Roots an' Culture



roots an' culture




Inledning Upp

Anledningen till att jag skriver om rastafarianism är att jag redan som 10-11 åring blev introducerad till något som är starkt förknippat med rasta, reggaemusik. Det var min äldre syster och hennes vänner som lyssnade på Bob Marley.

När jag var 15-16 år blev jag intresserad av de religiösa budskap som många reggaeartister för fram i sina texter. Jag är fortfarande intresserad av rastafarirörelsen och lyssnar ännu på reggae.

När jag skulle göra en seminarieuppgift såg jag det som en chans att fördjupa mig i ämnet.

Det jag har försökt att få svar på är:
Vad religionen har för historia, varför rastafarianer ser ut som de gör och varför de är vegetarianer. Varför de röker marijuana (ganja). Varför de tror att Haile Selassie I, Etiopiens avlidne (?) kejsare, är Gud (Jah), om de har religiösa riter och hur dessa såg ut. Vilken ställning kvinnan har. I vilken utsträckning de finns och om de är accepterade på Jamaica och i andra länder.

Historia Upp

Rastafari-rörelsen börjar sin historia på Jamaica i början på 1920-talet med att många plantagearbetare (före detta slavar) blev arbetslösa på grund av mekaniseringen. Samtidigt kom ca 20 000 kontraktsarbetare som jobbat utomlands tillbaka till Jamaica utan att kunna få några nya jobb. De flesta arbetslösa hamnade i huvudstaden Kingstons slum. Många började söka sina rötter och tanken på att återvända till Afrika växte sig stark.

Haile Selassie I och Marcus Garvey Upp

En predikant som hette Marcus Garvey, som senare blev filosof och teolog, predikade om en afrikansk fristat som utan påverkan från vita kunde utvecklas till en traditionell afrikansk civilisation, för de återvändande "slavarna".

Garvey ses av rastafarianer som en stor profet pga en profetia som han fällde i en predikan. Profetian löd: "Se mot Afrika, när en Svart konung ska krönas, ty befrielsedagen är nära".
Profetian uppfylldes 1930 när Haile Selassie I kröntes till Etiopiens kejsare. Innan Haile Selassie I blev krönt till kejsare var hans namn Ras Tafari Makkonen, Ras betyder kronprins el. tronföljare, han antog också flera tilläggsnamn tagna ur bibeln: King of Kings, Lord of Lords, the Conquering Lion of the Tribe of Judah. (Konungarnas Konung, Herrarnas Herre, det Segrande Lejonet av Juda Stam.)
Läser man Uppenbarelseboken i Bibeln så ser man dessa namn.

Det hände flera saker som bekräftade rastafarianernas växande världsbild. Bibelns ord besannades efter att Haile Selassie, som hade flytt till London 1936 efter Italiens attacker mot Etiopien, kunde återvända till tronen 1941 med brittisk hjälp. "De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna, som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung" (Uppenbarelseboken 17:14)

Haile Selassie I upphöjdes till Gud (Jah) och Marcus Garvey blev hans profet.

Rastafari-rörelsen anses av många vara en millenistisk rörelse, en rörelse som tror på tusenårsriket som Jesus, enligt Uppenbarelseboken, kommer att upprätta på jorden efter världens undergång.

Det finns många förgreningar inom rörelsen och efter Haile Selassie's död (?) 1975 så finns det olika uppfattningar om hans gudomlighet, en del rastafarianer tror att han var en stor profet, andra att han var Messias och sedan finns det de rastafarianer som tror att han inte var något annat än en kung bland kungar.

Trossystem, symbolik och riter Upp

Något som utmärker sig i rastafari-rörelsen är deras sätt att prata, deras utseende och att de är vegetarianer.

Språket de använder kallas I-man Talk eller bara I-Talk (Jag-språket). Detta språk grundar sig på det engelska ordet I (Jag) som har en djup symbolisk innebörd för rastafarianerna. De förändrar t ex ord som Rastafari till RastafarI, creation blir I-ration, eternal life blir I-ternal life och Haile Selassie I (den förste) blir Haile Selassie I.

Användningen av I-orden har en speciell innebörd för Rastfarianerna. De förnekar slavtidens förtinglingande, att se slavarna som objekt isället för människor, och framhäver stoltheten i att vara människa. De används också för att symboliskt överbrygga motsättningen mellan en människa och en grupp människor eller mellan människan och Gud. Därför säger de I and I istället för us eller we. I blir då inte bara "jag" utan också "du". I-Jah-Man (Jag-Gud-Människan) är ett symboliskt uttryck för människans gudomlighet och ett förnekande av att det finns någon motsättning mellan skaparen och det han skapat. Det är Jaget (I) som utgör den symboliska utgångspunkten för rastfarianismen, allt börjar och slutar med Jaget. "I begynnelsen fanns det bara en föreställning och det var föreställningen om Jaget, men sedan kom Djävulen och sa att det är du och jag och sedan den dagen är världen fylld av problem" ur "Amagideon"(Bunny Wailer, 1976).

Babylon och Zion Upp

Babylon är rastfari-rörelsens mest kända symbol. Ordet Babylon syftar både på den västerländska civilisationens utveckling -alltifrån romarrikets uppgång och fall till den moderna, superteknologiska västvärlden- och de livsvillkor som finns på Jamaica. Babylon är en symbol för den värld som rastfarianerna, de utvalda, tvingas leva i mot sin vilja.

Motsatsen till Babylon är Zion, tusenårsriket som ska uppstå när Babylon enligt Bibelns profetior faller
(" För er skull sänder jag mitt bud mot babel, och jag skall driva dem allesammans på flykten", Jesaja 43:14). Ett fall som för rastfarianerna förebådats av Etiopiens seger i kriget mot Italien 1935-41. Babylon representerar också döden. Zion står för livet som ska segra i framtiden. Rom och den katolska kyrkan är de främsta symbolerna för döden och undergången (Babylon). Selassie uppfattas som Gud, livet, och Påven som Djävulen, den högste representanten för den döende västerländska kyrkan och civilisationen. Babylon används också som synonym till polisen som alltid trakasserar rastfarianer för deras ganjarökning.

Dreadlocks, I-tal food och Ganja Upp

Rastafarianerna tycker att Zion står för allt naturligt. Det som är skapat av Jah (Gud) och att Babylon står för allt artificiellt och skapat av människan.

Det "naturliga" återspeglar sig enligt rastafarianerna själva i deras livsstil på tre olika sätt: odlandet av dreadlocks, intagande av en speciell vegetarisk diet som kallas I-tal food och bruket av ganja (jamaicansk marijuana, ofta uttalat ganjah som en hyllning till Jah Ras Tafari).

Dreadlocks är enligt rastafarianerna afrikanernas naturliga sätt att ha håret, som Jah har föreskrivit för dem i de gammaltestamentliga texterna ("Ni skall inte rundklippa kanten av ert huvudhår, inte heller skall du stympa kanten av ditt skägg", Tredje Mosebok 19:27).
Dreadlocks är resultatet av att inte klippa eller använda kam, tovor helt enkelt. Dreadlocks utgör motsatsen till baldheads (alla som inte har dreadlocks, dom som accepterar Babylon). Baldheads representerar stagnation och död, medan dreadlocks står för motsatsen: utveckling och liv.

I-tal food är en omskrivning av vital food, "livsbejakande" eller "nyttig mat", en helvegetarisk diet med undantag för vissa fiskar.Användandet av I-tal food är också motiverat av de gammaltestamentliga texterna ("Av dessa dessa djurs kött skall ni inte äta, inte heller skall ni röra vid deras döda kroppar...", Tredje Mosebok 11:8).

Ganjabruket motiveras på motsvarande sätt av en tolkning av olika bibelavsnitt där det engelska ordet herb (ört) förekommer. Herb är ett annat ord som rastafarianerna använder för att beskriva ganja. Ganjan betraktas som en naturlig och livsbejakande ört i motsats till Babylons "kemiska" droger. Ganjabruket är starkt ritualiserat bland de flesta rastagrupper. Ganjan används vid meditation och vid religiösa möten för att höja medvetandet, då röks den oftast i pipa. Men ganjan används också till vardags, då rullas ganjan in i tobaksblad eller i papper till en spliff (en handrullad cigarrett).

En annan sak som förknippas med rastafari är färgerna röd, gul och grön. Det är Etiopiens flaggas färger. Man ser ofta bilder på Haile Selassie I inlindade i denna flagga och överallt där rastafarianer bor är det mesta målat i dessa färger.

Cermonier Upp

Det är svårt att hitta information om rastafarianernas riter och cermonier, men en cermoni som jag vet finns är Nyabinghi, Nyabinghi-orden var den bärande försvarstruppen i Etiopiska armén i kriget mot Italien. Nyabinghi är en religiös sammankomst som kan pågå i allt från en dag upp till sju dagar. Rastafarianer från hela Jamaica träffas och röker ganja och ber till Jah Ras Tafari. De sjunger psalmer till många olika trummors rytmer, psalmerna är tagna ur bibeln eller egenhändigt skrivna hyllningar och tacksägelseböner. Man dansar också tacksägelsedans som kallas skank.

Alla cermonier hålls dock utomhus, aldrig i något som kan uppfattas som en kyrkobyggnad.För rastafarianer är alla kyrkor en symbol för en stagnerad, falsk, förvrängd eller livlös religion. Ganjan de röker på dessa Nyabinghi möten är den "finaste" sorten som kallas sinsemilla eller sensi, den som röks till vardags kallas herb, kaya, kali, tampee eller collie.

Kvinnans ställning Upp

De ortodoxa rastafarianernas syn på kvinnan och sexualiteten är baserad på en gammaltestamentlig moralsyn. Majoriteten betraktar mannen som kvinnans "naturliga" överhuvud och inom några rastagrupper kan, även om det är ovanligt, en man ha flera hustrur (En Kingsman som lever med flera black queens). Det finns en uppsättning klart definierade regler, motiverade av Gamla Testamentet, män får inte klä sig som kvinnor och vice versa, kvinnorna får inte använda kosmetika (i några fall inte ens smycken) eller klä sig erotiskt utmanande. De ska istället framhäva sin naturliga skönhet i motsats till Babylons skönhetsideal. De flesta grupper har också definierat vilka arbeten och sysslor som lämpar sig för män resp. kvinnor. Matlagning, barnfostran och omsorg av familj ses som typiskt kvinnogöra. Förberedelserna inför och genomförandet av Nyabinghis ses som karlgöra. Kvinnor får inte, utom i undantagsfall, delta i dessa möten.

Många ortodoxa rastafarianer vägrar gå nära en kvinna som har menstruation ("Du skall icke komma vid en kvinna och blotta hennes blygd, när hon är oren under sin månadsrening", Tredje Mosebok 18:19).
Och deras moralsyn i helhet följer bokstavstroget den som är fastställd i de gammaltestamentliga texterna.

Sexualitet Upp

Sexualitetens naturliga funktion anses vara att ge upphov till liv. Alla former av sex som inte fyller denna funktion fördöms som "onaturliga" avvikelser.

De vänder sig speciellt mot de "perversioner" som Babylon accepterat, särskilt homosexualiteten som de starkt fördömer och stämplar som en avvikelse från den mänskliga naturen. En avvikelse som Jah fördömt i de gammaltestamentliga texterna: "Du skall icke ligga hos en man som man ligger hos en kvinna. Det är en styggelse"(Tredje Mosebok 18:22).

De flesta, inte enbart de ortodoxa, uppfattar västerlandets syn på sexualiteten som en del av Babylons innersta väsen: dess dyrkan av det onaturliga och döden. Genom att upphöja njutningen till sexualiteten till huvudsyfte har Babylon enligt deras uppfattning ställt den på dödens sida.

Aborter och användandet av preventivmedel är för rastafarianerna liktydigt med mord. Enligt de ortodoxa ingår de till och med som ett led i Babylons systematiska försök att utplåna mänskligheten i likhet med alla kärnvapen.

Livet och döden Upp

Motsättningen mellan liv och död, som genomsyrar rastafarianernas hela trossystem, ligger också till grund för deras moralsyn tillsammans med G.T. Grundprincipen är att allt som befrämjar livet är gott. Allt som stympar eller ödelägger livet är däremot ont. Därför ska rastafarianerna helst inte befatta sig med det som har med döden att göra. Många ortodoxa rastafarianer har drivit detta till sin yttersta spets genom att vägra att närvara eller delta i begravningscermonier eller att ens tala om döden. De är fullt övertygade om att Zion (livet) kommer att segra över döden (Babylon). Babylons slutgiltiga fall har förutsagts av Jah i Bibeln. När Babylon faller kommer också döden att utplånas, både som en reell händelse och i människornas medvetande. Liv kommer att vara det enda som existerar Zion. Allt det som stympar och ödelägger livet, såsom sjukdom, fattigdom eller krig, kommer att vara utplånat. Livet kommer att kunna utvecklas fullt ut, utan några som helst begränsningar.

De ortodoxa rastafarianerna beskriver den mänskliga historien som en serie epoker indelade i 2000-årscykler. Den senaste cykeln , den som vi nu lever i, påbörjades med Jesu Kristi födelse och har dominerats av den vite mannen. Ras Tafaris födelse markerar på samma sätt slutet på denna cykel och början på den som ska komma. Den cykel som ska domineras av den svarte mannen.

Antal anhängare och utsträckning Upp

Från början, 1930, så fanns det uppskattningsvis 800-1000 anhängare på Jamaica. Rörelsen växte och vid 1970-75 var de fler än 100 000 och hade spritts till bl a St. Britannien. De finns de som anser att den siffran under 80-talet skulle ha växt upp till nära en miljon. Några uppgifter om hur många de är nu under 90-talet har jag inte kunnat få fram.

Det finns rastafarianer även i Sverige även om det inte är allt för ofta man stöter på en troende rastafarian. De flesta som har dreadlocks i Sverige är wolf in sheepclothing, vargar i fårakläder, det vill säga hypocrites, hycklare.

Att säga att rastafarianerna är accepterade är nog att överdriva. De har svårt att få jobb på grund av dreadlockarna och ganjarökningen. Polisen har ända sedan 40-talet varit kända för att trakassera dem brutalt. I andra länder är det mest ganjarökningen som upprör.

En kort sammanfattning Upp

Sedan starten 1930 har rastafarirörelsen utvecklats våldsamt. Samtidigt har rörelsen utvecklat en mångfald olika tolkningar av de ursprungliga doktrinerna om återvändande till Afrika och Haile Selassies gudomlighet. En del tar t ex inte Afrikatanken på allvar utan går in för att upprätta tusenårsriket här och nu i form av förbättrade sociala förhållanden på Jamaica, andra ser inte Haile Selassie I som Messias, utan mer som en stor profet. Hur många som tagit sig till Afrika har jag inte kunnat få fram information om, bara att det är många som tar sig tillbaka till Jamaica eller flyttar till St. Britannien.

Litteratur och källförteckning Upp

Litteratur:

RastafarI och Reggae-----Erling Bjurström

Catch a fire-----Timothy White

Illustrerad vetenskap-----Nr1, 1988

Blackheart Man-----Derek Bishton

Bibeln-----Gud/Jah m fl, 1917 års översättning

Källor:

SIDA-rapport-----Björn Hettne

Egna erfarenheter-----Johan Frölén

1997-10-07
Johan Frölén
Uppdaterad 2000-04-02