytande och marknaden är helt fri. För många New Age-anhängare infaller det då människorna har kommit så långt i sin personliga utveckling att de lyckas införa den perfekta världsordningen, Vattumannens tidsålder.
Den enda viktiga skillnad jag kan finna mellan nyliberalismen och New Age är den nyliberala tilltron till människans förnuft. Som tidigare nämnts är New Age starkt kritisk till modernismens ensidiga tilltro till förnuftet. Som jag ser det kan dock en nyliberal och en New Age-anhängare lätt finna gemensamma nämnare. Eftersom Moderaterna är Medborgarskolans huvudman ser jag här ytterligare en orsak till att just Medborgarskolan anordnar överlägset flest New Age-inspirerade cirklar hos de fyra studieförbunden.
Den ideologi som står bakom Folkpartiet är liberalismen eller socialliberalismen. Ideologin har rötter i upplysningens och naturrättens idéer om mänskliga rättigheter. Dessa proklamerade rätten till liv, frihet och egendom, samt rätten till att göra motstånd mot förtryck. Enbart det styrelseskick är legitimt, vars upprättande har skett med folkets samtycke.
Liberalismen utvecklades och förändrades efter hand. Revolutionen som politisk metod övergavs efterhand till förmån för strävan efter ett konstitutionellt styrelseskick. Adam Smiths ekonomiska liberalism lassez faire övergavs också då man insåg vilka katastrofala sociala följder den medförde. Istället kom liberalismen att acceptera flera regleringar i marknaden och inkomstfördelningen, t ex proggressiv beskattning, offentliga socialförsäkringar och fackföreningar. Denna nya liberala inriktning går under namnet socialliberalism. Den förblir den dominerande liberala strömningen fram till 1970-talet då den fick konkurrens av nyliberalismen.
I socialliberalismen kom den utilistiska nyttomoralen att införlivas. Dess budskap löd: största möjliga lycka åt största möjliga antal. Varje enskild människa strävar efter nytta och lycka. Men det finns en gräns där andra individers nytta och lycka tar vid. Den gränsen får inte överskridas. Varje individ har alltså fullständig frihet så länge den inte inskränker någon annan människas frihet. Detta betyder i praktiken att majoriteten avgör vad som är lycka, dock med hänsynstagande till minoriteten.
Lycka och nytta kan syfta på både materiell och andlig utveckling. Tankefrihet, yttrandefrihet motiveras med nyttoargumentet att friheten främjar utvecklingen av människors personlighet. Materiella och kulturella framsteg är alltså en viktig följd av dessa friheter. Utan dem stagnerar både samhället och individerna.
Enligt socialliberalismen har alla människor samma rättighet och kompetens att delta i politiken. Redan från början kom denna jämlikhetstanke även att gälla kvinnorna, t ex i kampen för allmän rösträtt. Inom socialliberalismen finns vidare en stark tilltro till människans förmåga att själv utforma sitt liv och sina intressen. Människan är i grunden en rationell varelse som själv förmår förutse konsekvenserna av sina handlingar. Betoningen på förnuftet är alltså stark inom socialliberalismen.
Den liberala jämlikhetstanken hävdar vidare att alla individer är jämlika. De har alltså rätt att behandlas med samma hänsyn och respekt. Detta betyder dock inte att alla är lika och ska behandlas på precis samma sätt. Tvärtom, varje individ är unik, och följden blir om man inte inser detta ett stelt kontrollsamhälle. Enligt socialliberalismen är individen den primära, sociala enheten, vars fri- och rättigheter måste garanteras. Dessa garantier står inskrivna i författningen. Därför brukar liberaler vara för bruket av författningsdomstolar.
Liksom den reformatoriska socialismen anser liberalismen att samhället bör förändras genom gradvis samhällsbyggande. Däremot kan revolutionära metoder godkännas då det gäller att störta en diktatur eller upprätta en demokrati. Men våld får bara användas i nödfall.
John Stuart Mill, en av socialliberalismens förgrundsgestalter angav fyra skäl till att upprätthålla det liberala demokratiska styrelseskicket:
"1. Individens självförverkligande
2. Ekonomiska och intellektuella framsteg
3. Medborgaranda och gemenskapskänsla
4. Varje människas rättigheter och intressen är säkrade mot intrång endast då personen själv har
förmåga att försvara dem."
Liberalismen ägde från början en näst intill obegränsad framstegstro och utvecklingsoptimism. Den har dock blivit svårare att bevara under 1900-talet. Istället har man övergivit tanken på perfekta samhällsordningar och perfekta lösningar på problem. Det kommer alltid att dyka upp nya problem.
Socialliberalismen skiljer sig från New Age främst genom sin tonvikt på människans förnuft. Den ger heller inte uttryck för samma väldiga optimism som New Age. Tanken på perfekta lösningar på problem och ett perfekt samhälle har övergivits. En viktig likhet är dock betoningen på betydelsen av personlig utveckling som finns i både socialliberalismen och New Age. Här finns en förenande länk, om en socialliberal anser att New Age leder till personlighetsutveckling. Vidare är individualismen en viktig likhet mellan socialliberalismen och New Age. Dock är den i socialliberalismen ganska nertonad och skiljer sig därför från den extrema individualism som New Age ger uttryck för.
Betoningen på friheten är ett annat gemensamt drag hos socialliberalismen och New Age. Dock tolkas friheten på lite olika sätt. I båda fallen står man för religionsfrihet och betonar värdet av religiös mångfald. Människan ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Men New Age-rörelsens ohämmade framfart på marknaden skiljer sig från den socialliberala tanken om en reglerad marknad. Socialiberalism handlar om en frihet där varje enskild individs handlingsfrihet har fritt spelrum så länge hon inte inskränker på andra individers frihet. Därför fyller lagar, regler och förordningar en funktion som vägvisare för vilka handlingar som är hänsynsfulla eller inte.
Utifrån detta kan en socialliberal hävda att New Age–kurserna
visst kan ha sin plats inom studieförbunden, eftersom dessa står
för demokrati och frihet, och därför måste visa en
öppenhet också för det som är annorlunda. Men samtidigt
sätter också friheten en gräns för vad som kan accepteras.
New Age–cirklarna får inte sprida några odemokratiska idéer.
De får alltså inte bidra till förtryck och heller inte
inskränka på någon individs frihet. Människan har
inte valfrihet till vilket pris som helst. Detta visar enligt min mening
på en av anledningarna till Vuxenskolans till synes kluvna inställning
till New Age-inspirerade cirklar. En av dess bakomliggande ideologier,
socialliberalismen, kan både motivera och förkasta New Age.
Det är dock naturligt för en socialliberal att alltid inta en
skeptisk och kritisk hållning.
Jag har nu försökt utreda de frågeställningar jag ställde upp i arbetets början för att försöka uppfylla syftet med mitt arbete, nämligen att undersöka eventuella förekomster av New Age-inslag i Frikyrkliga studieförbundet, Folkuniversitetet, Medborgarskolan och Vuxenskolan. På detta sätt hoppades jag kunna förstå åtminstone till viss del varför somliga är positiva till New Age, medan andra sätter gränser. Jag ska nu försöka att göra en kort sammanfattning av de resultat jag kommit fram till.
I mitt undersökningsmaterial fanns i Frikyrkliga studieförbundets kursutbud bara något enstaka New Age-inspirerat inslag, nämligen akupunktur. Akupunktur är dessutom numera oftast accepterat i vetenskapliga sammanhang. Däremot förekom kontakter med New Age, bl.a föreläsningsserien tillsammans med Ljusgården, den sk Lambohovsdialogen. Detta speglar enligt min mening en vilja till dialog, även om man inte direkt införlivar New Age-tankarna i sin verksamhet.
Om man ser till FS’ målbeskrivning så finns där både tankar som kan förenas med New Age och de som sätter gränser. Betoning på människans ansvar för hela skapelsen och strävan efter helhet skulle enligt min mening kunna vara en öppning för New Age-tankar. Liksom New Age-rörelsen vill FS arbeta med hela människan – kropp, själ och ande – i en tid då materialistiska tankar dominerar. Likaså kan FS’ intresse för religion och livsfrågor leda till New Age. New Age är ju i högsta grad en viktig "livsfråga" i dagens samhälle. Måldokumentets fokusering på de kristna värderingarna som ska genomsyra allt arbete kan dock bidra till att sätta gränser mot New Age, om de tolkas som att det gäller kristendomen som religion och New Age-rörelsen uppfattas som en främmande religion.
Ideologierna bakom FS skulle enligt min mening kunna leda närmare New Age, eftersom det är Svenska Missionsförbundet som är den frikyrka som är mest involverad i FS. SMF är också en av de frikyrkor som har den största toleransen mot New Age och andra trosåskådningar. Men eftersom också pingströrelsen är en del av FS är det troligt att de medverkar till gränser. Det är ju därifrån många av konspirationsteorierna som hävdar att New Age är detsamma som mörkrets makter kommer. Dock tycks FS följa SMF inriktning på dialoger, om än med ett utifrånperspektiv.
Lika naturligt med tanke på historia och ideologi är Folkuniversitetets tveksamma inställning till New Age-inspirerade cirklar. Kompetensinriktningen lämnar inte särskilt stort utrymme för New Age. FU:s krav på vetenskaplig grund är en naturlig följd av dess uppkomst och utveckling nära den akademiska miljön. Så länge New Age–inslagen inte kan bevisa sin vetenskaplighet kommer FU förmodligen inte i nuläget att använda statsbidraget på sådana cirklar. Dock kan säkert inställningen ändras. New Age känns för många människor fortfarande nytt och skrämmande.
Intressant är dock Lena Lindgrens kommentar till mål c i FU:s målbeskrivning: "Pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning". Hon påpekar att den experimentella verksamheten bedrivs vid sidan av ordinarie, statsbidragsfinansierad verksamhet. Därför finns den inte med i FU:s verksamhetsberättelser. Jag kan mycket väl tänka mig att New Age-inslag kan förekomma i denna verksamhet. Den öppnar i alla fall upp för tanken. Vidare bidrar enligt min mening också FU:s öppenhet för fria föreningar och grupper att bedriva studier i FU:s regi till införlivande av eventuella New Age-inslag. FU i Linköping har ju också med Yoga i kursutbudet.
Resultatet av min undersökning har visat att Medborgarskolan är det studieförbund som helt klart har flest New Age-inslag i kursutbudet. Medborgarskolan har som mål att erbjuda ett så mångskiftande kursutbud som möjligt. Man betonar vidare att man som studieförbund måste vara beredd att anpassa sig efter samhällsförändringarna och dess nya förutsättningar. Detta är viktigt eftersom förväntningarna från både staten och allmänheten förändras snabbt.
Det är enligt min mening ganska uppenbart att New Age-inspirerade cirklar anordnas just för att de efterfrågas ’av marknaden’. Om man studerar Mbsk:s historia tycker jag heller inte att det är särskilt konstigt att just Mbsk är mest positiv till att anordna New Age-inspirerade cirklar. Eftersom Mbsk inte anser sig vara särskilt bunden till sin huvudman är det naturligt att man gör sina egna val. Men enligt min uppfattning är det just huvudmannens nyliberalism man följer då man är mån om att följa marknaden och ge folk det de vill ha. Vidare kan Mbsk:s intresse för kulturarv och kulturtraditioner bidra till intresset för New Age. Stora dela av New Age handlar ju om återupplivandet av gamla kulturer. Här spelar enligt min uppfattning också den ideologiska konservatismen hos huvudmannen stor roll.
Mbsk uppger humanismen som sin huvudideologi. Jag ser heller inga problem för en humanistisk livsåskådning att släppa in New Age-tankar. Tvärtom. Humanismen (i Mbsk:s tappning) är individualistisk och vill värna om den enskilda människans självförverkligande. Livsåskådningen New Age är också extremt individualistisk till sin natur. Ett av dess främsta syften är den enskilda människans personlighetsutveckling. Därför passar dessa båda livsåskådningar ganska bra in på varandra. Mbsk:s värnande om ’de gamla sanningarna’ leder slutligen tankarna direkt till New Age. Dessa ’gamla sanningar’ ska främja personlighetsutveckling. Det är precis vad ’de gamla sanningarna’ inom New Age också avser.
Vuxenskolan i Linköping och Falun har inga New Age-inslag i studieverksamheten, medan man är positiv till New Age i andra delar av landet. Utifrån Vuxenskolans mål kan man om man jämför med Medborgarskolan se att New Age-tankarna inte alls passar in lika bra. Vuxenskolans tydliga samhällsengagemang och engagemang för svaga grupper i samhället skiljer sig från New Age, som inte ger uttryck för något nämnvärt samhällsengagemang utan mest koncentrerar sig på individens personliga utveckling. Hos Vuxenskolan är den personliga utvecklingen också viktig men demokrati och samhällsfrågor anses vara viktigare.
Det finns dock intressen som kan förenas med New Age. Vuxenskolans betoning på alla människors förmåga att själva kunna ta ansvar för sina liv och utforma dem efter den egna situationen uttrycker en individualism som skulle kunna hänföras till New Age. Vidare innebär Vuxenskolans miljöengagemang och intresse för ekologi en gemensam koppling med New Age-rörelsen. Också inom New Age är miljö och ekologi frågor som värderas högt av ideologiska skäl. En av ideologierna bakom Vuxenskolan, den ekosofiska humanismen eller ekohumanismen, uppvisar också påtagliga likheter med New Age. Viktiga olikheter finns dock, t ex ekohumanismens betoning på socialt engagemang.
Jag tror att socialliberalismen och det samhällsengagemang den naturligt leder till, till stor del medverkar till en viss skepsis mot New Age. Man utgår från människans förnuft och avvisar New Age-inslag som flum och kvacksalveri. Människor ska inte behöva bli lurade och utnyttjade av sådant. Enligt socialliberalismen har varje enskild individ handlingsfrihet så länge hon inte inskränker på andra individers frihet. Utifrån detta kan man hävda att New Age –kurserna visst kan ha sin plats inom studieförbunden, eftersom dessa står för demokrati och frihet, och därför måste visa en öppenhet också för det som är annorlunda. Men samtidigt sätter också friheten en gräns för vad som kan accepteras. New Age –cirklarna får inte sprida några odemokratiska idéer. De får alltså inte bidra till förtryck och heller inte inskränka på någon individs frihet.
Nu tror jag också att studieförbundens inställning varierar från plats till plats, beroende på de människor som bestämmer i varje enskilt studieförbund. Ibland är de positiva, ibland negativa till New Age-inspirerade cirklar och betraktar dem som flum och ovetenskap. Därför hör de inte hemma inom studieförbunden. En uppfattning är att olika varianter av New Age visst kan tas upp inom studieförbunden om man t ex undervisar om astrologi och inte i det. Alltså om man anlägger ett utifrånperspektiv. Här ser jag dock en svårighet i att dra en tydlig gräns mellan om och i.
I det stora hela tror jag ändå aldrig att man kan bortförklara betydelsen av studieförbundens målsättningar, ideologier eller ideologier i bakgrunden, t ex huvudmännens ideologier för deras inställning till New Age. Ofta tror jag att människor som arbetar inom ett studieförbund är åtminstone delvis påverkade av dess ideologi och värderingar.
Profileringsfrågan tycks enligt min uppfattning också betyda mycket för att vissa studieförbund tar avstånd från New Age, medan vissa anammar det, t ex Folkuniversitetets inriktning på kompetens medan Medborgarskolan tycks gjort New Age-inspirerade inslag till just sin profil. FS har ju redan sin kristna profil, medan Vuxenskolans profil mer är inriktad på sociala frågor och samhällsengagemang.
Att de New Age-inspirerade cirklarna är ett "tidens tecken" är
uppenbart. Det är först på 1990-talet som New Age-inspirerade
cirklar blivit populära, efter vad jag har förstått. Det
är ju också först nu som New Age börjar förvandlas
från subkultur till en folkrörelse. Troligtvis är det detta
i kombination med det nya och friare målsystemet som skapat ett utrymme
också för New Age inom studieförbunden. Det nya målsystemet
som ger utrymmer för cirkeln att sätta sina egna mål kan
komma att betyda ett accepterande av inriktningar som tidigare inte varit
accepterade.
New Age har under 1990-talet fått en klar och tydlig plats i vårt samhälle. Det har blivit en kraft att räkna med, vare sig man är positiv eller negativ. På samma sätt måste studieförbunden på ett eller annat sätt förhålla sig till fenomenet, vare sig man som Mbsk släpper in det eller som FU mer intar en avvisande hållning. Som de olika samhällsskildringarna har visat går vi mot ett nytt ’postmodernt samhälle’. Hur det kommer att bli vet vi inte, men klart är att det kommer att innehålla nya livsvärden och nya livsåskådningar. Att New Age kommer att ingå där tror jag är självklart. Detta på gott och ont, beroende på i vilka händer det hamnar.
Under resans gång har jag funderat på vad jag själv tycker om New Age-inslagen i studieförbunden. Jag tycker att det beror lite på studieförbundets egna ideologi. FS tycks vara mer välvilligt inställt till New Age än vad jag trodde, eftersom jag väl känner till konspirationsteorierna inom bl a pingströrelsen. Men då jag förstod att SMF är den frikyrka som har mest samröre med FS så blev slutsatsen mer logisk. SMF tycks ha intresse för dialog och inte för konspirationsteorier, vilket tycks ha stort inflytande på FS.
Betoningen på dialogen inom FS tyder enligt min mening på en ganska stor öppenhet, också för tankar som hör hemma inom New Age. Dock vill det nog mycket till innan man verkligen införlivar New Age-inslag i verksamheten. Hittills tycks man vilja hålla sig till ett utifrånperspektiv, om än i dialogform. New Age ingår ju också i ämnet religion/livsåskådning som är ett högt prioriterat ämne i FS. Jag hoppas att det finns förutsättningar för att FS ska kunna påverka sina medlemsorganisationer i positiv riktning genom att introducera nya och främmande livsåskådningar för dem. Om FS vågar fortsätta en dialog med New Age och om möjligt utvidga den, kanske man kan bidra till en dialog också mellan pingströrelsen och New Age.
Jag tycker dock att det är helt rätt av FU att ställa sig tveksamt, eftersom man har som policy att bara ha kurser som står på vetenskaplig grund. Metoderna inom New Age saknar oftast vetenskaplig grund. Men trots sin betoning på vetenskaplighet så tror jag inte att FU kommer att kunna värja sig för New Age. Om man skulle studera all verksamhet inom FU, alltså även sådan som inte finansieras med statsbidraget, skulle man säkert hitta en del New Age-inslag också inom FU. Men det får andra och större undersökningar utforska.
Jag ifrågasätter inte Mbsk:s New Age-inspirerade cirklar. Ideologierna bakom Mbsk står inte i motsättning till New Age. Tvärtom finns ju många förenande drag mellan humanismen, konservatismen, nyliberalismen och New Age. Att marknadsanpassa sig är heller inget ideologiskt hinder för Mbsk. Mbsk är i sin målsättning inställt på att följa med tidens vindar och samhällets förändringar. Jag hoppas dock inte att det leder till utnyttjande av människors psykiska ohälsa.
Angående Vuxenskolan tycker jag att de visst kan ha New Age-inspirerade cirklar så länge de har kontroll över att inga odemokratiska eller förtryckande idéer sprids och att det inte förekommer kvacksalveri. Det får heller inte leda till kommersialism. Vuxenskolans profilering mot samhällsengagemang och svaga grupper i samhället utgör förmodligen en gräns mot alltför många New Age-inslag, i alla fall i nuläget.
Jag tycker också att det är positivt att studieförbunden profilerar sig gentemot varandra. Jag ser det också som en positiv utveckling om New Age också skulle bli en profileringsfråga för studieförbunden. Då får människor mer valmöjligheter, både att söka sig till New Age-inspirerade cirklar, men också att välja bort dem. Jag tycker inte det skulle vara speciellt lyckat om alla studieförbund inriktade sig på New Age på bekostnad av andra cirklar, t ex kunskapsinrikade eller socialt inriktade. Jag tycker också att det är bra att studieförbunden följer med i samhällsutvecklingen, men jag tycker inte att det får ske till vilket pris som helst. Extrema trender, vad det än gäller, måste man alltid förhålla sig kritisk till.
Ur demokratisk synvinkel ser jag heller inget hinder till att de New Age-inspirerade cirklarna förekommer. Demokratin förutsätter en dialog. Dialogen är en förutsättning för demokratins fortlevnad. Jag följer dock den socialliberala tolkning av friheten. Det måste finnas en gräns för friheten någonstans. Det bör inte finnas frihet till förtryck och kvacksalveri. Kort sagt: de något ovanliga terapierna får inte bli ett medel för att tjäna pengar på människors lidande.
New Age omfattar ju en otrolig mängd skilda idéer och åskådningar,
vilket självfallet leder till att de internt kan se mycket olika ut.
Därför finns det säkert inom New Age, som inom många
andra livsåskådningar, också odemokratiska, auktoritära
och kanske rentav förtryckande inslag. Självfallet hör sådana
inslag inte hemma inom studieförbunden, som ju ska verka för
demokrati. Men så länge New Age brukas inom demokratiska ramar
och inte i kommersialism så har jag inga invändningar mot dess
inträde i folkbildningen. New Age är ju en del av vår tid.
I takt med att New Age-fenomenet blir mer känt och accepterat i samhället,
så kommer säkert New Age-inslagen att öka i alla
studieförbund i framtiden, även i dem som idag förhåller
sig skeptiska.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Andersson, Yvonne, Waldén, Louise, "Kunskapsnytta och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande" i Folkbildningen – en utvärdering SOU 1996:159, Utbildningsdepartementet, Stockholm 1996
Andersson Åke E, Fürth, Thomas, Holmberg, Ingvar, 70-talister: Om värderingar Förr, Nu och i Framtiden, Natur och kultur, Stockholm 1997
Arvidsson Lars Cirklar i rörelse, Mimer, Linköping 1996
Bexell, Oloph, "Kyrkor och samfund i dagens Sverige" i Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen, red. Borgehammar, Stephan, Verbum, Stockholm 1988
Bråkenhielm, Carl Reinhold, Grenholm, Carl-Henric, Koskinen, Lennart, Thorsén, Håkan, red. Aktuella livsåskådningar. Del 2, feminism, ekosofi, humanism, livsåskådningsperspektiv i psykologin och naturvetenskapen, Nya Doxa, Falun 1993
Carr, Joseph, Lucifer-länken. New Age-rörelsen i Bibelns ljus, Interskrift, Stockholm 1989
Ewald, Stefan, red. Religionslexikonet, Forum, Stockholm 1996
Falukuriren (FK) 980131 politisk ledare, ledarskribent Hans Lindquist
Fersling, Poul, Naturligt övernaturligt. En uppslagsbok om parapsykologi, hypnos, akupunktur, zonterapi, spiritism, exorcism, ockultism, magi, grafologi, UFO-fenomen, meditation, yoga, astrologi, Forum, Borås 1997
Folkuniversitetets verksamhetsidé, 1997
Freij, Torbjörn, New Age – De nygamla lögnerna från Eden, Salt och Ljus, Malmö 1984
Groothius Douglas Unmasking the New Age: Is There a New Religious Movement Trying to Transform Society? InterVarsity Press, Downers Grove, Illinois 1986
Hammer Olav På spaning efter helheten. New Age, en ny folktro? Wahlström&Widstrand, Finland 1997
Hexham, Irving, "The Evangelical Response to the New Age" i Perspectives on the New Age, red. Lewis, James R. och Melton, J. Gordon, State University of New York Press 1992
Hofgren, Allan, red. Svenska trossamfund. Historia, Tro och bekännelse, Organisation, Gudstjänst- och fromhetsliv, EFS förlaget, Stockholm 1985
Hunt, Dave, Peace, Procperity and the coming Holocaust: The New Age Movement in Prophecy Eugene: Haevest House 1983
Impuls Nr 2, 1998, red. Per Gustafsson
Ingelstam Lars "Framtiden – är den i våra händer?" i Texter kring Folkhögskolans vägval Vuxenutbildarcentrum skriftserie 9, red. Carlsson, Irma, Vuxenutbildarcentrum, Linköping 1996
Johansson, Urban, Det sjätte sigillet, Normans förlag, Malmö 1997
Larsson, Reidar, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, Lund 1997
Lewis, James R, Melton, J Gordon, red. Perspectives on the New Age, State University of New York Press 1992
Lindgren Lena Kan en filthatt stärka demokratin? Om mål och ideal i folkbildning Carlssons Bokförlag, Helsingborg 1996
Martling, Carl Henrik, "Kyrkoträdet. De kristna samfunden i historia och nutid", i Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen. red. Borgehammar, Stephan, Verbum, Stockholm 1988
Månsus, Harry, Den kosmiska katedralen. Om öppna andliga landskap och ett folk på väg hem, Bokförlaget Libris, Örebro 1996
Peretti, Frank E. This Present Darkness, Westchester: Crossway Books 1986, sv. Ondskans närvaro, Mediagruppen AB, Berkshire England 1991
Regeringens proposition 1990/91:82 Folkbildning
Regeringens proposition 1997/98:115 Folkbildning
Swanberg Lena Katarina Förunderligt och märkligt. En resa genom New Age i Sverige, Bonnier Alba, Falun 1997
Vestlund Gösta Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning,
Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm 1996
Kursprogram
Kursprogram för Folkuniversitetet i Linköping hösten 1998
Kursprogram för Folkuniversitetet i Linköping våren 1998
Kursprogram för Medborgarskolan i Linköping, våren 1998
Kursprogram för Medborgarskolan i Linköping, hösten 1998
Kursprogram för Medborgarskolan i Falun, hösten 1998
Programblad för studiegrupper hösten 1998 i Missionskyrkan
Program för RPG i Missionskyrkan, höstterminen 1998
Reklamblad för Folkuniversitetet våren 1998: Gå en kurs!
Studieprogram Falun – Borlänge, Avdelning Falu Kommun, Studieförbundet Vuxenskolan, 1998-1999
Studieprogram 1998-1999. Studieförbunden i Falu kommun
Studieprogram 1997/1998 för Studieförbundet Vuxenskolan i Linköping
Studieprogram 1998/1999 för Studieförbundet Vuxenskolan
i Linköping
Otryckta källor
Information från Hans Lindquist, politisk redaktör för Falukuriren
Internet